Det är alltid något som pockar på uppmärksamhet. Högen med ospelade spel är som en hudsjukdom, måste upplevas och försvinner inte av sig själv. Liknelsen är i övrigt hur dålig som helst men när tvång kommer med i bilden är underhållning ett relativt begrepp. Vill hinna ta mig igenom Half-Life 2, Doom 3, Far Cry med flera men hur ska tiden räcka till? Det är inte som ett bräde mahjong direkt och man ska ju vara nån slags familjeindivid också. Ända sedan en psykologilektion för 20 år sedan har jag trott på tanken att människor i grunden är enskilda predatorer. Nu vet jag bättre, den sociala evolutionen har gnagt ner oss till beståndsdelar av grupper där just jag råkar vara en av två ledare i en flock om sex individer + imbecill hund. It just happened.
En annan orsak till att teorin om de tuffa falerar: rovdjur babblar inte, men det gör vi, och det gäller att sälja sig själv i ett gångbart format. Det senaste tricket är bloggen. Skapat av och för dem som inte vill eller kan nå in i etablerade media. Eller som praktexemplet Linda Skugge, de som inte borde vara kvar i etablerade media och hakar på vilken trend som helst för att föda sitt ego. Jag själv är en rastlös natur och orkar inte hålla en publik dagbok med nytt material varje dag under särskilt lång tid, men ingen ska behöva tro att jag är rädd för nya format så, här på print, helt utanför sitt rätta element, en kort blogg.
15/5. Sitter i övernattningslägenheten i Stockholm igen. Blev plötsligt nyfiken på hur majs och gurka ser ut i odlat tillstånd så jag köpte en kultiveringslåda, jord och frön. Trots att jag köpte minimajsfrön har de växt över en meter på kort tid. Det stod på påsen att de ska vara goda och mjälla. Jag får bara ett jättespröt med något som ser ut som kottar som fjällar. Minigurkorna växer också. De såg lovande ut men har skrumpnat ihop och blivit gula. Något har gått fel, men vad? Jag hittade en spindel i krukan. Nu har jag också planterat tomat, blomsterböna och brysselkål. Brysselkål kan nog bli kul. Så småningom.
16/5. Slötittning på TV. Programmet verkar inte klokt. Mentalsjuka som arbetar på en snigelodling i Bulgarien. Är detta en ny dokusåpa? En del patienter var entusiastiska, de gillade att peta på sniglarnas antenner. Andra var skeptiska, de gillade inte själva arbetsmomentet - att böja sig. Tvättstugan var full av svalbon. Tvättmaskinen såg helt utbrunnen ut. Närbild på en av kamraterna: Sumpbävrar är svarta, de har mustasch, det har jag sett, sa han. En annan kontrade: Coca Cola och cigarett är mysigt.
17/5. De sorgliga resterna av min Psone-samling har nu pysslats in som dekorationer i fronten av ett samtida demoställ. Knappt fräckt och inte på något sätt bekvämt sätt att lira, men... ja, man är ju entusiast. Drog igång Civilisation och konstaterade att det här måste vara en av de sämsta och dummaste konverteringarna som någonsin gjorts. Och att spela det med TV:n en decimeter direkt ovanför huvudet är direkt obehagligt. I morgon ska jag testa Um Jammer Lammy. Kanske.
18/5. Resident Evil 4. Är det inte konstigt, de flesta i min höga ålder kämpar för att komma ur soffan, jag dit. Och när jag nu äntligen satt mig ner med sagan om de galna bönderna så kan jag bara konstatera att: här blir jag sittande ett tag. Det är inte samma revolution som när den första titeln i spelserien kom men inte långt ifrån. Riktigt stressiga bonnjävlar med en arg och ful dialekt sannolikt skapad av århundraders inavel. Man går fram och frågar lite vänligt: Ursäkta, skulle ni kunna säga m... Åsså drar de fram en högaffel och hugger mot halsen. Vad är problemet? Beivras bäst med ett 400-metersskott med den mycket sköna 223-kalibriga köpebössan. Första sessionen blev fem timmar och så länge har jag inte sutti sträck på över ett år.
19/5. Ett nytt försök att vara sportsman. Senaste gången jag gav mig på tennis slutade det hos företagsläkaren och ett par recept Diklofenak. En servboll fastnade mellan taket och ventileringstrumman. Nästa var ännu hårdare. Den nuddade aldrig golvet utan slog i väggen på andra sidan med en smäll som nästan, bara nästan, ekade högre än den sena som klättrade över axeln och hamnade helt fel. I dag spelar vi utomhus. Jag möter bara såna jag vet är dåliga. Så man får skratta lite - och vinna. Ett av de tidigare offren var kamrat Holmberg. Han hade inte rört ett racket sedan han var tolv år vilket var svårt att dölja. Han såg mest ut som om han jagade ett snabbt djur med en håv.
20/5. Jag har aldrig orkat bry mig om den djupa tekniken i datorer. Därför fick kamrat Holmberg förklara varför Playstation 3 med bara en processor ska vara lika snabb som Xbox 360 med tre. Jag nickade, såg intresserad ut och kände mig corny efter som jag som vanligt inte fattade någonting.
21/5. Sömnlös. Har jobbat natt. För mycket kaffe. Slår på TV:n och förbannar det ögonblick då jag snålade och sa upp abonnemanget för kabel-tv i övernattningslägenheten. Nu finns kanalerna 1, 2 och 4. Testbild på ettan. På tvåan bråkar två flintskalliga gubbar om man ska ha flygplatser eller inte. Johnny Gylling från Kristdemokraterna tar över och tycker att det är glädjande att man ska försöka stoppa drogade flygbesättningar. I övrigt är han så tråkig att jag råkar dra ner spott i fel strupe och hostar i fyra minuter.
22/5. Skickar en hälsning genom begravningsombud till min och min brors barndomskamrat Bengt-Erik "Snabben" Almgren. Han kunde allt om motorer och han renoverade min Norton till perfektion. Fru och barn, född 1965. Till dig Lena: Jag är så ledsen. Världen har blivit ett geni fattigare.