Yard Sale Hidden Treasure: Sunnyville

Så det har gått såhär långt... Här sitter jag. En man i sina bästa år, arg och trött på samma gång, stirrandes på en stillbild föreställande utsidan av en husvagn med tillhörande stök. Här bor en rockabilly.

Det är nämligen såna som bor i husvagnar och måste sälja sina saker. Till ljudet av tystnad läser jag vad min karaktär vill ha och klickar därefter på sakerna om jag lyckas hitta dem på skärmen. Tre ljuvliga sjöjungfrur till exempel. Eller två grodor.

Är du beredd att stirra på den här bilden i tjugo minuter och samtidigt betala för det?

Loppis alltså. Jo, så skulle man kunna beskriva det. Yard Sale Hidden Treasures: Sunnyville är ett pusselspel i loppis-anda med gör-det-själv-tänk där du helt sonika reser runt i staden på olika loppmarknader och letar upp föremål att inreda ditt hus med. Nu skulle man kunna tro att Ernst Kirchsteiger har ihop det med antikrundan, men det är faktiskt inga andra än Konami som har bakat ihop smeten, ställt in den lite hastigt i ugnen och låtit den svalna för länge.

För svalt känns det oftast. I sina stunder finner jag mig själv klurandes med fötterna på en fotpall, hatt på huvudet och pipa i munnen, men sen infinner sig tristessen. Yard Sale Hidden Treasures: Sunnyville (puh, säg det fem gånger snabbt) lider nämligen av en och annan klar miss. Faktum är att det som oftast känns som att bristerna svämmar över medan spelbarheten lyser med sin frånvaro, och vi pratar inte om komplicerade problem här.

Det finns en hel del olika stereotyper att besöka. Vampyrer och hippies, exempelvis.

En så enkel sak som att lägga till lämplig musik hade varit ett stort steg i rätt riktning. Nu hörs bara tystnaden och ett och annat djur i bakgrunden. Och vad sägs om att faktiskt fixa snygga bakgrundsbilder om det ändå bara ska vara målningar jag tittar på? Istället stirrar jag på märkliga oljemålningar i hemska färger med den lägsta upplösningen sedan tidigt 90-tal.

Det är faktiskt precis vad det här spelet påminner om. De billiga spelen som pappa hittade i reabacken på konsum som funkade redan 1995 på dåtidens MAC-datorer. Nostalgi förvisso, men inte den sortens nostalgi jag vill minnas tillbaka till utan den sortens spelmekanik som man har dragit lärdom av och struntar i idag.

Nu klagar jag, men jag vill samtidigt påpeka att jag är medveten om att jag tillhör fel målgrupp för den här typen av spel. För dig med små barn i åldrarna 2-7 så är Yard Sale Hidden Treasures: Sunnyville en riktigt bra investering där du kan förklara vad sakerna heter på både svenska och engelska, och samtidigt väcka lärdom om att en glödlampa kan se ut på olika sätt.

För alla andra är det här ett spel som får dig att fundera på om det inte är dags att göra något av ditt liv. Tyvärr. När ljudet av faktisk tystnad överröstar spelet du spelar och träden utanför fönstret rör sig mer än det som sker på skärmen är det dags att tänka om.