Arkadsportspel
För den som växte upp under 8 och 16 bits-eran minns alla underbara sportspel som släpptes till NES, Mega Drive och Super Nintendo såsom Blades of Steel, Ice Hockey, NBA Jam, Neo Turf Masters, NHL-serien, Sensible Soccer, Super Sidekicks, Super Soccer och Super Tennis. Trenden fortsatte generationen därpå hela vägen fram till Playstation 2 och Xbox med ljuva sportspel i ovan nämnda serier samt sådant som Everybody's Golf, Dead or Alive: X-treme Beach Volleyball, SSX, Virtua Striker, Virtua Tennis, WWF Wrestlemania: The Arcade Game och många fler.
Alla var de utformade med snabb och intuitiv action i första hand, inspirerat av arkadförlagor. Att de minutiöst skulle simulera något fanns inte på världskartan och de uppskattades av alla, inte bara folk som gillar sportspel - mycket tack vare att de var så varierade så det fanns något för varje smak. Idag är detta i det närmaste utdött utanför indies. De stora utgivarna har i det närmaste delat upp populära sporter mellan sig så ingen konkurrens finns, och fokus ligger på simulation, alla rättigheter och mikrotransaktioner. En synnerligen tråkig utveckling.
Boxningsspel
Punch-Out var inte först, men bäst, och sedan dess har boxningsspel varit stort. Varje generation har det lanserats otaliga boxningsspel (låt mig nämna höjdare som Super Punch-Out, Ready 2 Rumble, Rocky och succén Wii Sports) och så sent som till Xbox 360 var just ett boxningsspel en stor del av framgången, efter att Fight Night Round 3-demot chockat folk genom att visa vad konsolen gick för. Men... UFC blev alltmer populärt och Punch-Out till Wii (2009) och Fight Night Champion (2011) blev de sista påkostade boxningsspelen, medan MMA-spel tog över. Bara det att MMA verkar vara betydligt svårare att simulera, för spelen är inte särskilt bra. Men trots det har inga nya försök gjorts och som spelsport tycks boxningen vara stendöd. Helt i onödan.
Friidrottsspel
Mycket sport såhär i början (jag tar allt i bokstavsordning), men friidrottsspel av olika slag är något många av oss minns med värme. Vare sig det är traditionell sådan eller lite friare koncept, så har vi genom åren kunnat njuta av titlar som California Games, Summer Games, Winter Games, Track & Field, Athlete Kings, Virtua Athlete och många, många fler. Men... tyvärr har även dessa slutat komma. Det är i samband med olympiader som utgivare ibland försöker sig på licensierade spel, som alltför ofta fastnar i simulatorfällan som dödade arkadspelen, vilket gör dem komplicerade och inte särskilt underhållande. Det är möjligen Sega som håller fanan högt med Mario & Sonic-spelen - vilka dock har gemensamt att de helt enkelt inte varit särskilt bra.
Maskotplattformsspel
Det släpps naturligtvis fortfarande en hel del plattformsspel, både i två och tre dimensioner - inte minst fjolårshöjdarna Sonic Superstars och Super Mario Bros Wonder. Men om vi räknar de båda sistnämnda tidslösa karaktärerna så är detta ett koncept som i det närmaste gått förlorat. Tidigare var det A och O för varje utvecklare och utgivare att ha en egen plattformsmaskot med "edgy" design och personlighet, och misslyckades man - försökte man bara igen och igen. Tack vare detta har vi en underbar maskotsophög med karaktärer av varierande kvalitet som Alex Kidd, Banjo-Kazooie, Blinx, Bubsy, Croc, Earthworm Jim, Gex, Ristar, Rocket Knight, Sackboy, Ty och snudd på oändligt många fler. Idag kommer dessa spel ytterst sporadiskt som Super Lucky's Tale och Yooka-Laylee, och inget tyder på att det kommer ändras, och det är en tydlig speltyp med ena foten tydligt i graven.
