För några år sedan byggde jag två två stycken Star Wars-skepp från den serie som går under namnet "Ultimate Collector Series" (från nu förkortat UCS). Dessa två var Tie Interceptor (75382) samt X-wing Starfighter (75355). Gemensamt för bägge dessa och för hela serien i allmänhet är saftiga prislappar men som återspeglas i rejäla modeller - både sett till antalet bitar och storleken de uppvisar när bygget är färdigt. Där Tie Interceptor motsvarade förväntningarna så var X-wing tyvärr ett ganska frustrerande bygge. De olika sidopanelerna kändes rätt skranglig men när bygget sen står på plats är det såklart ett alldeles fantastiskt sådant. För detta är ju saker man ställer som display. Prydnad i sin finaste form.
En bit in i bygget av denna Mandalorian's N-1 Starfighter var jag lite rädd att samma frustration skulle upprepa sig då detta skepp också använder sig av en typ av sidopaneler som klickas runt stommen. Men vi ska inte gå händelserna i förväg utan återkommer till just detta.
Mandalorian's N-1 Starfighter består av 1809 bitar fördelat på 16 påsar. Till skillnad från Kenny "Hard Mode" Nordgren är jag inte en sådan som håller ut flertal påsar samtidigt (som han avslöjade i sin Lego: Mario Kart-text) utan är metodisk och kör en påse åt gången. Jag har sedan länge också fimpat att använda de tryckta instruktionerna och har PDF-filen på skärmen framför mig istället. Sedan bygger jag på en bricka med ganska höga kanter för att Legot inte ska ramla ner på golvet (Vilket oundvikligen några bitar såklart alltid har en tendens att göra ändå).
Det första iögonfallande gällande detta bygge är det silverfärgade bitarna som blir en fin kontrast till allt grått (eller vitt eller svart) som ju så många Star Wars-fordon och skepp faktiskt består av. De 16 påsarna delar upp bygget i ett par olika sektioner där skeppets maffiga breda front är den första man bygger, följt av den långsmala kroppen för att avslutas med att bygga några motorer och så bygger man ett litet stativ för skeppet också så det kan stå fint i ens hylla.
Trots sin maffiga storlek och antalet bitar så skulle jag inte påstå att skeppet har en enormt hög svårighetsgrad att sätta samman. Nu har jag visserligen byggt nära på 100 byggen under de senaste åren - så det finns lite erfarenhet här. Men jag tror inte en mer oerfaren Lego-byggare skulle uppleva det som jättesvårt. Det finns dock några partier som är lite klurigare och jag fick gå tillbaka och bygga om vid två små tillfällen även om denna "backtracking" inte var så omfattande.
Man får vara noggrann dock, följa anvisningarna och skilja på bitarna och även vara lite försiktig - för, och här återkommer vi till det i inledningen jag påpekade gällande UCS-serien, även om det inte alls är lika "illa" som det var med sidopanelerna på X-wing så finns det några sektioner som upplevs lite skrangligare. För att få rätt vinklar monterade runt den avlånga stommen får man ju bygga små paneler som täcker. Även fast man då fäster dom med bra tekniker så gäller det också att inte lägga för mycket tryck på bygget när man sedan sätter på andra bitar för då finns risken att man trycker sönder en sektion.
Det är ett otroligt roligt och givande bygge. Det finns egentligen bara två minustecken här; Det ena går hand i hand med det jag beskrev ovan. För man får i flertalet omgångar vända på bygget för att fästa saker på undersidan, för att sedan vända och bygga lite på ovansidan för att sedan... Ja, ni fattar. Det finns garanterat en byggteknisk grund till detta men eftersom modellen snabbt blir bred och stor så blir det också lite omständligt att hela tiden byta håll på det hela.
Minustecken två handlar om otyget som stavas klistermärken. Detta är oavsett Lego-bygge något jag ogillar och även om det inte är så jättemånga till antalet här (18 stycken) så hävdar jag, bestämt, att detta är något som drar ner helhetsintrycket. För, detta är ändå en "lyx-utgåva". En som i Sverige ännu bara går att köpa via Legos hemsida för dryga 3200 kronor. Detta gör den extremt dyr i ren "krona per bit" och att det då inte kan vara trycka bitar är bara störande. Som kontrast byggde jag två stycken mindre Lego City-byggen dagen efter att jag var färdig med denna - där den ena av dessa små byggen hade ett flertalet tryckta bitar. Det känns faktiskt bara märkligt att inte dessa fina dyra byggen kan ha det. Och jag kommer klaga på detta varje gång det är såhär.
Men bortser man från dessa två minus så är det en magnifik Star Wars UCS-modell. Jag skulle säga att den hamnar som tvåa av de tre jag då byggt. Bättre än den rangliga X-Wing, även om det är mitt favoritskepp från filmerna, men aningen sämre än den vrålcoola Tie Interceptor. Som avslutning vill jag också säga att själva stativet med skylten också är stabilt och ger möjlighet att ställa ut skeppet i flera olika fräcka vinklar.
Det är i slutändan ett riktigt roligt bygge. Men också än en mer fantastiskt utställningsmodell.
(För information så mottog vi ett exemplar från Lego för att skriva en recension. De har ingen som helst påverkan på texten eller på skribentens alldeles egna åsikter.)