Mycket mera förseningar

Det här med förseningar är ju gammal skåpmat för oss spelare. Att ett spel kommer i tid är nästan mer ovanligt än att det inte gör det. I alla fall bland storspel. Vilket egentligen är något ganska unikt för vår bransch. Visst händer det att filmer skjuts fram som den nya Harry Potter-rullen som ju egentligen skulle ha kommit redan i julas eller Brüno som fick klippas om efter en viss King of Pops oväntade bortgång och flyttas någon vecka.

Men det är ingen som räknar med att en film ska bli försenad, det är trots allt ganska ovanligt. Samma sak med alla annan underhållning, oavsett om vi snackar musik, teater eller festivaler. Eller sport eller något helt annat. Man skjuter inte upp saker. Publiken blir vansinnig.

Ja, och så finns det spelen. Och visst blir vi vansinniga, men står ändå fredligt med mössan i handen, snällt väntandes på att få spela. Allt det här är ett tecken på att spelbranschen fortfarande är en förhållandevis ny industri som är svår att förutse och överblicka. Upprinnelsen till denna krönika är naturligtvis Take Twos besked om att Bioshock 2, Mafia II och Max Payne 3 ansluter sig till Red Dead Redemption och skjuts upp till första halvåret 2010.

Bioshock 2 (vänster), Mafia II (mitten) och Max Payne 3 (höger) skulle alla ha kommit i år liksom Red Dead Redemption. Nu kommer istället inget och Take Two anger första halvan av 2010 som enda ledtråd för när spelen kommer. Det gäller nämligen att sprida på dem så de inte konkurrerar med varandra, vilket sannolikt gör att något eller några kommer först nästa höst.

Första halvåret 2010 alltså. Det kan alltså bli så sent som i juni. Och hur många av er tror egentligen att Take Two tänker bränna allt krut och släppa alla sina storspel under ett så kort intervall att de tvingas konkurrera med sig själva? Nej, det tror faktiskt inte jag heller utan vi kan nog räkna med att minst ett av dessa fyra spel kommer först nästa höst. Det här gör spelbranschen till en mardröm för investerare som vill ha en säker avkastning. För visst investeras mer pengar i spel från oss konsumenter, men plötsligt har Take Two inga titlar alls i år. Bara sjukt mycket utgifter.

Argumenten för att försena ett spel brukar låta ungefär likadant. Kvaliteten på spelet höll inte måttet och det måste byggas på och göras om. Märkligt ofta brukar förseningar dock inte alls göra spelen bättre, och i fall som det sex månader försenade Haze, den eviga långbänken Too Human eller taffliga onlinetjänsten Home kan man inte låta bli att fundera över vad den extra utvecklingstiden faktiskt användes till och om man inte kunde ha förutsett behovet av rejält med extra utvecklingstid tidigare istället för att skjuta på dem flera gånger i små etapper.

Bionic Commando skulle ha släppts tillsammans med Bionic Commando: Rearmed. Förseningar satte dock käppar i hjulen och all hype som fanns för spelet försvann och Capcom var sannolikt inte alls nöjda med Grins prestationer. Damnation är ett annat spel som faktiskt lovade gott och som hade en del hype men som försenades så grovt att ingen längre ens nästan brydde sig och spelet stank ändå när det släpptes.

Sanningen är att man nog faktiskt kunde ha gjort det. Att Take Two redan nu kan slå fast att tre stora spel som skulle ha kommit i höst inte kan släppas inom det närmsta halvåret ger en ganska bra bild av hur det faktiskt ofta fungerar (även om Take Two i fallet med just dessa spel sannolikt har en helt galen kvalitetskoll). Så varför skjuts spelen fram så sent då? Det beror på en hel rad orsaker där utgivarna märkligt ofta har ett finger med i spelet minst lika ofta som utvecklarna.

En utvecklare månar främst om sitt verks kvalitet och vill alltid ha mer tid för buggtestning och finputsning, vilket dock samtidigt betyder att man sätter utgivaren på pottkanten eftersom denne plötsligt inte har något spel att ge ut och därmed inte får in de inkomster man räknat med. Ofta fungerar det så att utvecklarna får en allt mindre del av vinsten i takt med att förseningarna ökar som ett slags löfte till utgivarna för att se till att ett spel blir klart i tid.

Att släppa ett direkt dåligt spel är dock helt meningslöst eftersom det allvarligt skadar en utvecklares anseende, hur ska man kunna knyta till sig stora utgivare och få bra förskottsbetalt om man bara har skräp på meritlistan. Vissa förseningar är alltså bara bra, trots att det kan resultera i mindre intäkter eftersom försäljningen kan bli högre och man har chansen att bli en prestigestudio. Men det är en hårfin avvägning.

Valve har eett fantastiskt facit av att med förhållandevis få utvecklare kunna ta fram otroliga storsäljare av sanslös kvalitet. Hade man genat och följt sina egna utlovade deadlines hade man garanterat inte nått dit man är idag. Spelen ska släppas när de är färdiga. Tyvärr är det för de flesta utvecklare en näst intill ouppnåelig sits att få den friheten.

Andra orsaker till förseningar är att en utvecklare i samråd med utgivaren kommer överrens om att helt enkelt lägga till nya funktioner till spel. Ofta kan det vara onlinestöd till spel som egentligen kanske inte alls kräver det, anpassa titeln för nedladdningsbart material eller någon annan funktion som genom en ny stortitel blivit så hipp och modern att den bara måste finnas med.

