The Finals

Att lyckas särskilja sig och sticka ut i dagens FPS-klimat är verkligen ingen enkel sak. Visst går det att fylla sitt spel med gimmickartade modebegrepp eller allmänna märkligheter men med tanke på hur otrolig tuff konkurrensen verkligen är, är det ju få spelare som idag inte ser igenom en sån sak. När Battlefield-veteranen Patrick Söderlund tillsammans med en grupp gamla kollegor grundade Stockholms-studion Embark var tanken att prioritera ett storydrivet PVE-spel dränkt i storslagna monsterstrider och 70-talsdoftande funkisdesign. Arc Raiders har sedan dess gått från spännande koncept till ett av Gamereactors mest efterlängtade storspel, men innan vi får chans att bekanta oss med den världen, har nu Embark passat på att dundra ut The Finals, som på flera sätt kombinerar de saker som fick Battlefield att bli en av världens mest populära spelserier.

Upplägget är enkelt, åtminstone på pappret. Tre lag med tre spelare i varje deltar i en slags virtuell superfinal där det handlar om att hitta, stjäla och förvalta pengar. Matcherna är baserade på Capture the Flag-idén där man lokaliserar, norpar och bär en specifik sak till en viss position och då måste försvara och attackera om vart annat. I The Finals handlar det om virtuella pengar i form av glittrande guldmynt och för samtliga lag handlar det om att norpa så mycket pluring det går och lägga in rubbet i en Cashout-maskin. Det laget som har mest pengar vid matchens slut, vinner.

En av de stora snackisarna under beta-testandet av denna titel samt inför lanseringen av det färdiga spelet är den massiva realtidsförstörelse som tillåts. Embark har återgått till idén om att kunna rasera allt du ser på kartan, som var en viktig aspekt av Battlefield: Bad Company och dess uppföljare. Om ett motståndarlag sitter och trycker i ett hus går det alldeles utmärkt att antingen spränga sig in genom väggarna eller aptera och ödelägga hela kåken beroende på tid, material och prioriteringar. För matcherna går snabbt, tempot är väl tilltaget och det gäller att hänga med i allt som sker. The Finals är högtflygande och explosivt som inget annat inom denna genre och för egen del tog det åtskilliga kvällar för att ens få grepp om spelmekaniken. Att kunna använda horisontella (och vertikala) ziplines, nyttja skyddsskummet som är en viktig del av så gott som varenda match, den smidiga healingpiskan, sprängmedlen och allt där emellan är inget som för egen del kom naturligt utan fick verkligen nötas in. Jag vill dock inte försöka få det att låta som något negativt, här. Tvärtom. Jag uppskattar såklart att Embark gjort sitt yttersta för att erbjuda något unikt här och även om det går att se likheter med Battlefield, Overwatch, Fortnite samt Apex Legends med flera så är The Finals högst originellt och rent uppläggsmässigt väldigt lyckat.

Det finns tre olika karaktärsklasser här som stavas "Light", "Medium" samt "Heavy" och beroende på hur du vill forma din spelstil väljer du såklart en karaktär som bäst passar dig. Jag har huvudsakligen spelat som "Heavy" eftersom jag verkligen inte är någon slags movement-spelare och saknar de reflexer som den mer ungdomligt pigga delen av Embarks ständigt växande publik besitter. Under beta-fasen var det mer än 7,5 miljoner gamers som klämde på The Finals och av vad jag kunde se då var de allra flesta både nöjda och imponerade, vilket nu efter lanseringen av den färdiga produkten inneburit att det aldrig är svårt eller tidskrävande att hitta en match att hoppa in i. Tvärtom går det blixtsnabbt och jag har erfarit väldigt lite serverstrul under mina kvällar med The Finals.

Jag spelade beta-versionen (både den stängda och öppna) en hel del och även om jag föredrar "Heavy"-klassen märks det nu när The Finals nått "guldstatus" att utvecklarna dragit ned på tempot en smula vilket jag tycker är synd. The Finals kändes en aning rappare och mer följsamt i betan medan det nu verkar en aning långsammare. Fortnite har ju på slutet gått samma väg rent "movement"-mässigt medan Call of Duty: Warzone rört sig i motsatt riktning. Jag tror att tanken med mer långsamma rörelser och tempo överlag är att det bättre ska passa nya spelare och inte skapa "skill gaps" på det sätt som skedde i exempelvis Warzone (1) men jag skulle nog i fallet The Finals påstå motsatsen. Just därför hoppas jag innerligt att Embark snabbar upp tempot lite, igen, för att det mer ska känna som det gjorde i beta-fasen. Jag hoppas också att de lägger till ett renodlat Battle royale-läge med plats för låt säga 50 spelare eller fler. Objektbaserad multiplayer likt "Cashout" eller mer traditionella "Capture the flag" kan absolut vara roligt men jag föredrar mer enkelspåriga dödsmatcher i slutändan, där det mest bara handlar om att döda och inte bli dödad.

Om det är något som Embark verkligen ska ha beröm för så är det hur förstörelsen fungerar och bidrar med en ljuvlig dynamik i striderna som vare sig Warzone, PUBG, Fortnite eller Apex Legends kan tävla med. Med tanke på att exempelvis Bad Company numer fyllt 15 (1) år och redan 2008 innehöll realtidsdeformering i miljöerna, känns det ärligt talat rätt knepigt att det inte idag är en självklar del av spel som Call of Duty: Warzone, PUBG eller Battlefield 2042. Särskilt efter att man bekantat sig med The Finals och insett hur extremt tillfredsställande det verkligen är att blåsa sönder hela västra flygeln av kåken där fiendeteamet är på väg att samla på sig mängder av pengar, för att därmed blotta dem helt och låta teamkamraternas snipereld decimera dem till virtuell konfetti. Jag har sett matcher där hela skyskrapor raserats och detta trots att spelet i övrigt är något av det snyggaste som genren har att erbjuda.

Embark har jobbat i Unreal Engine 5 och dränkt The Finals i estetik som känns som att det hämtats till stor del från Mirror's Edge. Detta har naturligtvis mycket att göra med att art-teamet hos Embark bestående av bland andra Dice-veteranerna Robert Sammelin samt den mångbegåvade Andrew Svanberg Hamilton, som gjort ett lysande jobb med designen. The Finals ser verkligen ut som sin egen grej utan att se alldeles för urflippat ut och den där skandinaviska stilismen vilar som ett tjusigt täcka över hela produktionen. Ljudet är bra, också. Väldigt bra. Dice före detta ljusboss Andreas Almström är numer den som leder ljudteamet hemma hos Embark vilket märks, här. The Finals har den där detaljerade, omfångsrika och bombastiska akustiken som Battlefield brukade ha men idag saknar. Flyter fint gör det också oavsett om jag spelat det på min Omen 45L eller min Playstation 5 och i slutändan är det för egen del enkelt att gilla The Finals. För att vara ett helsvenskt gratisspel är detta alldeles klockrent.