The Crew Motorfest

Jag skulle vilja påstå att racingspel är den genre som är nördigast av alla som erbjuds. För att utveckla detta starka påstående så är mitt resonemang som sådant att det är den enda spelgenre där man kan dedicera sig rejält utöver att bara spela. Inget är mer bevis än detta än när folk bygger otroliga racing-riggar och tar intresset till en helt ny nivå. Det är helt enkelt något som saknar motstycke inom andra genrer. Hur mycket man än älskar japanska rollspel, sport, pussel eller plattformsspel finns det i dessa liksom ingen motsvarighet till att sitta i en racingstol, med ratt, pedaler och ett flertal skärmar som simulerar vägarna framför en. Med detta sagt kan man givetvis älska andra genrer förbehållslöst, min poäng är mest den att racing som spel är något unikt just tack vare detta.

Jag är långt ifrån så nördig inom racing och nöjer mig med en handkontroll. Jag föredrar också arkad framför simulator och det här med racing i en öppen värld passar mig lite extra bra. Så, det finns ju redan en spelserie med fem delar som hjärtat bultar lite extra för och liksom inom alla genrer hämtas ofta inspiration från något som är npågot av en förebild. Så jag passar på att be om ursäkt redan nu: jag kommer att nämna denna uppenbara inspirationskälla för The Crew Motorfest i ett flertal jämförelser. Men jag kommer framförallt försöka förklara varför den senaste delen i denna serie inte riktigt klarar av att köra förbi den.

Vi börjar med att nämna och avhandla Hawaii. Det är en fin, sprudlande plats för det spektakel som går under namnet Motorfest. En festival för den racing-tokiga, med mycket grönska och en varierad och fin miljö. Utvecklarna har alltså lokaliserat om, och skalat ner, det vidsträckta USA som seriens första två spel tog plats i till en mer begränsad och enhetlig plats. Hawaii är ett bra val, tycker jag. Det är en spännande plats att utforska men det är också en i raden av saker som gör detta lite för likt serien man sneglat på. Nu har givetvis inte utvecklarna på Playground Games något slags patent på just denna inriktning av racingspel och jag tycker på flera vis att Hawaii är en finfin lekplats för detta spel. Det blir bara lite väl likt när man lägger just en festival i en lite mer begränsad öppen värld än det man skapat tidigare. Som tur är varieras spelupplevelsen bra och här finns flera saker som gör att mycket får en egen identitet. Delvis tack vare att inte allting utspelar sig bara på land men också såklart genom några andra beståndsdelar.

Jag vill också passa på att nämna att The Crew Motorfest bjuder också på den bästa kartan jag någonsin sett i ett spel. Här syftar jag alltså den karta som finns att kika på i menyn. I en sömlös övergång från spelet får man en helt tredimensionell karta som kan liknas vid google maps och den är verkligen helt fantastiskt. Efter att ha granskat den, och sett vilken stor och varierande ö man har att utforska och tävla på så gav jag mig i kast med de utmaningar som i Motorfest kallas för "Playlist". Här erbjuds en fin variation av olika typer av race. De allra flesta på marken men då som sagt också i luften och på vatten. Detta är Motorfest största styrka och det som särskiljer det mest från något annat. Att få flyga samt köra båt är ett smart drag, ett väldigt smart sådant. Det skapar en välkommen variation men det har också andra fördelar. Att ta planet till nästa destination är smidigare än att slira runt på vägarna och att köra race med båt är fantastiskt kul. Man kan byta fordon med ett enkelt knapptryck och det sker otroligt smidigt, även om det är lika roligt varje gång att byta från flyg till bil och se den dimpa ner från ett par hundra meters höjd. Eller för den delen byta från båt till bil, se den sjunka och få vänta en kort stund på att den ska laddas på närmsta väg istället.

Man har även lyckats bra med att variera känslan och innehållet mellan de olika typer av utmaningar som erbjuds. Alltifrån att köra bland laserstrålar och pulserande neon i "Made in Japan"-tävlingarna till att upptäcka Hawaiis vyer i ett spelläge som lika mycket går ut på att spana in de fina omgivningarna som att vinna. Även om det finns en variation, utmaning och nerv i allt det som det tävlas i så är det dock synd att det ska snackas så otroligt mycket under varje race. Det kommenteras och berättas och tjatas nästan hål i huvudet från alla som ska tjattra och replikerna känns ofta rätt cringe, som de unga säger. Man har försökt skapa något med attityd, någonting fräckt, men det faller mest platt. Jag vet inte ifall idéen är att skapa något slags narrativ, en form av berättelse, men jag tycker inte att det passar med konstant tjatter när jag ska tävla. Spelet vill så gärna tala om för mig vad jag ska se och känna, med flertalet repliker om hur snygga vyerna är, eller hur coolt det är att man försökt flytta känslan av Japan till Hawaii. Och om det inte är vyerna det ska skrytas om så är det hur häftiga bilarna jag kör är. Dessutom är spelets GPS, en AI vid namn Cara, lika tjatig hon istället för att enbart fungera som det hon borde vara.

När man ändå lagt ner så mycket jobb på att fixa röstskådespelare och repliker så tycker jag det är synd att man istället inte försökte ge spelet en riktig bra story. Det hade varit en faktor som också kunde gett det en mer egen identitet. Ett starkt övergripande narrativ hade fungerat finfint och är en misslyckad möjlighet.

