Tio snyggaste omslagen - Super Nintendo

Super Nintendo Entertainment System, mer känd som SNES, förändrade så otroligt mycket. Spel gick från att vara ganska simpla och få pixlar på en skärm till att blomma ut ordentligt. De flesta av Nintendos stora spelserier fick fantastiska uppföljare och även om jag valde ett nytt spel på helt andra kriterier än snygg boxart - så var det där med en kartong och manual något som känn som en fantastisk bit av barndomen.

Patrik har listat sina favoriter till PC. Joel har listat till Xbox. Nu är det alltså då min tur att lista mina tio personliga favoriter till Nintendos fantastiska Super Nintendo. Det ska också tilläggas att eftersom SNES-spelen kom just i kartong, som ju slets ordentligt med tiden, så kunde vissa av spelen vara svåra att hitta helt fina eller ens tillräckligt högupplösta bilder på. Därför får jag ibland "fuska" med amerikanska versioner eller ta ett foto på en (lätt sliten) kartong som någon scannat in. Ni får helt enkelt hålla till godo med det jag hittade.

10. The Legend of Zelda: A Link to the Past
Vid en första anblick kan detta tyckas vara ett ganska tråkigt val. Det kan också tyckas vara ett val bara för att jag älskar Zelda - och tycker denna delen är ett av världens bästa spel. Visst, sådant spelar såklart in. Ändå kan jag inte låta bli att älska det där guldfärgade fodralet, enbart smyckat med spelets titel och en riktig häftig sköld och svärd. Det är verkligen en "låta titeln tala" i allra högsta grad. Att lita på att den ska locka in, bevara allting mystiskt och skapa förväntningar om något episkt. Hade jag gjort denna listan baserat på enbart personliga band till något hade detta definitivt hamnat högre upp - men huvudsaken är egentligen bara att det är med.

9. F-Zero
Det jag egentligen gillar mest med detta är spelets logo. Sedan kikar man på svävarna, storstaden i bakgrunden och sakta börjar man se det stilistiska valet. Det drar sig lite åt något rent konstnärligt. Lite som en målning, typ. Utan att egentligen skvallra om enorm fart eller den ganska grovhuggna pixelgrafik som spelet har - så får man ändå en känsla av ett futuristiskt racingspel som utlovar något alldeles extra.

8. Lemmings
När jag började forma den här listan ville jag inte enbart röra mig mig mot de spel jag har personliga band till. Med detta sagt spelade jag en hel del Lemmings men skulle inte räkna det som en av de titlarna jag tänker tillbaka på. Som med många andra omslag på denna listan är det framförallt speltiteln jag gillar - den är riktig lekfull i sin design samt alla de små söta Lemmings som klättrar och har sig. Sedan är själva bilden så talande - Lemmings liksom hoppar mot sin död om du inte hjälper dem. Det blir humoristiskt och passande.

7. Mario Kart
Det går att kika på varje figur på detta omslag och bli glad. De har alla så mycket karaktär och när man samlar några av spelvärldens mest kända och unika sådana på ett och samma livfulla omslag är det svårt att inte le. Jag gillar hur man adderat föremål som mynt, bananskal och det skal som träffar Bowser och förutom en lite väl osmickrande vinkel på Yoshi älskar jag karaktärens ansiktsuttryck. Det finns så mycket fart och glädje här och definitivt ett omslag som skvallrar om den underhållning som spelet bjuder på.

6. Donkey Kong Country
Den var klurig denna. För egentligen tycker jag inte de 3D-renderade versionerna av Donkey och Diddy är särskilt snygga. De ser plastiga ut. Men det är ju samtidigt väldigt passande kring den visuella design som Rare sedan återskapade i spelet. Jag gillar också detaljer som att ormen slingrar sig utanför själva boxen, att man får med så mycket figurer och miljön. Jag förstår verkligen att man kunde plocka upp detta omslag och bli fascinerad och nyfiken över hur spelet kan tänkas vara - och så infriar det sedan alla förväntningar som omslaget i sig ger.

