Fenomenet asatro förknippas med svettiga och stora gudar med skägg, svulstiga hammare och jordens undergång. Man skulle kunna tro att spelet Too Human, med guden Balder i huvudrollen, skulle kunna vara ett sådant spel. Tji fick vi. Too Human är nämligen något helt annat.
Silicon Knights har tagit hela asagudakonceptet och förvandlat det till en, i mitt tycke, småfjantig cybernetisk gulasch som innehåller alla sagofigurer vi kunnat läsa om från vår nordiska mytologi med en betydligt modernare design. Med detta sagt behöver man nödvändigtvis inte tycka illa om spelet. Även om temat känns som ett desperat försök att få allt som sker inom Valhallas många väggar och vrår att framstå som nytt och fräscht, är den senaste testkoden vi lagt labbarna på riktigt underhållande.
Ett av Too Humans starkaste försäljningsargument var tidigare att det skulle gå att spela tillsammans med tre kamrater för att på Phantasy Star Online-liknande manér co-opa sig fram genom djupa grottor och slåss mot enorma bossar. Men trots att Too Human varit utannonserat så länge till Xbox 360 som det varit och visades spelbart redan på E3 2006 har Silicon Knights ine hunnit få med det utan har fått slopa det till förmån för ett tvåspelarläge. Vilket riddarna runt det runda silikonbordet dock hävdar fortfarande är precis lika kul som på fyra spelare.
Too Human kan enklast beskrivas som ett maffigt hack 'n slash-spel, där du ensam eller med en kompis slafsar dig igenom många fiendegrupper bestående av otaliga cybernetiska styggingar. Du får välja en av de från början fem tillgängliga klasserna (bioengineer, champion, defender, commando och berserker). Även om det rekommenderas att du spelar igenom spelet själv till en början kan en kompis vara med, men då tas alla mellansekvenser bort för att fokusera på köttandet.
För köttande, det blir det. Too Human är ett ganska spel som är intensivt och har otaliga funktioner som trängs om en plats på handkontrollen. Det tar lite tid att vänja sig vid, men alla attacker med närstridsvapen sker med den högra analogspaken. Om din karaktär har fått tag på skjutvapen kontrolleras höger respektive vänster hand med höger och vänster triggerknapp.
I och med att spelkontrollen är så pass intrikat och inbjuder till en hel del finesstänkande, kan du och din medspelare få till attacker som lämpar sig perfekt mot en mer bångstyrig fiende. Ett exempel från våra spelsessioner på redaktionen är att jag gör mitt bästa för att kräma upp en stor och stark robot i luften där han helt plötsligt blir lika hjälplös och tafatt som en fisk på land, medan Jonas står på håll och avfyrar skottsalva på skottsalva mot den rostiga plåtsnubben. En guldstrategi som visade sig mycket effektiv mot denna typ av fiende.
Mitt i all intensitet har Too Humans kanske största problem visat sig. Något som jag tror kan komma att irritera spelaren men även påverka hur pass smidigt man som spelare uppfattar liret. Kameran trollar nämligen bort sig själv mitt i all action i ett förvisso gott försök att vara på bästa plats vid rätt tidpunkt. Tyvärr fungerar den dåligt i sin nuvarande kostym, för den snurrar ihop sig som en gammal Doro-telefonsladd och undviker effektivt att visa det viktigaste som sker på TV-skärmen. Även om man som spelare kan centrera kameran bakom sin kämpe genom ett knapptryck är det faktiskt ett knapptryck för mycket, då det sällan finns tid över att tänka på att centrera kameran mitt i en svettig fight.
Av det vi fått spela av Too Human och dess flerspelarfunktion känner vi oss hyfsat positivt inställda till Silicon Knights actionäventyr. Visst är storyn lite pretentiös i sitt försök att förnya och kameran skapar fortfarande mer problem än tvärtom, absolut, men trots detta känns Too Human fortfarande som en underhållande titel. Här finns mycket action, bra co-op-möjligheter, balanserade klasser och en ganska intressant spelkontroll. Vi får se om den färdiga versionen lyckas övertyga oss när den släpps lagom till slutet på en skön sommarsemester.