Han fyllde 50 igår, Ryu från Street Fighter och det firar vi en dag sent med tårta och en liten födelsedagstruddelutt samt lunchturnering i Street Fighter IV. Såhär skriver Wikipedia om Capcoms ultrakultiga strykchef:
Ryu är en vandrande krigare, vars liv är helt och hållet hängivet till andlig perfektion genom kampsporten. Han bryr sig inte så mycket om att vinna eller förlora. Han är löst baserad på en riktig utövare av Karate, Yoshiji Soeno "The Tiger of Kyokushin" och grundare av Shidokan Karate. På 70-talet var Soeno den enda krigaren som vågade utmana Reiba, den starkaste Thai boxaren i hela världen och döpt till "Dark Lord of Muay Thai".
Både Ryu och Ken är utövare av Ansatsuken, som de lärde sig av deras mästare Gouken, som hade lovat att lära ut en mindre våldsam version av stilen, som skapades av hans mästare Goutetsu, och som inte skulle innehålla den livsfarliga och mördande tekniken som kallas "Shun Goku Satsu", som Akuma tog till sig. I de första Street Fighter-spelet var Ryu och Kens stil likadan, men senare kunde man märka skillnader mellan de två. Ryu fokuserade mer på teknik, men satsade Ken mer på en stilfull oberäknelig stil. Ken fokuserade sig också mycket på sin Shoryuken, som han ville skulle bli den bästa av alla. Ryu ville förfina sin Hadouken istället. Ryus attacker är lite långsammare än Kens men är mer fokuserade och han gör mer skada med individuella slag än med kombinationer. Ryus Shoryuken träffar bara en gång medan Kens träffar tre gånger. I början på Ryus Tatsumaki Senpuukyaku kan Ryu undvika projektilattacker och sparken slår ner motståndare på ett slag.
Grattis Ryu!
