Idag är det svårt att tänka sig ett actionspel i förstaperson som inte har ett rejält multiplayer-stöd. Där ska finnas dödsmatcher, flera varianter på lagspel och gärna mängder av feta banor att spela på, kanske även lite extra nedladdningsbart material och så vidare. Nätkoderna bör såklart vara redigt optimerade och utvecklarna bör övervaka som hökar för att blixtsnabbt kunna stävja missbruk och obalans.
Det här tar såklart stora resurser i anspråk från utvecklarna. Resurser som jag ofta tycker känns totalt missriktade och som istället kunde ha lagts på att förbättra själva singleplayer-kampanjen. Problemet är att det är svårt att göra riktigt bra multiplayer, det tar oerhört lång tid, kostar massor av pengar och kräver till råga på allt mycket talang.
Kollar jag på listan över de mest spelade spelen till Xbox Live ser jag samma tendens vecka efter vecka. Flera varianter på Call of Duty,Halo FIFA och Gears of War. Spel som absolut inte är nyast, men har så rysligt påkostade multiplayer-delar att de inte riktigt går att rå på. Och det är spel som dessa som sätter standard för hur multiplayer ska se ut. Slår man inte dessa på fingrarna, så kommer folk istället välja att spela något annat.
Folk som vill spela multiplayer online kommer inte att börja spela Bioshock 2 eller Ghostbusters när de istället kan välja Call of Duty: World at War eller Halo 3 som är bättre online på exakt alla sätt och vis.
För att bevisa min tes tog jag fram Chronicles of Riddick: Assault on Dark Athena, Stranglehold och Call of Juarez: Bound in Blood ur hyllan och kopplade upp mig för lite multiplayer. Det var stendött. Inga som spelade. Endast i Call of Juarez: Bound in Blood fick jag igång en match efter lång tid, dock med minimalt antal deltagare. Dessa spel har alltså spellägen som utvecklarna lagt ned både tid och resurser på, men som inte ens går att använda.
Och om vi bortser från Call of Juarez: Bound in Blood har de andra två till råga på allt riktigt risigt multiplayer-stöd. Rent ut sagt dåligt, samtidigt som de båda i grund och botten är utpräglade singleplayer-spel. Varför kunde inte de extra timmarna ha lagts ned på huvudäventyret istället? De båda spelen belönades av mig med en åtta respektive sjua, kanske hade den extra tiden för finputsning och mer material lyckats få betyget att klättra ytterligare en pinne.
Varför har det blivit skamligt att bara satsa på en riktigt bra story och en riktigt bra singleplayer-kampanj? Varför ska ett bra spel förses med ett undermåligt multiplayer-stöd som ingen kommer att vilja spela på lite sikt? En delförklaring är såklart pengar. Bland annat har Activision nyligen fastslagit att alla deras kommande spel ska ha multiplayer, just för att man ska kunna sälja nedladdningsbara expansioner.
Call of Duty: Modern Warfare 2 satte nytt rekord på Xbox Live (och därmed förmodligen även PSN) i antalet sålda expansioner. Succéer andra utvecklare såklart sneglar på och vill ha själv, trots att deras spel är så dåliga i multiplayer att ingen kommer köpa deras expansioner. Varför inte bygga ut själva äventyret istället?
Att göra något nytt vapen, någon ny bana eller kanske lite roligare kläder till sin spelfigur är förhållandevis enkelt och billigt. Men att göra ett extra kapitel till ett spel är svårare, och många av er brukar protestera åt expansioner som kanske är runt timmen långa samt kostar en hundring. I fallet multiplayer kan det nedladdade materialet användas om och om igen och känns mer prisvärt trots att man egentligen får mindre.
Problemet är bara att så många multiplayer-grejer aldrig kommer till användning. Ingen spelar multiplayern om den inte är riktigt, riktigt välgjord och av de planerade expansionerna blir det egentligen ingenting. Därmed har man har betalt pengar för ett spelläge och eventuellt expansioner som faktiskt mer eller mindre inte går att använda, vilket dessutom kan bli ännu mer oanvändbart i de fall där servrarna helt enkelt stängs till impopulära spel (något både EA, Microsoft och Sony gjort den senaste tiden).
