Tropic Thunder

Filmen:
Tropic Thunder är en mer än 20 år gammal dröm som blev verklighet för Ben Stiller. När han hade en mindre roll i storfilmen Solens Rike på 80-talet och såg sina skådespelarkamrater gå på fejkade bootcamps, började han skissa på en briljant filmidé. Det dröjde ett bra tag innan något hände men tillsammans med Justin Theroux och Etan Cohen plitade de ner en krigshistoria som skiljer sig något från det traditionella. Den handlar om inspelningen av filmen Tropic Thunder där ett gäng självupptagna och jobbiga skådespelare skickas in i en het och stinkande djungel. Där ska de göra film av Vietnamveteranen Four Leaf Taybacks bravader under kriget.

Ben Stiller får axla huvudrollen som actionfilmshjälten Tugg Speedman. När karriären börjar dala ser han inspelningen av Tropic Thunder som en gyllene chans att återuppliva sin forna storhet. Tillsammans med pruttkomikern Jeff Portnoy (Jack Black), bling-bling-rapparen Alpa Chino (Brandon T. Jackson), filmhunken Kirk Lazarus (Robert Downey Jr.) och tönten Jay Baruchel (Kevin Sandusky) kastar de sig in i projektet, men stöter omgående på problem. Den mesiga regissören Damien Cockburn (spelad av Eric Idle-kopian Steven Coogan) förmår inte att kontrollera dem och blir mer och mer förtvivlad. Han tar till slut hjälp av Four Leaf Tayback och de kommer fram till den galna idén att skicka ut dem i djungeln och lämna dem där.

Det är inte svårt att se var Ben Stiller fått sin inspiration ifrån. Kameraarbetet från Plutonen och Full Metal Jacket har oförskämt kopierats och ger filmen en nästan nostalgisk tillbakablick i filmhistorien. Även musikvalet ger flashbacks och det går nästan att känna smaken av napalm i luften. Jag är tyvärr inget större fan av Ben Stiller måste jag erkänna. Han gjorde förvisso godkända insatser i Zoolander och Dodgeball men oftast är han på tok för fjantig och överspelande. Tropic Thunder är till skillnad från hans övriga filmer ingen skrattfest från början till slut. Visst, inledningsvis är filmen riktigt galet rolig och Robert Downey Jr. äger filmen. Men halvvägs börjar filmen trappa av och tappa tempo.

Filmens stora behållning är skådespelarprestationerna och då tänker jag främst på Robert Downey Jr. Som sminkad mörking är han oigenkännlig men levererar på alla fronter. Han är rapp i käften och lever in sig i sin roll totalt. En kunglig prestation av en riktigt duktig skådespelare. En viss Tom Cruise dyker också upp i filmen som galen hip-hop-dansande producent, oslagbart. Ben Stiller gör inget större avtryck, han flamsar på som vanligt. Tropic Thunder är inte direkt dålig. Den har sina stunder men mellan dem kan det bli träligt och oerhört segt. Bra försök men Ben Stiller når inte ända fram.

Bilden:
Det är en riktigt fin dynamisk och Blu-ray-värdig bild som Tropic Thunder bjuder på. Skärpan är riktigt bra och varje detalj klarar av att synas i sömmarna, inte bara kläderna utan varenda pinal och löv i djungeln. Det mest iögonfallande är den livliga och färggranna djungeln. Den är makalöst levande på Blu-ray och visar tydligt vad hög upplösning och hög bitrate betyder för bilden. Färgerna är också redigt bra och det ser naturtroget ut. Det går inte heller att klaga på svärtan. Bilden tappar aldrig detaljer när det blir mörkt. Tropic Thunder levereras på en BD50 med AVC-kodec och formatet är 2,35:1

Ljudet:
På ljudfronten får en Dolby TrueHD-ljudmix visa vad den går för. Det är en tung och fläskig ljudbild men samtidigt kontrollerad. Dialogen är tydlig och klar, inget att anmärka på där. Surroundhögtalarna används skickligt. Det känns verkligen att man är mitt i kalabaliken och övergångarna är snygga. Subwoofer-spåret spelar bra ihop med de andra högtalarna och förstärker upplevelsen. Tropic Thunder har ett ljudspår värt vilken storbudgetproduktion som helst och får också ett högt betyg.

Extramaterialet:
På extramaterialet finns inte bara ett utan två kommentatorsspår. Det första med regissören/skådespelaren Ben Stiller, manusförfattaren Justin Theroux, produktionsdesignern Jeff Mann, producenten Stuart Cornfeld, klipparen Greg Hayden och filmfotografen John Toll är en aning tråkig och teknisk. Den andra med Ben Stiller, Jack Black och Robert Downey Jr. är desto roligare. De är alla knasputtar och försöker överbräcka varandra, skoj skoj.

Dokumentärfilmen "Rain of Madness" är något ovanligt. Det är en fejkdokumentär om filminspelningen och ger lite drygt 30 minuter bakom-filmen-magi. Missa inte. Förutom det finns en hel drös smådokumentärer. De handlar bland annat om hur sceneriet konstruerades, sminktester och inspelningsplatserna. Säkert skoj för fans men en aning för långa för mig. Paramount har även slängt med en bunt borttagna scener på totalt 16 minuter, men de är tråkiga. Det finns även en oklippt filmrulle där vi får se skådespelarnas improvisationer och även en kortfilm som gjordes inför MTV Movie Awards.