Karens mystiska förflutna
Born Again, Frank Millers och David Mazzucchellis klassiker från 1986, är en berättelse som än idag resonerar med oss alla på ett spirituellt och emotionellt plan. Kingpin förstör effektivt allt som Murdock håller kärt efter att Fisk förstår vem den röde vigilanten verkligen är och genom en rad perspektiv får vi följa Matt, Karen och Urich brytas ner och återfödas. Born Again använder sig av katolsk symbolik för att rama in en hjärtslitande berättelse om desperation, rädsla, tro och förlåtelse, i vad som allmänt anses vara en av de starkaste och mänskligaste superhjältesagorna som någonsin producerats.
Med bilder från serietidningen färska i minnet efter så här många år - bilder som Karens och Matts tårfyllda försoning i en snöig gatugränd - var det därför spännande att höra vilka planer Deborah Ann Woll, som spelar Karen Page, verkar ha för den hittills mystiska journalisten. När jag väl fick chansen att prata med den förtjusande Deborah Ann Woll såg hon ut att kliva direkt ur TV-serien med Pages sekreterarlook och pennkjol när hon väl klev in till konferensrummet. När jag ser henne påminns jag av hur lite vi egentligen vet om hennes karaktär i TV-serien, en kvinna som strider för sanning och rättvisa, men som också gör sitt yttersta för att inte prata om sitt förflutna och som mestadels håller sig för sig själv. Woll var försiktig med att gå in på vad som driver Karens många märkliga beslut och menar att den nya säsongen kommer att bjuda på lite mer svar än tidigare.
"Karen har varit en riktigt mystisk figur hittills, då vi inte vet särskilt mycket om henne eller ens var hon kommer ifrån. Så vi vecklar sakta ut godispappret, lite i taget" sade Woll med ett retsamt leende. "Karen gör så märkliga saker, som får en att undra 'varför gör hon så?' och som låter en fundera ett bra tag. Kanske det avslöjas fullt ut, vi får se. Men ja, man kommer få en del ledtrådar. Fast även det vi får lära oss om henne kan tyckas vara besynnerligt. Jag vet inte hur mycket och hur snabbt det hela kommer att löna sig, men jag är laddad. Jag njuter av att lämna ledtrådar här och där, väldigt långsamt!"
Likt Foggy och Rosario Dawsons sjuksköterska, är hennes New York Bulletin-skribent en karaktär som binder samman Marvel-världen och som framförallt hade en central roll i Frank Castles liv när Bernthals solo-serie begav sig och var en del av hjärtat som bultade bakom den blodsprutande brutaliteten i The Punisher - en relation hon verkligen värderar hos sin rollfigur.
"Jag tycker nog inte att jag fyller den rollen lika väl som Rosario eller andra karaktärer som bebor den världen gör, men det kändes logiskt att vara en del av Punishers värld. Karen sätter Franks fötter på jorden på ett fint vis, det känns verkligen speciellt att vara en del av den serien och jag skulle jobba med Jon i vad som helst. Att sedan komma tillbaka till denna säsong är intressant då varje showrunner och manusförfattare har olika visioner vad gäller karaktärerna; i Punisher var tonen mer seriös och mörk, så det var kul att reflektera med den aspekten hos Karen och hur hon relaterade till Punisher på den nivån. I Daredevil går hon mer fram och tillbaka; vi kan hålla oss i mörkret, samtidigt som det finns fler lättsamma moment som jag kan förhålla mig till."
I Born Again var Karen Page en benig drogmissbrukande porrstjärna som sålde sin själ - Matt Murdocks identitet - för att få sig en dos av det vita himmelriket och enligt Woll kommer hennes Karen att skilja sig något från Frank Millers serietidningsvariant när vi diskuterade hur fansens relation till Karen Page såg ut.
"Det beror nog på vilken typ av beundrare man är; är man ett serietidningsfan kommer man antagligen önska att det hela höll sig mer trogen förlagan - vilket förmodligen gör min karaktär till något av en besvikelse - men jag tror att många kvinnor uppskattar hur Marvel har utvecklat de kvinnliga karaktärerna i dessa nya tappningar. Jag anser att kvinnor tidigare har fyllt två roller i historieberättandet, i synnerhet superhjältehistorier med manliga perspektiv; antingen var man jungfrun eller så var man horan, man kunde bara vara en av dessa roller och det var mycket svårare att förena dessa drag tillsammans. Därför uppskattar jag att vi nu har väldigt komplexa och utmanande kvinnor som är kapabla att göra hemska saker, men som också har ett gott hjärta och kan vara både och."