Min önskan är därför inte särskilt komplicerad: Om en utvecklare gör ett spel med en rejäl singleplayer-komponent, fokusera då på den och gör ett riktigt maffigt äventyr och skit i multiplayer. Alla spel behöver faktiskt inte ha den funktionen, och att pliktskyldigt peta in en funktion som snarast sänker kvalitetskänslan i helheten är inget vi spelare egentligen vill ha. Bioshock var utmärkt utan multiplayer, Half-Life 2 levererades utan multiplayer och underbara Metro 2033 likaså.
Behövde verkligen spel som Ghostbusters och Bioshock 2 sitt multiplayer? Hade det inte varit bättre med ännu mer fokus på äventyret och kanske lite extra kapitel till storyn att ladda hem.
Ett riktigt bra actionäventyr räcker, det behöver inte ens spetsas med co-op om det inte passar bra in i sammanhanget. Något alltför många utvecklare idag inte riktigt längre tycks tro på. Multiplayern ska in, vare sig någon kommer att spela det eller ej och oavsett om det passar speltypen.
En annan del av problemet är hur fantasifattiga många utvecklare är när de petar in sitt tvångs-multiplayer. Man gör ett gäng banor, ett gäng avatarer och släpper sedan loss alla mot varandra i dödsmatcher, olika varianter på flaggfångande och kanske något lagbaserat spel. Vill du spela dödsmatch så finns ju alltid spel som Halo 3, Call of Duty: Modern Warfare 2 eller Battlefield: Bad Company 2. Varför skulle folk sluta spela spel som dessa multiplayer-mästerverk och istället haka på något halvtrasigt, fantasilöst och finessfattigt substitut som finns medslängt på skivan bara för att det måste?
Här önskar man att fler kunde, som amerikanerna säger, tänka utanför lådan. För faktum är ju att spel som Saints Row 2, Splinter Cell: Conviction, Resistance 2, GTA IV: Lost and Damned, Banjo-Kazooie: Nuts & Bolts och även Gears of War 2 faktiskt alla lyckats nyskapa med sitt multiplayer-stöd. Tänka utanför lådan, som sagt, och faktiskt erbjuda något helt nytt.
Chopper vs Chopper i GTA IV: Lost and Damned är ett av de bästa exemplen på spellägen där utvecklarna faktiskt ansträngt sig lite extra för att faktiskt göra ett riktigt roligt spelsätt som är något mer utanför slentrianmallarna. Samma sak med vansinnet i Saints Row och såklart Horde i Gears of War 2.
Ta fram nya spelsätt som ligger helt i linje med grundäventyret men som ändå förvandlas till helt naturliga och roliga multiplayer-varianter som därigenom växer och blir lika roliga som huvudäventyret i sig självt. Gears of War 2 kanske många inte tycker hör hemma ovan, och det ligger väl mycket i det då det är ett utpräglat multiplayer-spel, men där är det istället Horde jag syftar på där Epic, faktiskt i elfte timmen, lade till ett spelsätt som blev lika populärt som allt övrigt spelet innehåller. Bara genom att tänka utanför lådan.
Men tills vidare fortsätter multiplayer-raseriet. Nästan alla actionspel ska ha sina dödsmatcher och sitt flaggfångande. Ta till exempel Bioshock 2 som jag spelade online i samband med recensionen men sedan dess inte ens rört det. Snart kommer det fler expansioner med multiplayer-banor, när nya kapitel till historien istället är vad som skulle ha behövts. Och det ser inte ut att bli någon ändring på det hela.
Här får väl även vi på Gamereactor ta på oss en del av skulden för att det ser ut som det gör. Det är så lätt hänt att man av ren välvilja upprörs när ett spel innehåller mindre än det faktiskt borde göra, och att man då efterlyser ett multiplayer-läge. Vilket man såklart inte alls borde göra eftersom vissa spel helt enkelt inte behöver det.
Missförstå mig rätt. Jag älskar multiplayer och lägger ned mer tid på att spela online än offline. Men när jag ska spela ett spel offline vill jag ha ett juste äventyr som står på egna ben och där jag känner att verkligen alla resurser har lagts ned på att göra upplevelsen så bra som möjligt. Och om det nu ska finnas multiplayer-stöd, bör det vara utfört av så begåvade utvecklare att de kunnat göra något riktigt bra och originellt av det hela att man faktiskt vill spela det online. Tvångs-multiplayer med usla dödsmatcher och ännu sämre flaggfångande betackar jag mig för.
