Tidigare tog jag mig friheten att lista de, enligt min ringa mening, tio mest överskattade spelen i spelhistorien. Reaktionerna blev våldsamma, kommentarerna i artikeln svämmade över och jag praktiskt taget dränktes i e-post/intern-PM. Härligt. Jag skriver ju inte en artikel av det slaget för att vara alla till lags, utan för att få folk att vakna till och inse att vissa heliga kor faktiskt inte är förtjänt av den näst intill gudomliga aura som omger dem.
Nu är jag i listmakartagen igen, om än inte riktigt lika upprörd som sist. Denna gång tänkte jag ge mig på ett kärt barn: handkontroller. Då menar jag inte vilka handkontroller som helst, utan sådana som är officiellt tillverkade av dem som gör konsolerna dessa kontroller hör till. Det vill säga Dual Shock 2, NES-kontrollen och liknande.
Först ska bara några små detaljer klargöras för hur jag har resonerat mig fram till resultaten. Jag har bedömt varje kontroll efter hur bra den var när den kom, då med hänsyn tagen till det mesta såsom ergonomi, antal knappar, funktionsduglighet, allmän kvalitet, sladdlängd, nyskapande funktioner och så vidare. I vissa fall har en ny kontroll släpps mitt under en konsols levnad (Megadrive 6-knappars, Wave Bird och så vidare), dessa är oftast resultatet av att den ordinarie kontrollen inte erbjöd funktioner som folk/utvecklare/någon annan frågat efter. Dessa kontroller är med på samma principer som alla andra. Jag har spelat minst hundra timmar med varenda utgiven handkontroll av dignitet, så jag har på fötterna i mina åsikter. Det sistnämnda är extra viktigt att komma ihåg, för det rör sig trots allt just om mina åsikter. De må vara grundade på fakta, men alla måste faktiskt inte tycka som mig.
Nog snackat, dags att avgöra vilken handkontroll som egentligen är den bästa, men också den sämsta genom tiderna. Jag avslutar artikeln med en liten sammanfattning om handkontroller som var nära att komma med, men som av olika anledningar inte platsade. Position nummer fem innebär att man är femte bäst/sämst och nummer ett följaktligen att kontrollen ifråga är allra bäst/sämst.
Världens bästa officiellt utgivna handkontroll:
5. Standardkontroll Megadrive (Sega Megadrive)
Medan NES fortfarande levde och härjade som värst smög Sega ut Megadrive. Till den hörde en av de mest underbara svarta plasttingestar världen någonsin skådat. Standardkontrollen till Megadrive hade bara tre knappar men var helt sagolikt gedigen, hade närmast oförskämt bra (och föredömligt stora) knappar och det bästa styrkrysset på en handkontroll någonsin. En uppgraderad version med sex knappar släpptes senare, men den saknade dessvärre både ergonomin, de suveräna knapparna och den allmänna kvalitetskänslan.
4. 3D Control Pad (Sega Saturn)
När Nintendo lanserat sin Nintendo 64 med dess ökända analogspak och Sony kontrat med Dual Shock, var även Sega tvungen att ge sig in i den analoga leken. Och det gjorde man med bravur. 3D Control Pad som lanserades med spelet NiGHTS var en riktig nyskapande pryl och fantastisk på alla sätt och vis. Vad sägs om sex riktigt bra knappar på framsidan av kontrollen, konsolvärldens första analoga triggerknappar, den dittills skönaste analogspaken, rysligt bra digitalkryss samt en ergonomisk design som stod sig ända till Dreamcast och plagierades friskt av Microsoft till deras Xbox-kontroller.
3. Controller S (Microsoft Xbox)
Den första kontrollen till Xbox, populärt kallad The Duke, delade spelvärlden i två läger. En liten minoritet som hävdade att den faktiskt gick att använda och resterande 97% som ansåg den vara totalt värdelös. Microsoft hade redan tidigt planer på en mindre japansk kontroll och räddade dagen i västvärlden genom att ta även den hit. De goda idéerna från The Duke med väl tilltagna sladdar, samtliga knappar analoga, uttag för minneskort/hörlur i handkontrollen, kraftig skakfunktion, de bästa analoga spakarna på marknaden kombinerat med en ergonomisk design var ett vinnande koncept och denna konsolgenerations bästa kontroll är ett faktum.
2. Standardkontroll SNES (Super Nintendo)
När Nintendo sjösatte SNES hade man sneglat hälsosamt mycket på Sega och lanserade en kontroll som hade väl tilltaget antal knappar samt en ergonomisk design. Nintendo lyckades dessutom förfina och förbättra det mesta och SNES-kontrollen var så totalt överlägsen att den tveklöst förtjänar sin plats som den näst bästa kontrollen i spelhistorien. Vad sägs om införandet av axelknapparna L/R som fortfarande används på alla kontroller eller den diamantformade knappuppsättningen som både Sony, Sega och Microsoft sedan dess plagierat och fortfarande använder? Kontrollen var dessutom riktigt hållbar och trots oerhört flitigt spelande under snart femton år så har jag inte behövt köpa en enda reservkontroll. Ren magi Nintendo!
1. Dual Shock (Sony Playstation)
När Sony insåg att analoga spakar och skakfunktion var framtidens melodi (och att konkurrenten Nintendo låg ohälsosamt långt fram med detta) bestämde man sig för att haka på tåget. Man skapade den kontroll som odiskutabelt var den absolut bästa när den släpptes, som står sig än idag nästan tio år efteråt - och ingen kontroll som släpps än idag klarar sig utan Dual Shockens standardsättande funktioner. För vad vore en kontroll utan inbyggd skakfunktion, dubbla analogspakar, riktiga handtag att hålla i, brutal kvalitet och ett väl tilltaget antal högkvalitativa knappar placerade på logiska ställen. Ingen kontroll har någonsin varit så överlägsen och ingen kontroll lär någonsin bli lika trendsättande igen.