Vad är Karens största rädsla?
"Jag tror att vi alla, innerst inne, är rädda för samma sak, vilket är att inte vara älskade. Vi alla kämpar mot det, att inte bli älskade, att inte vara ensamma. Vi vill inte vara oälskade, vi vill inte vara oönskade och jag tror att Karen framförallt visar att hon är riktigt ensam. Speciellt med tanke på att, så vitt jag vet, Matt är död. Vi vet ingenting om min familj, hon har inga vänner... trots att jag har en boss och Foggy i min närhet, är Karen ändå väldigt avskärmad. Hon har inte gått på någon dejt sedan hon gick ut med Matt och har inte heller fått sig ett ligg i Gud vet hur länge! Det känns väldigt ensamt och när vi väl börjar gräva i hennes förflutna, kommer vi även att inse att det finns en farhåga om att jag är alldeles för lömsk och självisk för att vara älskad."
Jag märker att Woll ofta smyger in ett "jag" när hon pratar om Karens personlighetsdrag. Hon verkar verkligen befinna sig i sin karaktärs skor när hon pratar om sin gåtfulla journalist, som att hon älskar sin Karen Page innerligt och vill hennes allra bästa även om hennes komplexa Karen sitter på flera brister. När jag frågar Woll om vad hon anser vara karaktärens mindre åtråvärda nyanser, går hon in på hennes tjurskallighet och återigen går hon in Karens klackskor.
"Jag kan känna till faran, ingen vill att jag närmar mig den och det är förmodligen inte så smart att ta mig an den, men jag kastar mig in i den i alla fall" menade Woll. "Det finns ett begär att sitta i tigerburen, jag vill inte bara se på från utsidan. Jag vill vara i buren och känna mig både hänförd och skräckslagen, jag vill känna något av en adrenalinkick. Det är något jag nog anser vara en brist och egentligen något av en styrka beroende på situationen. För Karen handlar det mycket om att hitta en gemensam plattform, vilket är en av anledningarna till att hon och Matt har svårt att komma överens ibland. Matt hade en katolsk uppväxt med en tydlig idé om Gud och djävulen, om vad som är rätt och fel. Karen är, med tanke på vem hon är och vad hon har gjort i sitt liv, däremot mer intresserad av vår jämna grund och att inte se världen i svart och vitt. Frank Castle kan exempelvis vara en god man och ändå göra förfärliga saker och det kan vara vice versa i andra situationer. Jag tror ibland att hon känner sig som en dålig person som försöker göra gott och om jag är en dålig människa, måste jag gottgöra detta fel så mycket som möjligt för att kompensera för det. Det tror jag absolut kan vara en brist hos henne, då det kan göra en väldigt självkritisk."
... men bakom kameran är relationen mellan Deborah och Charlie inget annat än varm
"Jag tror att Matt och Foggy har satt Karen på ett piedestal, där hon är helig och bevarad för att de bara har sett den delen av Karen som anstränger sig för att gottgöra allt" fortsätter Woll. "Jag tror att mitt band med Frank knöts för att han inte såg mig på det viset. Han kunde se igenom henne och kunde förstå varför hon försöker dölja sig själv. Det är en mask, lika mycket som Daredevil bär en mask. Hon gömmer sig och jag tror att han förstår det, vilket erbjöd ett samband hon inte kunde finna hos sina andra vänner. Ännu. Förhoppningsvis. Vi får se..."
