Skip to main content
Gamereactor Artiklar
Artiklar

Jonas analyser: Spelpriserna går upp, men mest ner

Nästa år ansluter sig även Microsoft till skaran över utgivare som tar mer betalt för sina spel. Trots det borde vi inte gnälla över spelpriser, tycker redaktör Mäki...
Jonas Mäki Editor Sweden 9 december 2022

Activision Blizzard var tidigt ute och höjde priserna på sina spel och vägrade även låta folk uppgradera gratis, ett koncept bland annat EA, Sony och Take-Two hakade på.

När generationen inledde stor det klart att Activision Blizzard, Take-Two och Sony valde att höja priserna på sina spel. Samma titlar till förra generationens konsoler kostade fortfarande som vanligt, medan de andra knuffades upp till ett standardpris på $70 (vilket oftast blir ett ordinarie pris på 850-900 kronor i Sverige) från att har kostat $60 under väldigt lång tid.

Med tiden har även andra utgivare hakat på, däribland EA och Ubisoft. Härom veckan var det Microsofts tur att tänka om angående priserna på sina titlar och från och med nästa år kommer även de att $70 för förstapartsspelen. Jag skulle ljuga om jag tyckte det här var något positivt, för jag liksom de flesta andra av oss vill trots allt betala så lite som möjligt. I rättvisans namn ska det dock sägas att jag inte berörs av just detta eftersom jag har ett Game Pass-abonnemang, vilka jag alltid köper några stycken helår av i stöten när jag kommer över dem billigt.

Många har varit besvikna över prishöjningen, särskilt som det dessutom kombinerats med andra prishöjningar senaste åren på bland annat Playstation Plus, Netflix, Disney+ och mycket annat. Dessutom höjdes nyligen Metas VR-headset och Playstation 5 i pris och bidrar till att göra vår hobby dyrare. Då har jag inte ens nämnt att elen är så dyr (bland annat - men inte enbart - som ett resultat av förra regeringens kärnkraftsnedläggningar) att det halvt krävs ett SMS-lån för att ens starta sin konsol.

Vi betalade lika mycket för spel under 16 bits-eran som vi gör idag med inflation borträknad (Bild från RetroDungeon).

Men trots detta skulle jag vilja påstå att spel faktiskt aldrig varit billigare än just idag, prishöjningarna till trots. Och detta av en rad orsaker. Den mest uppenbara är nog pengars värde. Den förra ordinarie prislappen på $60 infördes när Xbox 360 och Playstation 3 lanserades. Detta var 2005 respektive 2006. Använder vi en inflationsomräknare (denna för USA och denna för Sverige) ser vi att priset på spel var motsvarande $90 på den tiden, eller motsvarande runt 1000 kronor. Även efter prishöjningen betalar vi alltså markant mycket mindre pengar för våra spel nu än då.

Då ska man även minnas att dagens spel är direkt ohyggligt mycket större och ofta ger flera månaders spelvärde. Lägger du till ett säsongspass eller två för mellanskillnaden så får du så mycket mer för samma slantar idag att det är direkt löjligt. Och då ska man minnas att spelen till Xbox 360 och Playstation 3 även de var förhållandevis billiga. När Mega Drive och Super Nintendo var det hetaste man kunde äga, så var ordinarie pris $50-60. Alltså i princip samma pris som vi betalade 15 år senare. Med inflationen medräknad kostade spelen då ungefär $130 eller runt 1150 kronor. Då ska man minnas att spelen till Nintendo 64 var ändå mycket dyrare och i fallet Neo-Geo kostade de sällan under 1500 kronor redan då.

Det är idag ingen som helst konst att gejma utan att betala en spänn.

Den andra orsaken till att spel idag kan anses billiga är såklart konceptet free-to-play. Medan jag är den första att skriva under på att långt ifrån alla spel går att lira gratis, så är det ändå en ganska stor andel som faktiskt funkar utmärkt. Visst, man låser upp saker långsammare, men i bra spel är det ändå bara kosmetika och den som lirar Fall Guys utan att betala en spänn kommer i princip ha lika kul som den som plöjer ner tusentals kronor i festliga hattar. Detta gäller i hög grad även konsol eftersom Nintendo och Sony länge tillåtit free-to-play utan abonnemang, något Microsoft också nyligen anammat.

Det tredje och sista jag vill ta upp är ändå våra spelabonnemang. Jag väljer att använda Game Pass som exempel eftersom det är mest känt och ger mest värde - men det finns såklart många fler att välja på, inte minst Sonys lösning med deras nya Playstation Plus-upplägg fördelat på upp till fyra (jag räknar med Deluxe) olika betalnivåer som jag också anser är riktigt fint värde.

Tack vare de många spelabonnemangen som finns idag är spel en genuint billig hobby.

Xbox Game Pass kostar 99 kronor per månad men kan fås för betydligt mindre för den som orkar jämföra lite priser. Vill du lira online är det istället Game Pass Ultimate för 135 kronor per månad som gäller. Förstnämnda ger en årskostnad motsvarande ett och ett halvt fullprisspel, alternativt ett enda spel jämfört med vad vi betalade till Mega Drive och Super Nintendo. För dessa pengar får du sedan så mycket underhållning att du egentligen inte kommer behöva något annat under resten av året. Vid det här laget har jag själv och vi på Gamereactor kontaktats av så många föräldrar att vi sedan länge tappat räkningen, där de vill tala om hur bra det är med tjänster som denna eftersom de helt plötsligt slipper köpa spel och klarar sig med runt hundringen per månad. Framför allt mindre bemedlade verkar vara extra nöjda med att deras barn plötsligt har full uppsättning av alla de senaste spelen och alltså inte hamnar utanför.

Kort sagt är och förblir spel en oerhört billig hobby att syssla med. Om du ser en enda biofilm i månaden och kör dit samt köper en popcorn och dricka, så har du betalat en summa som skulle ge dig både Playstation Plus och Game Pass. Och det som sagt för en enda film. Då kan du dessutom ligga i myspyjamasen hemma i din bekväma soffa och lira samt slipper idioter som prasslar med ostkrokarna samt småpratar igenom hela föreställningen på raden bakom.

Nintendo har länge varit kända för att ta rejält betalt för sina grejer, men har varken höjt priser på hårdvara eller spel trots rekordinflation. För detta ska de ha beröm.

Visst är det trist att priserna höjs, men sist det skedde var alltså 2005 och dessförinnan 1986 (Nintendo 64 är en udda fågel och räknas som undantaget som bekräftar regeln här med sina svindyra jättekassetter). Håller denna trend i sig lär vi inte behöva bråka om prislappar på spel igen förrän 2037 eller liknande. Då är det Playstation 7 och Xbox Nextnext som gäller. Det är lite tuffare tider just nu och lär så förbli säkert ett år framöver, men vi gamers borde verkligen inte bekymra oss alltför mycket utan vara glad över att vi har en av de billigaste hobbys man kan ha - som dessutom råkar vara världens mest underhållande.

Editor Sweden Jonas Mäki has written for Gamereactor since 2002, becoming an editor in 2007. He covers the video game industry across news, releases and the business side, with a particular interest in sales figures and where the industry is heading.
Fullständig profil Gamereactor-skribent sedan 2007 · 59 969 publicerade artiklar
Varför lita på Gamereactor
23 Utgåvor Var och en med egen redaktion och egna betyg.
1998 Publicerar sedan Oberoende ägd hela tiden.
100% Hands-on Skrivet utifrån tid med spelet, aldrig pressmaterial.
1–10 Nätverksbetyg Varje utgåvas betyg, sammanvägt och visat.