- - - - - - -
Världens sämsta officiellt utgivna handkontroll:
5. Standardkontroll Gamecube (Nintendo Gamecube)
Nintendo som lyckades göra världens näst bästa kontroll har också fått ihop åbäket till Gamecube-kontroll. Vad tänkte man med och vad sysslade man med när man skapade en kontroll som saknar klickbara analogspakar, en knappuppsättning som förvirrar och gör multiplattformare mer svårspelade, de sämsta R/L-knapparna hittills, ett digitalkryss för pygméer, en gul bröstvårteliknande analogspak istället för en riktig samt Z-knappen som framstår som en av de sämst designade i mannaminne. Tack vare Wave Bird förlåter jag er Nintendo, men fokusera mindre på att vara nyskapande och mer på funktionalitet nästa gång ni designar en kontroll. Snälla.
4. Standardkontroll Saturn (Sega Saturn)
Playstation-kontrollen var en logisk fortsättning på SNES-kontrollen och var utomordentligt ergonomisk och nyskapande. Sega hade dock missat framtidståget helt och släppte en sexknappars historia som jag minns med en lätt rysning. De tre övre knapparna på fronten var riktigt eländiga, den var inte ergonomisk, kvaliteten var dålig och R/L-knapparna näst intill värdelösa. Det var en kontroll som inte tillnärmelsevis erbjöd samma spelkomfort som den då 4 år gamla SNES hade. Jag är övertygad om att det enkla och primitiva utseendet på handkontrollen gjorde att folk uppfattade Saturn som sämre än den faktiskt var, till skillnad från Sonys fräscha, futuristiska och ergonomiska underverk.
3. Standardkontroll Jaguar (Atari Jaguar)
Jag tycker verkligen om Jaguar och sätter mig då och då ned med Tempest 2000 eller Kasumi Ninja för lite nostalgi. Men lika fort som jag börjat spela vill jag stänga av igen. Jaguaren hade en nyskapande handkontroll som dock var av riktigt låg kvalitet på alla områden. Skräckexemplet är det stora fält med 12 knappar där man skulle sätta en mall över med en text för varje knapp. Dessa knappar var väldigt stumma och synnerligen svåra att komma åt, vilket gjorde att inga spel som använde dessa någonsin kändes intuitiva. Atari ville mycket och lyckades nyskapa på flera sätt. Tyvärr var inget av dem bra.
2. Standardkontroll Nintendo 64 (Nintendo 64)
Jag vet inte var jag ska börja. Ska jag snacka om den fullständigt urusla kvaliteten, analogspakarna med ojämn belastning, den korkade designen som gjorde att det inte gick att använda digitalkrysset samt L-knappen när man spelade analogt (samt att det inte gick att nyttja Z-knappen och analogspaken när man lirade digitalt), de alldeles för små gula knapparna, det näst sämsta digitalkrysset i spelhistorien, eller kanske hur extremt framåttung den blev med den batteridrivna skakfunktionen? Jag nöjer mig med att säga att handkontrollen aldrig borde ha lämnat ritbordet och frankt konstatera att den som säger något snällt om användarvänligheten i standardkontrollen till Nintendo 64 borde lära sig att man kan få svart tunga om man ljuger.
1. Standardkontroll Mastersystem (Sega Mastersystem)
Absolut, spelen till konsolen var underbara och jag spelade och stod i. Men aldrig någonsin lyckades jag få till någon riktig precision i den märkliga styrplattan man kontrollerade spelen med och det faktumet att kontrollen bara hade två ynka knappar (inte ens Start/Select) gjorde sig påmint i nästan alla spel. Det gick inte ens att pausa spelet i de flesta fall, den funktionen satt på konsolen. När Sega släppte Mastersystem fanns ju NES redan ute och att man i det läget halverar antalet knappar och kraftigt försämrar styrkrysset övergår mitt förstånd. Mastersystemkontrollen har bra knappar och är av god kvalitet. Den tar sig upp till förstaplatsen (eller sistaplatsen, beroende på hur man vill se det) bara genom att den är så vansinnigt usel i funktionalitet. Efter snart tjugo förstår jag fortfarande inte varför Sega valde denna lösning.
Ni kanske saknar kontroller såsom Nintendos Wave Bird på listan? Faktumet är att jag övervägde att ta med den på bästalistan. Dessvärre så är den dock bulkig, har samma dåliga funktionalitet i övrigt som kubens standardkontroll och saknar dessutom skakfunktion. Dreamcastens kontroll är en annan personlig favorit. Men kvaliteten är i ärlighetens namn inget vidare, antalet knappar väl begränsat, den saknar inbyggd skakfunktion, har bara en analogspak och sladden måste halvprovisoriskt fästas under kontrollen. Hur mycket jag än tycker om den så omöjliggör bristerna att den ska ersätta någon av de fem extremt starka kandidaterna på topplistan. På bottenlistan hade jag även funderat på att slänga in standardkontrollen till Amiga CD32 samt den till Philips CD-i. Kontrollen till Amiga CD32 var dock inte nog genomusel och i fallet CD-i så bestämde jag mig tillslut för att det faktiskt inte är en handkontroll, utan en fjärrkontroll.
Det har tagit sin lilla stund att bestämma mig för vilka mina favoriter och hatobjekt är i kontrolldjungeln. Många lär inte tycka som mig, men ta er ändå en funderare, har jag inte några poänger? Jag har noga övervägt varje alternativ och jag vet att många av er spelade till exempel Nintendo 64 och Sega Saturn. Men visst sjutton hade kontrollen kunnat vara bättre... mycket bättre.