Woll omfamnar uppenbarligen sin Karen för den hon är och berättar att hon älskar karaktären just för sitt paradoxala beteende. "Jag älskar motsägelserna. Hennes främsta principer är sanning och ärlighet - alla bör vara ärliga och säga sanningen och vi bör blotta alla de här sakerna för vad de är. Hon är dock väldigt hemlighetsfull och håller tillbaka nästan allt om sig själv. Inte ens Matt visste att hon hade en bror efter att de har lärt känna varandra i två år! Hon bevarar så mycket i sin bröstkorg och ändå förespråkar hon nakna sanningar, vilket är en intressant motsägelse. Jag älskar hyckleriet hos henne. Jag tror att vi ofta gör vårt bästa för att presentera raka motsatsen till det vi fruktar mest hos oss själva. En svartsjuk person kan exempelvis göra sitt yttersta för att spela en heroisk och laglydig medborgare, men inombords är denne egentligen rädd och jag tror att Karen fungerar på samma vis: hon målar upp sig själv som sanningsenlig och hederlig människa, men oroar sig över att folk kommer att upptäcka vad hon döljer. Det är riktigt intressant"
Hon målar upp en väldigt komplicerad och fascinerande bild av Karen som vi nödvändigtvis inte alltid ser i Netflix-serierna, men som ändå bubblar i bakgrunden och som ger upphov för flera brännande frågor. Vad hände egentligen med den bror hon nämner till Matt i förbifarten, som vi sedan får veta är död i en olycka? Vad mer döljer Karen för oss? Hur tar hon sig an det faktum att Karen kallblodigt skjuter sönder Kingpins högra hand Wesley i första säsongen? Det är oklart hur mycket av hennes liv som kommer att nystas upp, men sistnämnda fråga är något som definitivt kommer att göra sig påmint i den nya säsongen enligt Woll.
"Fisk är ju tillbaka, vilket är riktigt spännande. Vi alla har ett band med honom och han är framförallt Matts och Foggys motståndare, men då jag mördade hans bästa vän är det en riktigt spännande relation för min del. Det är skrämmande och underbart på samma gång eftersom Karen och Fisk sätts i samma våglängd, framförallt för en kvinnlig karaktär. Jag gillar att jag inte bara är i hans radar för att jag känner Matt, jag är direkt kopplad till Fisk, jag är ett hinder i hans väg och är mer än bara flickvännen i nöd."
Vår pratstund om hennes karaktär har sjudit av passion för rollen och jag kan inte låta bli att undra hur en TV-serie som enbart fokuserar på Page skulle se ut. Innan hon tackar för sig frågar jag helt enkelt henne det: Om Karen skulle få en egen Netflix-show, hur skulle det se ut om hon fick bestämma? Vad skulle hon vilja utforska vidare? Woll lyser till av tanken. Funderar.
"Jag gillar verkligen den undersökande och journalistiska sidan, oavsett om det finns journalistiska aspekter eller inte gillar jag hur hon får sin information och att hon alltid är tre steg före dig. Jag skulle nog skygga iväg från hela superhjälte-riktningen just för att Karens styrka ligger i hur mycket smartare hon är än dig, snabbare än dig och är villig att riskera betydligt mer än dig. Jag gillar hur hon inte behöver slå dig i ansiktet för att få det hon vill ha och kan välja andra tillvägagångssätt; hon är faktiskt betydligt svårare att besegra för att hon vägrar släppa taget. Det lär väl aldrig bli av, men jag tycker det är ett intressant område som gör att superhjältar vanligtvis inte röra sig framåt och vet inte hur de ska komma åt vissa personer såvida de inte får information. Vi etablerade ju detta i början av The Punisher, där han behöver henne för att komma åt rätt person. Jag skulle gilla en sådan serie!"
<newpage>
Djävulen och jag
Strax efter att Deborah lämnat oss, blir jag och ett par andra journalister inbjudna till inspelningen och få en exklusiv titt på vad som pågår i Marvels hetaste superhjälteserier, just nu. Denna gång pågick inspelningen inte i någon av scenografierna vi precis har sett med Adam Scher, utan utspelar sig i en ny, mörk lokal som omringas av green screens och där en kubisk bit av en lägenhet tar plats mitt i den gröna oceanen. I denna isolerade kammare befinner sig skådespelarna Charlie Cox och Jay Ali och skämtar med varandra, i väntan på att regissören ger klarsignal. Vi ser de knappt i den instängda lägenheten och skymtar de som bäst genom en rad TV-skärmar intill kamerorna. Ali är som väntat klädd i en rock med tanke på att han är en FBI-agent, men mer överraskande är att Charlie Cox varken bar sin röda stridsrustning eller den djävulska hornhjälmen - istället har han gått tillbaka till den klassiska svarta dräkten och den svarta bandanan som vi såg under seriens begynnelse, som återfödd på nytt. Vi får veta att scenen ifråga utspelar sig under det åttonde avsnittet av säsongen och tydligen rör det sig om ett inbrott hos en FBI-profil, som verkar dölja skelett i garderoben och duon letar nu efter bevis. Nu gör sig teamet redo att filma. Luften är laddad.
