The Disney Afternoon Collection (Switch 2)

If it ain't broke, don't fix it! När Fredrik Säfström recenserade The Disney Afternoon Collection för Gamereactor 2017 rekommenderade han samlingen varmt. Han menade att samlingen var både prisvärd och erbjöd flera trevliga quality of life-förbättringar för dem som vill uppleva dessa klassiker från Capcom. Säfström saknade ett utmaningsläge och några ytterligare spel för att höja betyget ytterligare. Spola fram till 2026 - nu återvänder äntligen samlingen på både Switch och Switch 2. Utöver de sex NES-spelen som fanns i samlingen 2017 har även SNES-klassikerna Goof Troop och Bonkers adderats.

Av alla dessa underbara Disney-klassiker som Capcom producerade på 80- och 90-talet har jag absolut mest erfarenhet av Goof Troop och Bonkers. Mina föräldrar höll ut i det längsta med att skaffa spelkonsol eftersom de förespråkade kreativitet och utelek. Men när de till slut insåg att vi ändå gick hem till vännerna för att spela, insåg de att vi lika väl kunde spela hemma. Vid det laget var det Super Nintendo som gällde. Vi ägde aldrig något av de båda SNES-spelen, men vi hyrde dem på vår lokala video- och tv-spelsbutik för att sedan varva dem flera gånger. När det gäller NES-spelen hade våra kusiner DuckTales och Chip 'n Dale. TaleSpin spelade vi hos vår dagmamma. Som ni kanske förstår väcker denna samling många härliga minnen av speltid med vänner och familj på 90-talet.

2017 fick jag min första son och jag missade helt och hållet att The Disney Afternoon Collection släpptes det året. Om ni hängt med så här långt vet ni att jag spelat fem av spelen: Chip 'n Dale Rescue Rangers, Chip 'n Dale Rescue Rangers 2, DuckTales, DuckTales 2, Darkwing Duck, TaleSpin, Goof Troop och Bonkers. Genom att trycka in ytterligare två spel har utvecklaren Digital Eclipse fångat upp oss som påbörjade vår tv-spelsresa i övergångsfasen mellan NES och SNES. Precis som vår recensent Säfström beskrev 2017 har utvecklaren valt att behålla hackande bilduppdatering och grafikfel. Jag delar vår tidigare recensents uppfattning om att detta förhöjer upplevelsen och autenticiteten när jag nu fått återuppleva mina barndoms-tv-spelsminnen.

Samlingen innehåller funktioner som sparsystem, möjlighet att spola tillbaka tiden, Boss Rush-läge, Time Attack samt ett museum med konceptbilder och musikspelare, även nu när det släpps till Nintendos konsoler. Tyvärr saknas både Time Attack- och Boss Rush-läget i båda SNES-spelen - något som stör mig, som har mest erfarenhet av Disney-spelen till SNES. Spelen har åtminstone fått ta plats i samlingens museum med konceptbilder som du kan kika på. Här hittar vi allt från handritade teckningar till andra konstverk från spelen. Det går även utmärkt att lyssna på spelens alla låtar via en ljudspelare. Mina personliga favoriter är soundtracken till Chip 'n' Dale Rescue Rangers, DuckTales och Goof Troop. Låten Sea Robber från Goof Troop väckte minnen från när jag ursprungligen klarade spelet med mina bröder.

För mig som upplevt Chip 'n Dale Rescue Rangers 2, DuckTales 2 och Darkwing Duck för första gången är både sparfunktionen och möjligheten att spola tillbaka tiden ovärderlig. Jag får villigt erkänna att jag inte helt och hållet tagit mig igenom hela Darkwing Duck på grund av svårighetsgraden och samlingens många spel. Med två barn i de lägre åldrarna händer det lätt att jag blir distraherad någon sekund, och då är det guld värt att kunna hämta hem de "förlorade" sekunderna. När jag visade spelen för min 8-åring och 6-åring fastnade de främst för Goof Troop och Chip 'n' Dale. Det var underhållande att se att spelen fungerar för en generation barn två-tre decennier efter att de ursprungligen släpptes.

Det är enkelt att konstatera att det är en gedigen blandning av spel som känns både utmanande och underhållande utan att bli enkelspåriga. För mig var det en överraskning hur mycket Chip 'n Dale 2 skilde sig från sin föregångare. För mig som älskar att nöta Goof Troops bossar var det spelet vars Boss Rush-läge jag saknade mest. Det känns något slarvigt att The Disney Afternoon Collection förärats med två nya spel utan att de fått samma behandling som NES-titlarna. När samlingen dessutom fått två SNES-titlar är det lätt att snegla efter de titlar som inte kom med. Efter Goof Troop är det The Magical Quest Starring Mickey Mouse som jag spelat absolut mest på 90-talskonsolen.

Genom The Disney Afternoon Collection har vi fått en ordentlig Disney-samling som vi kan bära med oss i våra Switch 1 och 2. Om vi fått ytterligare några SNES-titlar och de givits samma kärlek som NES-titlarna hade jag nog varit villig att höja betyget på denna samling ännu mer. Men som Säfström var inne på i sin recension får ni här åtta speltitlar till ett lågt pris som vida understiger vad de ursprungliga titlarna kostade enskilt. Om ni, som jag, har starka minnen från barndomen kring flera av spelen och dessutom har någon oprövad titel är detta ett säkert köp. Om ni har lite extra tålamod släpps titeln även i fysisk utgåva till både Switch 1 och 2 senare under våren.