Thorens TD 1500

Att inte bara kasta sig in i vinylträsket men dyka rätt ned på djupa och börja grotta ned sig i pickups, nålar, motvikter, kalibreringsverktyg och olika skivpressningar har under de senaste två åren varit lika utmattande som befriande. Och! Det har väckt ett slags nostalgiskt pojkrumsbegär i mig som resulterat i att jag likt en tjurig missbrukare beslutat mig för att försöka köpa på mig samtliga favoritskivor som jag hade i LP-backen som 13-åring, på nytt. Och... Ja. Så har det sett ut, de senaste 24 månaderna och under alla denna tid och under alla hundratals timmar av musiklyssning, har redaktionens långlånade testspelare Thorens TD 402 agerat hjärtat i hifi-riggen och likt Farbror Barbro hjälpt oss alla till en bättre musikupplevelse.

För det är så det har varit, skulle jag säga. Åtminstone för mig. Det må låta lite söligt sådär, lite pretentiöst och Guldöra-gubbigt men det här med "aktiv musiklyssning" via vinylsvarvande är såklart en sanning som duger lika väl idag som för 36 år sen, för egen del - och jag har verkligen gillat alla aspekter av att hoppa tillbaka till analoga plasttallrikar proppade med finfin musik, igen.

Vårt recensionsexemplar av Thorens TD 1500 levererades av svenska distributören Hifi-Agenten med en Ortofon 2M Bronze-pickup (på en Ortofon TP150 tonarm med SME-tonarmsskal) som enligt tillverkaren själv beskrivs som varm och levande, med en Fine Line-diamant i mitten. Den här spelaren har ett remdrivet, fjäderupphängt subchassi vilket vår gamla, klart billigare, modell (TD 402) inte huserade. Tekniken i sig med fjädrar under delar av chassit för att pickupen och då naturligtvis primärt nålen alltid ska ha jämn och konstant kontakt med skivans yta, är inte ny. Faktum är att den är 60 år gammal och något som Thorens pysslat med nästan lika länge. För min del som vara kommit i kontakt med fjäderupphängt chassi en gång tidigare (en Linn LP12) var det lika udda som fascinerande att pilla ihop spelaren ur kartong, fästa remmen runt drivaxeln, lossa stabilitetsskruvarna och dundra igång Limited Edition-pressningen av American Footballs LP2-mästerverk.

Jag har TD 1500 kopplat med Supra Phono 2RCA-SC till en Technics SU-G700M2 som via Supras Sword Combicon-kablar till två stycken Magnat THX2 Cinema Ultra-monitorer och tillhörande 15"-bas ur samma serie. Att påstå att TD 1500 låter en smula annorlunda än TD 402 vore en rätt rejäl underdrift då jag med våra olika pickup-val (402:an utrustades efter leverans med en Sumiko Moonstone) anser att de är varandras motsatser, i mångt och mycket. Det fanns en naturlighet i ljudet i den billigare spelaren som jag absolut uppskattade men TD 1500 med Ortofon 2M Bronze spelar så otroligt mycket mer, varmare och ger en rikare ljudbild som mer rimmar på den typen av djupt inbäddad, nostalgiska karaktär som jag under ett helt liv förknippat vinyl med.

Jag upplever att fjäderupphängningen utesluter en viss vibrationsbaserad resonans som gör att min musik låter renare utan att bli klinisk eller onaturlig. Jag upplever att det finns något delikat, ömtåligt och därmed även riktigt finjusterat över TD 1500 som gör att lyssningsupplevelsen känns mer speciell, också. Detta handlar såklart mer om musiknörden i mig än om uppmätta värden men det finns något hantverksmässigt supertjusigt med denna spelare som utöver de audiomässiga förtjänsterna triggar mig att spela mer skivor än vad jag gjort sedan 1991.

Jag har under dagen spelat Limited Edition-LP:n av Intervals progmetal-mästerverk Circadian (som jag införskaffade för 200 dollar via Ebay, obruten förpackning) säkerligen fyra gånger från början till slut och om jag byter ingång på Technics-stärken och växlar till samma skiva via Apple Music (lossless) från min Mac Pro, är det framförallt värmen som går förlorad. Värme och bas. Det finns en livlighet i ljudet från TD 1500 som Mac Pro och Apple Music inte kan tävla med, en värma och en närvaro som får åtminstone mina tankar att sväva iväg till en livespelning snarare än en steril lyssningssession i en mastringsstudio. Detta trots att jag utan problem urskiljer minsta nyanser från mästermusikerna Aron Marshall & Co. Varenda hihat-slag, varenda överton, varenda nuddad bassträng. Jag har beställt en Ortofon SPU Classic GE MKII MC eftersom jag vill ha lite mer transparens i karaktären här, men anser att den medföljande Ortofon 2M Bronze är en bra matchning med en fantastisk spelare byggd på gamla, klassiska principer och premisser. Visst, den kostar dubbelt så mycket som TD 402, men det låter o andra sidan dubbelt så bra - också.