(1) Covenants i Halo: Combat Evolved pratar engelska baklänges
Har du spelat Halo: Combat Evolved så har du givetvis hört de lika smarta som farliga Elites vråla "Wort, wort, wort!" så blodet isar sig. 2001 såg spelutvecklingen annorlunda ut än idag och det var mer än okej att göra saker lite lågbudget. Och eftersom Halo i sig självt är resultatet av en stressig utveckling där spelet rent av bytte genre från reatidsstrategi till förstapersonssaction - läste man problemet med utomjordiska språk genom att helt sonika spela in engelsk dialog baklänges. Nämnda "Wort, wort, wort!" kommer från den stenhårde Sgt. Johnson som vrålar "Go, go, go!" och genom att spela upp detta och mycket annat baklänges fick Bungie ett alldeles lagom skrämmande utomjordiskt språk. På så sätt slapp de hitta på ett nytt språk och ta in nya röstskådespelare som kunde väsa fram fraser. Även fiendetypen Jackals talar för övrigt just engelska fast baklänges.
(2) John Mayer medverkade på soundtracket till Halo 2
John Mayer behöver väl knappast någon närmare presentation och har knåpat ihop nog med svängiga rockdängor genom åren för att kunna räknas som en av de riktigt stora. Men vad som inte är lika känt är att han även är en hängiven gamer som råkade älska det första Halo: Combat Evolved. Därför ville han gärna vara inblandad när Halo 2 skulle släppas och han och kompositören Marty O'Donnell kom överens om att smyga in Mayer eftersom de varken ville berätta om det för Microsoft eller Mayers agent. Därför kan du höra honom spela gitarr i låten Epilogue i soundtracket till Halo 2, och O'Donnell avslöjade inte hans medverkan förrän ett decennium år senare i dokumentären Remaking the Legend som togs fram inför remaken av just Halo 2.

(3) Teabagging-fenomenet i spelvärlden startade på allvar i Halo: Combat Evolved
Det här med att trycka kronjuvelerna i någons ansikte har varit en förnedrade handling sedan förmodligen tusentals år. I populärkulturen har vi dock främst sett den i wrestling och i filmen Pecker från 1998 fick det sitt namn - teabagging. Där hade historien kunnat stanna, men Halo: Combat Evolved släpptes som bekant 2001 och ett av de mer udda inslagen i det spelet var att kameran stannade kvar och filmade din döda kropp sedan du fått bita i det digitala gräset. Då stod det fritt för motståndaren att förnedra lite extra, vilket initialt skedde medelst granater och liknande tills folk här och var kom på att man kunde teabagga varandra och låta den döde Spartan-krigaren smaka Mjolnir-skrev. När Halo 2 kom filmades fortfarande liket på samma sätt, och då spreds fenomenet snabbt eftersom det då fanns onlinestöd. Teabagging spreds med vinden och idag finns det knappt en förstapersonsskjutare där folk online inte kommer ta chansen att jucka mot ditt plyte några gånger innan det rusas vidare mot nästa fiende. En kulturgärning av rang, med andra ord.
(4) Master Chief är inspirerad av Clint Eastwood
Han säger inte mycket, Master Chief. Liksom Gordon Freeman som kom några år tidigare, är han i princip en tyst protagonist. Mellan varven muttrar han något cyniskt bakom hjälmen och tar itu med vilka stenhårda utmaningar som än slungas mot honom. Orsaken är att Bungie tänkt sig att hans personlighet skulle vara liknande den vi vant oss vid från Clint Eastwood i hans mest kända filmer såsom Den onde, den gode, den fule och såklart För en handfull dollar. Har du bara detta i åtanke är det inte alls svårt att se hur snarlikt Master Chief kommunicerar och agerar. Det är alltså mer eller mindre en klassisk western-hjälte drygt 400 år in i framtiden komplett med Mjolnir-rustning.

(5) Bungie gjorde reklam för Destiny i Halo 3: ODST år 2009
Microsoft tyckte att Bungie skulle vara en Halo-fabrik, men Bungie hade andra planer. Lösningen blev att de gjorde två Halo-spel till, Halo 3: ODST och Halo: Reach, innan de köpte loss sig själva från Microsoft och blev oberoende. Halo 3: ODST är dock intressant eftersom det visar de planer som Bungie hade redan på den tiden och indirekt innehåller reklam för en spelserie vi idag mest förknippar med Sony. När du spelar Firefight på flera banor samt glider runt i Mombasa kan du nämligen stöta på postrar som visar Destiny-konceptet på ett nästan övertydligt sätt. Dels syns jorden på bilden med Traveler svävandes ovanför, dels står det bokstavligt talat "Destiny Awaits". Och ja... Destiny väntade faktiskt där Sony som bekant köpte marknadsföringsrättigheterna, något de har kvar än idag.
När Halo: The Master Chief Collection släpptes fem år senare, lades Halo 3: ODST för övrigt till i listan över spel samlingen innehöll. Då hade 343 Industries och Microsoft bytt ut allt detta så det istället stod "For Her" med Traveler utbytt mot månen. Det har spekulerats om det berodde på att Bungie de facto har rättigheterna till Destiny, eller om det faktiskt är så att det inte var ett tilltag som uppskattades av Microsoft.
(6) Master Chief är en radiopratare
Master Chiefs röstskådespelare heter Steve Downes, och är rent tekniskt inte mycket till röstskådespelare alls egentligen eftersom han knappt gjort något röstskådespel annat än tolka Master Chief. Han gjorde dock en mindre roll i Septerra Core 1999, ett spel där kompositören hette Marty O'Donnell - senare känd som mannen som gav Halo-serien dess karakteristiska soundtrack. O'Donnell tyckte Downes gjorde ett så bra jobb att han föreslog honom som Master Chiefs röst. Annars är han mest känd som radiopratare, något han jobbat med i främst Los Angeles och Chicago sedan 70-talet. 2015 lade han dock radiokarriären på hyllan för att spendera mer tid med familjen och i princip enda gången vi hör honom numera är i rollen som just Master Chief där senaste insatsen skedde i Super Bomberman R som har ett Master Chief-gästspel i Xbox One-versionen. Downes kommer dock lyckligtvis även vara med i Halo Infinite.
(7) Halo skulle inte ha någon multiplayer
Att Halo egentligen började sin bana som ett realtidsstrategispel för Mac är det många som har koll på idag, och idag är det serien som mer än någon annan kännetecknar Xbox One och en av få serier där multiplayer är lika självklar och viktig som singlerplayer. Men det var inte alls självklart att det skulle bli så. När Bungie bestämde sig för att göra om sitt strategispel till en actiontitel fick de akut tidsbrist för att matcha lanseringen av Xbox, och allt fokus låg på att göra en bra kampanj. Multiplayer bestämde Bunngie-höjdarna Jason Jones och Alex Seropian sig för att slopa.
Det här uppskattades dock inte av Hardy LeBel och Michael Evans som jobbade på idag fullkomligt bortglömda Bungie-spelet Oni. De tyckte absolut att multiplayer hörde till och gjorde på egen hand det ändå rätt sparsmakade spelläget till Halo: Combat Evolved som bara hade ett fåtal banor och nästan ingen statistik. Bara någon vecka innan spelet skulle släppas var de klara och Bungie bestämde sig i sista stund för att spelläget kunde få följa med spelet på vinst och förlust. Resten är, skulle man kunna säga, historia och Halo kom att bli den multiplayermåttstock andra utvecklare behövde förhålla sig till i ett decennium innan Call of Duty-serien senare tog över rollen som förebild.