I den eviga strömmen av uppföljare och likartade spel är det lätt att brännas ut som spelskribent. Vi har alla känt av det på redaktionen. Vi sitter där med ett spel som vi inte hittar några större fel på, det är kanske till och med lite snyggare än sin föregångare men vi saknar lusten att spela vidare, att så snart som möjligt nå slutet på äventyret. "Jag lutade mig fram automatiskt för att stänga av så fort jag klarat en bana." Det är inget bra tecken, men ibland har det bara handlat om att vi redan matats med för mycket av det goda. Spelföretagen satsar på säkra kort och målar sakta men säkert in sig i ett hörn där till och med vi som älskar spel mest börjar tröttna.
Samma oro och känsla upplever många av de spelskapare jag träffat under de senaste åren. När jag frågade vilka spel som de tyckte bröt mot de invanda mönstren nämndes Shadow of the Colossus och Spore. Två ljus i mörkret för oss som vill att spelbranschen inte ska bli som Hollywood och rapa upp gammal skåpmat om och om igen i en evig cykel. Det finns många spelföretag som vill ha det så. Electronic Arts har till exempel lovat att ge ut en originell ny titel om året (ej uppföljare eller baserat på en licens) vilket är patetiskt i förhållande till hur många spel de ger ut varje år. Activision jobbar på ett liknande sätt även om Gun var ett välkommet försök att skapa något nytt ifjol (även om det inte höll riktigt hela vägen). Även Ubisoft har fallit in i en lunk av uppföljare och licenser, även om det ska sägas att deras spel fortfarande som regel håller hög kvalitet. Det är en utveckling som pågått i många år, men som blivit alltför tydligen under 2005 och i mina ögon är det detta som på lång sikt begränsar möjligheterna för branschen.
Ni kanske tror att problemet är isolerat till de västerländska spelutgivarna, men problemet är faktiskt ännu större i Japan där det nästan enbart är uppföljare som säljer riktigt bra och detta har fått spelföretag som Capcom, Konami, Sega och Nintendo att oförtröttligt pumpa ut uppföljare som allt som oftast säljer något sämre än föregångaren och resultatet är en bransch som sakta men säkert krymper. Borde inte stora aktörer som Electronic Arts och Activision titta på vad som hänt i Japan och inse att deras uppföljarhysteri riskerar att få samma resultat här? Jag tycker det är dags att vakna upp och inse vad som är på väg att hända. Nintendo har gjort det och deras medicin är Revolution (och i viss mån Nintendo DS). Kommer Revolution att bota branschens problem? Jag vet inte, men i Japan kommer det förmodligen att bli succé, kanske blir den till och med större än Playstation 3.
Jag hoppas att ett spel som Gears of War flyttar fram positioner för actionspel i tredjeperson, att Mass Effect blir ett rollspel som öppnar nya vyer, att Spore blir precis så fantastiskt som det låter, att Too Human kan leverera allt Denis Dyack lovar, att Alan Wake skrämmer oss på sätt vi inte kunde tänka oss och att Revolution lanseras med ett spel som suddar ut alla tvivel om hur funktionell den nya handkontrollen är. Spelbranschen behöver en blodtransfusion, spelserier behöver födas på nytt eller begravas, genrer utvecklas eller dör ut och nya hjältar, världar och koncept måste till för att skapa tillväxt, framtidstro och optimism.
Starten för nästagenerations hårdvara med Xbox 360 var knappast uppmuntrande sett ur detta perspektiv, men ljuset i mörkret är Xbox Live Arcade som kanske kan vara länken mellan små oberoende utvecklare och den bredare spelpubliken. Låt oss hoppas det och låt oss hoppas att även Sony har några spännande koncept och tankegångar med Playstation 3 som kan hjälpa på samma sätt som Eye Toy, Singstar och Buzz har gjort här i Europa. Jag är ingen större fan av Eye Toy (kul i några timmar), men det var idéer som breddade Playstation 2 och utvecklade spelandet.
Som ni kanske förstår så ser jag ganska ljust på framtiden för det finns skäl att hoppas på de närmaste två åren, men många spelföretag ser ändå ut att i alltför stor utsträckning lita på gamla meriter och invanda mönster. Det här är inget som direkt kommer drabba Activision eller Electronic Arts, men företag som Atari, Midway, Vivendi, Codemasters, Capcom, Sega och Namco behöver hitta sitt nästa storspel så fort som möjligt innan de hamnat helt i skuggan av sina konkurrenter. Förhoppningsvis är det just denna insikt som leder till en ljusare framtid för alla spelälskare. Det är många som måste satsa för att inte försvinna eller köpas upp under de kommande åren... för idéerna finns säkert där någonstans. Det gäller bara att våga satsa på dem.