Tekken 4

Inte minst efter att Tecmos bubblare Dead or Alive sett dagens ljus. Det är ett känsligt ämne för många och valet bland de tre huvudaktörernas alster har blivit mer av ett ställningstagande än något annat. Medan Dead or Alive-serien är uppgraderad till en tekniskt överlägsen tredje del på Xbox och Virtua Fighter 4 blivit hardcore-spelarnas förstahandsval, har nu Namco slutit samman i konkurrensen och kompletterat tidernas hårdaste fightingduell med Tekken 4. Frågan är bara vilken sida du ska välja?

Tillsammans med Dead or Alive 3 och Virtua Fighter 4 är Tekken 4 ett bra exempel på hur utvecklaren valt det säkra före det osäkra. Fightingenren är mer förutsägbar än någonsin och minst nyskapande förutom överlevnadsskräcken som stått och trampat sedan Resident Evil. Järnnäve-turnering nummer fyra innehåller därför inget nytt vad gäller spelmoment, story eller valmöjligheter, vilket är tråkigt. Men medan valmöjligheterna begränsas till de klassiska Arcade, Story Mode, Tekken Force och Survival, förlitar sig Tekken 4 på andra premisser. Bli därför inte avskräckt av det till synes snåla utbudet och bekanta förstaintrycket. Lyckligtvis är Tekken 4 nämligen djupare än så.

Med tre föregångare i portföljen har Namco toppat serien med denna del. Som inbiten Tekken-fantast ser jag med glädje att Namco finslipat spelmekaniken och fördjupat snarare än att bredda spelbarheten. Som i Virtua Fighter 4 lönar det sig numera mer att spela mycket och bli bra på en karaktär för att nå framgång i King of Iron Fist Tournament. Namco har tagit åt sig av den kritik som riktats mot Tekkens lättillgänglighet och orättvisa balans som inneburit att nybörjare kunnat plocka upp handkontrollen för första gången och vinna mot en veteran på ren tursamhet. Förutom ett par ytliga karaktärer (Hwoarang och Christie någon?) som smutsar ner den balanserade helheten är Tekken 4 lite svårare och ett spel som belönar skicklighet framför hysterisk knapptryckning.

I samma takt som balansen blivit mer hårfin har Namco också trissat upp tempot en aning och uppgraderat serien med ett gäng nya rörelser. Föregångarens huvudperson Jin är till exempel helt förändrad vad gäller både rörelsemönster och utseende. Endast tre av hans ursprungliga rörelser är kvar, medan hela 40 manövrar är nya och skiljer honom markant från de annars så snarlika släktingarna Heihachi och Kazuya. Bleka karaktärer från tidigare har lämnat plats åt nya förmågor som känns fräscha och karismatiska. Bästa exemplet på detta är boxaren Steve som tjuvar lite influenser från Street Fighters Balrog och jätten Marduk som skiljer sig från vad vi är att vana att se i Tekken. Andra helgjutna figurer från tidigare såsom Yoshimitsu, Paul, Xiaoyu och King är givetvis kvar, och börjar vid det här laget kännas riktigt personliga.

När det kommer till presentation, utformning och musik har Namco varit ambitiösa. Allt från spelets förpackning och gränssnitt till grafik och retroaktiga melodislingor är välgjort. Spelet har en mer färgstark palett än vad jag är van att se i ett Playstation 2-spel och känns vid vissa tillfällen lite mer japansk anime än tidigare, inte minst på grund av de tecknade mellansekvenserna. På samma sätt som Namco gjorde underverk med PSOne och Tekken 3 för några år sedan har spelutvecklarna pressat Playstation 2 ordentligt. Se bara på rörelseoskärpan och ljuseffekterna från Yoshimitsus svärd. För att inte tala om den stadiga skärmuppdateringen och de detaljerade omgivningarna. Till skillnad från Tekken Tag Tournament kan man också komma i kontakt med interiören och till exempel slå ner närgångna åskådare. Den oändliga platån som präglade föregångarna är därmed ett minne blott. Dessutom kan man välja mellan kantutjämning eller inte, en funktion många Playstation 2 spel dumt nog saknar.

Det krävs åtskilliga timmars spelande för att inse storheten i Tekken 4 och se att det finns ett större speldjup än föregångarna. De dagar Dead or Alive 3 känns stelt och Virtua Fighter 4 lite svårtillgängligt passar Tekken 4 som handen i handsken. Dess arkadvänliga men samtidigt djupa spelbarhet, mestadels välbalanserade slagskämpar och otroligt snygga utförande gör åtminstone att jag väljer Tekken 4 framför konkurrenterna.