Så är det då utgivarna som ju egentligen inte alls har med ett spels utveckling att göra. De håller dock i plånboken och styr därför betydligt mycket mer än vad som gagnar ett spels kvalitet. Har man ont om pengar som Midway så stressar man gladeligen ut ett halvfärdigt spel som Hour of Victory, medan framför allt Nintendo brukar ta sig tiden att få sina spel exakt som man vill ha dem.

Därmed inte sagt att allt blir bra, men även Nintendo pysslar en hel del med taktik som inte nödvändigtvis har med ett spels kvalitet att göra. Ett färskt exempel på det är Legend of Zelda: Twilight Princess som försenades i 16 månader. Enligt Nintendo pysslade man med finputsning, medan man i själva verket visste att Gamecube aldrig skulle bli någon succé och i hemlighet förberedde en Wii-version.

Redan 2004 visades Legend of Zelda: Twilight Princess upp. Tanken var att det skulle komma året därpå men försenades flitigt. Enligt Nintendo höll man på finputsa medan sanningen var att man istället gjorde en Wii-version som faktiskt till och med släpptes före Gamecube-diton.

Spelet försenades helt enkelt för att man skulle ha en riktigt grym premiärtitel till Wii och inte för att det faktiskt skulle ha behövts på något vis. Såhär ser det ofta ut i samband med förseningar. Man kan inte bara flytta fram en titel en månad. Om ett spel skulle ha kommit i november men verkligen inte kan släppas, men skulle kunna komma i december så skjuter man ändå på det längre än så.

I december är nämligen all julshopping gjord och i januari köper folk inte spel. Inte ens februari brukar vara sådär riktigt bra och först i mars brukar det lossna. Kan man inte då blir det april eller i absolut värst fall maj. Men en försenad vårtitel kommer ofta inte förrän till hösten då spelförsäljningen tar fart igen. Ett litet fel kan alltså ge minst ett kvartals försening, trots att allt som behövs kanske inte är mer än några veckor.

Utgivarna har ju även oftast flera titlar att ta hänsyn till och vill inte gärna att man ska konkurrera för mycket med sig själv. Det är ett enormt arbete med att distribuera ut alla spel under en anständig tidsperiod. Att släppa exempelvis Gears of War och Halo samtidigt hade varit vanvett från Microsofts sida eftersom de hade kannibaliserat på varandras framgångar, medan Singstar och Killzone inte alls tar från varandra för Sony.

Det är naturligtvis ingen slump att Gears of War 2 (vänster) och Halo 3 (höger) släpps på olika år och vid olika månader. De skulle helt enkelt äta från varandras försäljning. I fallet Halo 3 släpptes det redan i septmber eftersom Microsoft visste att det skulle sälja som smör varje månad fram till julhandeln och då fortfarande vara lika hett, medan Gears of War 2 släpps i november eftersom det inte riktigt har samma draglokeffekt och skulle tappa fart efter en månad eller två.

Det kan också bidra till att en liten försening blir stor, att det helt enkelt kommer för nära en annan liknande titel. Då måste utgivaren istället pussla in det i någon annan lucka där det passar tidsmässigt. Det kan även göra att ett annat spel som ännu inte fått premiärdatum flyttas framåt för att det försenade spelet ska få ta dess plats.

Kort sagt, hur tråkiga förseningar än är för oss spelare så är de oftast om möjligt ännu tråkigare för de som gör spelen. Det betyder att planerade annonskampanjer får ställas in, det blir luckor i utgivningen och dessutom är det långt ifrån ovanligt att ett spel blir utskrattat efter nog många förseningar och intresset mattas av. Nya hetare spel dyker upp och dragkraften är inte längre densamma som när spelet var hett ursprungligen. Se det som en kärlek som ofta från början är himlastormande stark men som ofta mattas av lite med tiden.

Ett bra exempel på hur rädda utgivarna är för att ett spel ska tappa dragningskraft är Halo 2 som försenades och bitska kommentarer började härja på forumen. Det slutade med att Peter Moore tatuerade in premiärdatumet på sin arm under en konferens för att visa att man nu menade allvar. Ett annat exempel är en gång så stekheta Huxley som alla nu skiter i, det försenades så länge att hypen dog.

Små förseningar blir alltså ofta stora förseningar av taktiska skäl och att redan tidigt utannonsera att spel inte kommer att släppas som planerat likt Take Two nu gjorde, hör faktiskt till ovanligheterna. Genom att låtsas att spel ska komma som man vet inte kommer klara premiärdatumet sätter press på konkurrenter och man får pressen att täcka titlarna mer än de skulle ha gjort om titeln var ett år bort. Man håller även investerare på gott mod och kan på så sätt minimera skadorna som en försening faktiskt ger.

Allt handlar om taktik helt enkelt, även om det är märkligt att en så stor bransch som spelbranschen aldrig någonsin lär sig att sätta deadlines som faktiskt är hållbara. I takt med att allt större och mer otåliga aktörer som Disney, Warner med flera ger sig in i spelbranschen kommer kraven dock bli annorlunda och om bara tio år skulle jag tro att en sådan här krönika vore helt obegriplig. Till dess kommer det vara ett krav att man lär sig släppa produkter på utsatt tid. Annars kommer man inte ha något i spelet att göra.