Konami verkar tyvärr vara tämligen ointresserade av TV-spel idag, annat än möjligen att mjölka Bomberman på olika sätt. Därför var jag på förhand måttligt intresserad av det på pappret väldigt välfyllda Teenage Mutant Ninja Turtles: The Cowabunga Collection, särskilt som jag ju har mästerliga Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge i fräscht minne, detta trots att det är en samling utvecklad av retroexperterna hos Digital Eclipse.
Det som erbjuds är en komplett laddning klassiska Turtles-spel från förr med allt som lanserades i arkadhallar och till NES, Mega Drive, Super Nintendo samt Game Boy. Totalt vankas 13 spel, där jag sannerligen inte skulle beskriva alla som gamla klassiker - men förvånansvärt många av dem ändå. De spänner dessutom över flera genrer, som det varierade och toksvåra Teenage Mutant Ninja Turtles till NES samt höjdaren Tournament Fighters som är en Street Fighter II-utmanare från 1993. Sistnämnda ingår dessutom i tre olika utföranden, NES, Mega Drive och Super Nintendo - vilket är intressant för den som vill påminnas om hur de olika formatens spel såg ut.
Jag tänkte i denna samling inte recensera spelen styckvis, men det som ingår är alltså följande:
Låt mig börja med att slå fast att jag faktiskt klarat Teenage Mutant Ninja Turtles till NES, trots den helt obscena svårighetsgraden. Jag gjorde det dessutom flera gånger faktiskt. När jag lirar det idag, slås jag av att det faktiskt klarat tidens tand ganska väl. Visst är hitboxarna alldeles vidriga på simbanan, men lite tycker jag ändå att svårighetsgraden överdrivits och även den gamla (45 år!) Jonas Mäki kan ta sig ganska långt utan alltför mycket svordomar. Dessutom finns ett watch-läge här så du kan kolla när datorn spelar samt hoppa in när du känner för det, vilket hjälper med de grisigaste passagerna.
Det stora dragplåstret för de flesta är antagligen 1992 års Super Nintendo-höjdare Teenage Mutant Ninja Turtles IV: Turtles in Time, vilket onekligen är ett fenomenalt spel, och att slunga fotsoldater mot skärmen är fortfarande magiskt kul. Men med det sagt så känns det ändå att det här har några år på nacken med snarlika Teenage Mutant Ninja Turtles: Shredder's Revenge i färskt minne. Det snabbare och smidigare Teenage Mutant Ninja Turtles: The Hyperstone Heist (till stor del samma spel men med bättre flyt och tempo samt vissa bitar bortskurna) upplever jag istället som ett roligare alternativ idag.
Game Boy-spelen känns såklart oerhört primitiva i denna samling, men även dessa står sig mycket bättre än jag trodde och faktiskt förvånansvärt njutbara. Dessutom finns det så mycket nostalgi inbakat här att jag spenderat orimligt mycket tid med dessa, när det finns så mycket annat kul att lira.
Det som för mig var den stora överraskningen, var Super Nintendo-versionen Turtles Tournament Fighters. Det står sig i princip lika bra som Street Fighter II gör och känns inte föråldrat någonstans. Från spelkontroll till grafik håller denna klassiker nästan oförskämt bra och förtjänar verkligen att spelas igenom - och helst även några matcher mot andra med det välgjorda onlinestödet (finns även för Turtles-arkadspelet, Turtles in Time samt Hyperstone Heist) som ser till att du inte kommer ha något problem att hitta andra att lira med.
Det som verkligen får denna samling att sticka ut, är det välgjorda museiläget. Digital Eclipse har verkligen tagit ifrån tårna för att påminna oss om vilken guldgruva av kvalitet det här är. Du kan därför sitta och botanisera bland gamla spelfodral (och deras manualer!) samt även andra godbitar från spelutvecklingen. Dessutom finns material från både serietidningar och TV-serier som lär hålla dig sysselsatt länge. För mig kittlade det verkligen nostalginerven och om du vuxit upp med Turtles och gamla konsoler tror jag du kommer känna samma sak.
I slutändan är det här en absolut förstklassig samling som får det mesta annat att skämmas. Ofta kommer det samlingar med färre titlar inkluderade och mer presentation, alternativt massor av spel och i princip ingen presentation. Här är det precis raka motsatsen; massor av spel och förstklassig presentation. Det enda som håller samlingen tillbaka är det faktum att det i slutändan ändå är kanske fyra-fem spel som faktiskt är värda att lägga ner tid på annat än ett nostalgiskt dopp. Men vill du återuppleva Turtles-nostalgi och klassiska spel så kan det inte bli mycket mer köprekommendation än såhär. Konami kan fortfarande när de vill, helt enkelt.