Varför införde Trump just sanktioner mot Rysslands största oljejättar, och hur kan det påverka kriget i Ukraina

USA har slagit till mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, med svepande sanktioner i en stor upptrappning av trycket över Moskvas pågående krig i Ukraina. Detta har fått de globala oljepriserna att stiga med mer än 3% på torsdagen.

Trump framställde sanktionerna som ett svar på Rysslands president Vladimir Putins vägran att avsluta det "meningslösa kriget" i Ukraina. USA:s finansminister Scott Bessent sa att sanktionerna riktar sig mot Kremls förmåga att finansiera konflikten och uppmanade allierade att följa efter.

Vita huset gav företagen fram till den 21 november på sig att avveckla affärerna med de ryska oljeproducenterna. Rosneft, som kontrolleras av Putins allierade Igor Setjin, och Lukoil exporterar tillsammans över 3 miljoner fat olja per dag, vilket motsvarar ungefär 6 procent av den globala produktionen.

Dessa sanktioner kan tvinga Ryssland att sälja olja till större rabatter. Ryssland svarade dock med att avfärda sanktionerna som "kontraproduktiva", och den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev liknade USA:s drag vid "en krigshandling".

Beslutet komplicerar också Indiens energistrategi. Indiska raffinaderier, som är bland världens största köpare av rabatterad rysk olja, ser nu över importen för att följa sanktionerna, vilket väcker oro för leveransstörningar och potentiellt högre kostnader.

Zelenskyj välkomnade sanktionerna men betonade att ytterligare internationella påtryckningar skulle behövas för att säkra en vapenvila. Samtidigt träffas EU:s ledare i Bryssel för att diskutera hur frysta ryska tillgångar ska kunna omvandlas till ett potentiellt stödpaket på 140 miljarder euro till Kiev.

I slutändan menar experter att sanktionerna är mer benägna att påverka ryska beräkningar politiskt än att förändra den militära situationen i Ukraina. "De signalerar till Moskva att det internationella samfundet menar allvar, men de kommer inte omedelbart att förändra slagfältet."