Mech-spel
Innan du hinner slänga dig på tangentbordet för att med endast versaler skriva att MechWarrior 5: Mercenaries släpptes bara härom året - så är det två saker jag vill säga. Det ena är att detta inte är en lista över stendöda speltyper som inte längre får ett enda spel, och det andra är att jag främst tänker på spel med mer budget. För MechSpel brukade vara en väldigt stor grej och till och med Microosft lanserade egna spel i den hyllade MechAssault-serien (en del ab BattleTech-universumet). Men de sista riktigt påkostade spelen som släpptes med denna premiss var de suveräna Titanfall-titlarna, vilka tyvärr floppade, och idag är det ingen som vågar satsa. Kanske är mechs lite för nischat, vilket är synd eftersom det absolut inte skulle behöva vara så.
Musikspel med tillbehör
Här behövs nästan ingen förklaring. Från Dance Dance Revolution till Samba de Amigo och Singstar hela vägen till Guitar Hero och Rockband - är detta den absolut dödaste kategori spel man kan tänka sig. Absolut ingen vill släppa några musikspelstillbehör efter Den Stora Kraschen, vilket gjort att de flesta musikspel som kommer idag heller inte är lika roliga. Men musik är ju livet och spel är kul, det är nog bara en tidsfråga innan någon vill försöka på nytt, även om jag tror att det kommer dröja flera år till.
Svävarracing
F-Zero och Wipeout är sinnebilderna för denna typ av spel, och på flera sätt också de anda som riktigt räknas eftersom de utvecklats med budgets från Nintendo och Sony. Men Nintendo övergav konceptet för länge sedan (minus ett minimalt tröstpris i form av F-Zero 99) och Sony är heller inte intresserade, och de alternativ som trots allt finns är så lågbudget att det helt enkelt inte är samma sak. För det företag som vågar satsa på påkostad svävarracing, tror jag dock det finns enorma möjligheter.
Tetris-kloner
Länge var pusselspel i princip synonymt med Tetris. Saker ramlade ner från ovan och gav oss höjdare som Bust-A-Move, Dr Mario, Klax, Lumines, Puyo Puyo och Super Puzzle Fighter II med flera. Men... till slut insåg spelbranschen att det gick att göra andra typer av pusselspel, och idag är det snarast ganska ovanligt att pusselspel på Tetris-premisser får uppmärksamhet, och det enda som egentligen finns kvar på allvar är olika officiella version av just Tetris.
Träningsspel
Wii Fit var definitivt inte först, men lyckades starta en enorm träningshysteri i spelvärlden där alla ville kunna träna och spela TV-spel samtidigt. Det fullkomligen drällde av alternativ till främst Wii, men även Xbox (med Kinect) och i viss mån Playstation Move. Faktum var att de var helt okej för att bränna fett (jag gjorde det själv med Wii Fit), men idag är det ingen som försöker få oss att gympa hemma. Visst finns träningsspel, men utöver Nintendos Ring Fit Adventure så är det ingen som längre satsar på detta och de spel som fortfarande finns är billiga kopior på tidigare grejer och generellt väldigt dåliga.
WWII-spel
Det här minns nog alla, men när Call of Duty slog igenom något år efter millennieskiftet var det få saker som var hetare än action i andra världskriget, och serier som Battlefield, Brothers in Arms och Medal of Honor hjälpte till att cementera eran som totalt dominerande i spelvärlden. Runt denna era kom dessutom otaliga filmer och TV-serier (inte minst Saving Private Ryan och Band of Brothers), och faktum var att Activision var extremt skeptiska till att överhuvudtaget våga låta Infinity Ward utveckla mästerverket Modern Warfare eftersom det var så självklart att alla ville ha mer andra världskriget.
Exakt varför detta var så populärt för 20-25 år sedan har jag inget bra svar på (vad tror du själv?), men kanske var det en bidragande orsak att det var den period då veteraner från kriget på allvar började trilla av pinn, vilket ledde till att många fick höra sina mor- och farföräldrars historier om fasorna. Oavsett vilket så försvann intresset kort efteråt och idag görs få försök att skapa något stort med andra världskriget, något som inte hjälps av det faktum att tidseran med vedervärdigheter som nazism och raslagar i USA samt i princip uteslutande män i krig inte alls passar det mångfaldstänk som präglar både Hollywood och spelvärlden idag.