5. Mario Paint
Jag förstår att man ur marknadsförnings-synpunkt vill ha med handen som visar att det minsann följer med en mus och musmatta. Det är väl egentligen det enda jag inte riktigt gillar med detta omslag. Men Mario och hans canvas är perfekt. Färgerna lyckas berätta vad spelet innehåller och musiknoterna lika så. Det finns framförallt en sak som omslaget lyckas helt med; påvisa den kreativitet som spelet sedan erbjuder. För oss som satt och målade, skapade musik och utnyttjade de allsköns verktyg som bjöds - så var Mario Paint något helt fantastiskt under 90-talet. Det var ett helt annorlunda spel än allt annat vi hade. Något utan mål (förutom att kanske bli färdig med sina verk) men någonting som lockade fram målaren eller musikern i en. Även om det var med rätt simpla verktyg. Jag blir dessutom himla glad av detta omslaget varje gång jag kikar på det.

4. Super Mario World 2: Yoshis Island
Som med flertalet omslag på denna listan vet jag inte riktigt varför jag gillar det. Eller jo, jag gillar Yoshi, jag gillar Baby Mario och jag gillar det stora blåa monstret. Jag gillar och att bakgrunden liksom målar upp samma visuella stil som i äventyret i sig. Även om det inte händer så mycket på det så känns det ändå fartfyllt och spännande. Det bjuder på samma typ av charm som Nintendospel ofta gör - vilket ju är viktig i sig när omslaget ska komplettera och förklara spelet.

3. Secret of Mana
Det fanns omslag jag som barn stirrade extra länge på. Detta var ett sådant. Figurerna i förgrunden. Det gigantiska trädet i bakgrunden. Det krävs inte mycket för att skapa magi om det görs rätt. Det är ett omslag som mestadels går i en färgskala. Därför bryter både titel och karaktärer av så himla bra. Sedan är det ju en sådan sak som att trädet och den övriga skogsmiljön i bakgrunden är så otroligt fin gjord. Det är ett omslag som på så många vis bjuder in till fantasi och drömmar vilket ju i sig är precis de känslor man förknippar med Secret of Mana.

2. Axelay
Topplaceringar är svåra. Jag skulle nog kunna rangordna de tre i toppen helt omkullkastat beroende på humör. Men lika visuellt som detta shoot em up-spel är, lika snyggt är fodralet. Med titeln som skär rakt över, rymdskepp och ett monster av eld. Kompositionen är perfekt, detaljerna otroliga och det är definitivt ett sådant omslag jag skulle kunna köpa spelet för. Precis som med i stort sett alla andra SNES-omslag hade jag givetvis önskat att man utnyttjade hela ytan. Istället för att vi ska få dessa svarta områden tillsammans olika logo-typer och annat som stökar ner. Men koncentrerar man sig bara på själva bilden i sig så älskar jag den.

1. Super Castlevania IV
Vilken lista man än gör - så är första platsen svår. Precis som jag skrev om omslaget ovan så hade Secret of Mana, Axelay eller detta säkerligen kunnat byta plats. Men man måste ju välja. Omslaget till Super Castlevania IV är otroligt läckert. Ännu ett sådant där som skulle kunna få mig att köpa spelet enbart genom att kika på det. Det kanske kunde haft en liten snyggare stil på titeln men själva bilden i sig är i det närmaste perfekt. Alla monster och den gotiska stilen är så läckert fångad. Jag gillar framförallt de dubbla drakhuvuden och skelettet som står ovanför Simon. Jag gillar också att han rent färgmässigt sticker ut från det i övrigt blå-grå-tonade omslaget. Hade jag sett något liknande idag (och inte vetat något om serien) hade jag nästan förväntat mig ett episkt open world-spel. Fantastiskt snyggt, helt enkelt.