Gällande körkänslan är jag tudelad. The Crew Motorfest har en extremt tyngd på just arkad framför simulator, men även med den vetskapen så upplever jag att bilarna känns lite för flytande, lite för mycket som att de går på räls. Det är på många vis en väldigt simpel och förlåtande körkänsla där det är enkelt att räta ut en bil som hamnar lite snett, och att bromsa sig genom kurvor för att sedan använda boost och snabbt ta sig ur dem gör att det hela känns som ett klassiskt arkadspel mer än något annat. Framförallt finns här ett problem med att bilen ofta vill räta upp sig själv, som att den liksom vill fastna i en rak linje igen och jag känner aldrig riktigt att jag behöver bemästra svåra kurvor utan istället se till att jag inte kompenserar för mycket på grund av att spelet hjälper till. Jag skulle absolut inte kalla Forza Horizon-spelen för simulatorspel de heller, men bilarna där känns helt enkelt roligare och lite mer utmanande att köra.

Dock är underhållningsvärdet ofta högt och jag har väldigt skoj när jag glider runt i den fina spelvärlden men något särskilt djup eller något som är svårt att bemästra är det inte direkt tal om. En sak jag dock gillar väldigt mycket är att Playstation-kontrollens adaptiva knappar används och att man kan ställa in hur mycket de ska ge i motstånd. När man väl funnit sin egen föredragna kraft så är det en riktig skön känsla att kunna lägga fingret på bromsknappen och känna att där finns ett litet motstånd och här har just Playstation 5-versionen en väldig fördel i och med detta.

Jag varnade er ovan att det skulle bli en del jämförelser och den mest simpla av alla de jämförelser jag kan göra att Motorfest känns som att det ligger lite bakom sin inspirationskälla, i det mesta. Spelet är snyggt, till och med mycket tjusigt i sina bästa stunder, men inte alls lika häpnadsväckande snyggt som just Forza Horizon-spelen har känts vid varje ny release. Den lite plastiga designen skiner i allt och både bilar, båtar och flygplan känns också rätt simpelt modellerade. Här finns höjdpunkter med snygga reflektioner och en övergripande visuell stil som ändå är snygg på sina håll. Ljudbilden saknar lite skärpa i sina motorljud men mixen är suverän och atmosfären är fantastisk. Stort plus för ljudet i helhet även om lite kräm då saknas i framförallt bilarnas motorer.

Något jag känt i de senaste Forza Horizon-spelen, och som går igen även här, är att jag saknar något mer av den där känslan i just en pågående och storslagen festival där atmosfären kunde haft ännu större genomslagskraft och varit mer märkbar. I Motorfest är den ännu mer obefintlig av flera anledningar. Dels saknar jag att radiostationerna kommenterar kring festivalen, men allra mest saknar jag faktiskt människor. Det kan låta märkligt i ett spel där man kör racing men alla platser, läktare och annat är så skrämmande tomma. Här finns någon liten enstaka festivalscen men i övrigt är det som att Hawaii tömdes på folk helt inför racingens ankomst. Atmosfären tar en stor törn av detta och även om man fyllt luften med gigantiska ballonger och skrivit Motorfest med graffiti lite här och var, så vill jag se folk som hejar vid sidorna, jublar på läktarna, dansar på stranden eller bara befolkar byar och städer. Jag får i princip inget sådant här. Allt är så folktomt det kan bli både när man kör runt eller när man tävlar. Det är lite märkligt att glida mot mållinjen och höra jubel och applåder men se helt tomma läktare.

The Crew Motorfest har lyckats skala bort en del av de plotter som annars är vanligt förekommande på spelkartor likt denna. Visst finns även här mängder av olika utmaningar men det är inte lika mycket av att krascha skyltar eller hundratals "wheelspin" som dyker upp hela tiden. Man har lyckats skala bort en del sådant, till det bättre, och även om menyerna känns ganska tråkigt utformade så är det samtidigt enkelt att finna nästa utmaning och förhålla sig till dessa utan att det öses på med alldeles för mycket annat. Innehåll finns det dock gott om, men det har lite mer fokus och tydlighet i Motorfest än i Forza Horizon-spelen.

Mycket av skälet till att jag personligen uppskattar denna typ av racingspel är att jag gillar den öppna världen och trots att körkänslan är ganska strömlinjeformad så passar det mig. Jag har roligt när jag åker runt och de olika typer av tävlingarna känns hela tiden engagerande, möjligheten att smidigt byta till flyg eller båt fungerar snyggt och Hawaii är en varierande och fin lekplats. Att Motorfest inte riktigt når upp till den glädje jag funnit i Forza Horizon-spelen gör egentligen inte så mycket och gör absolut inte detta till ett dåligt spel. Visst, det är ett sämre spel men fortfarande ett riktigt roligt alternativ om man spelat sig trött på dess inspirationskälla eller bara uppskattar de saker som detta gör lite annorlunda.

På många vis har flertalet Forza Horizon-spel varit riktiga evighetsspel för egen del, spel jag återvänt till och så är det ju givetvis en serie som man förfinat och putsat på mellan delarna. Här känns The Crew Motorfest istället lite som ett första försök, som att man slängde ut det öppna USA från förra spelet för att istället skapa en mer fokuserad festival. Något för att konkurrera med Playgrounds herravälde inom genren och även om man gör en egen tvist på några delar så återkommer ofta känslan av att det man blivit inspirerad av satt en så enormt hög standard som är svår att inte jämföra detta vid.

Så, inför slutklämmen - när all underhållning ska sammanfattas ner till en känsla och det i sin tur ska bli till ett betyg så ställde jag mig själv en väldigt enkel fråga: När jag blir sugen på att glida runt med min bil i en öppen spelvärld - var återvänder jag helst då? Och trots att mina timmar på Hawaii varit riktigt roliga så inser jag att jag mer längtar tillbaka till Mexicos undersköna landskap istället i den femte delen av Playgrounds fenomenala spelserie. För även om detta är bra och ibland är hack i häl på sin inspirationskälla så har det betydligt oftare en bra bit fram till det bättre som skymtar där borta i horisonten.