"Tystnad! Kameran rullar! Och... tagning!"
Murdock och Ray öppnar hastigt en garderob och drar undan kostymerna som hänger framför kameran. Med sina spejande ficklampor upptäcker de någonting som döljer sig längst bak i garderoben. Något ogenomträngligt. Det verkar röra sig om ett... kassaskåp. "Fan" utropar Alis karaktär Ray - det här blir tydligen en svår nöt att knäcka. Murdock och Ray växlar ett par repliker, om vad de ska ta sig till nu, vad som är nästa steg. Och... bryt! Den bedövande tystnaden återgår till det normala och vi alla vaknar upp från scenens förtrollning. Ljussättare och ljudtekniker rör sig hit och dit. Jag ser manusförfattaren Dara Resnik diskutera något med regissören Alex Zakrzewsko. De verkar diskutera förgrunden i scenen tillsammans med fotografen, kanske något om kamerans position, kanske om de blev nöjda med scenen. Kanske något saknas. Eller bör tas bort. Är det kläderna i garderoben som behöver åtgärdas? Behöver de täcka förgrunden mer? Ska plaggen vara med i bild överhuvudtaget? Ett par skratt utbyts mellan teknikerna, författaren och regissören och efter ett par skrattande minuter är både teamet och skådespelarna redo att filma igen. Nu är kläderna tydligen mer i förgrunden. Kameran rullar igen.
Det blir spänt mellan superhjälten och den desperate FBI-agenten
Det håller på såhär ett par gånger och jag har svårt att hålla tillbaka mitt nördiga fnitter. Som filmfanatiker är det en våt dröm att vara på plats och uppleva en professionell filminspelning och det är ett sant nöje att observera hur filmteamet försöker lösa problem, hur regissören går fram till sina skådespelare för att ge de nya instruktioner och hur man ständigt testar sig fram för att den här korta scenen ska bli så inlevelsefull som möjligt. Dessutom kom Charlie Cox fram till oss under pausen och skakade händer i fingerlös handskar och utan bandanan över huvudet.
"Tjena grabbar! Hur står det till här bak? Gillar ni det ni ser?" frågade Cox, med svett över pannan och ett brett leende. "Det är toppen! Grymt jobbat" svarar jag, men vet inte om han hörde det under paus-myllret. Vi hinner inte pratas vid närmare, då skådespelarna strax ska in till kuben igen och göra om scenen och Cox beger sig tillbaka, men jag kommer att få chansen att prata med honom lite senare under dagen och förhoppningsvis få lite mer kännedom om scenen jag precis fick bevittna. En enkel scen som visade sig vara klart mer tidskrävande än man först anade. Efter ett par nya omtagningar avrundar vi vårt lilla inspelningsbesök och lämnar lägenheten som Murdock och Ray rotar i. Det ska bli kul att se hur hela lägenhetsscenen ser ut i sitt färdiga skick i höst och om de valde tagningen jag personligen skulle ha valt.
Ray och Murdock samarbetar - för stunden...
<newpage>
A man without hope, is a man without fear
Efter ett par underbart slafsiga New York-pizzor, är vi redo att ta emot Hell's Kitchen-hjälten själv, Charlie Cox. Han är fortfarande iförd sina svarta kläder (minus bandanan) när han stiger in vårt lilla biktbås med oss pizza-flottiga journalister, då han måste tillbaka för att spela in resten av dagens schemalagda scener. Vi tackar honom för att han tog sig tiden att prata med oss törstande skribenter - något som han gladeligen distraherar sig med när han inte filmar emotionellt krävande scener - och vi sätter oss ner för att prata lite. Tyvärr kunde han inte ge oss fler detaljer om scenen vi precis fick bevittna under inspelningen, men han gick närmare in på vad vi kan förvänta oss av en karaktär som varat i tre säsonger nu och berättade mer om den själsliga kris han går igenom i den nya säsongen.
"I och med slutet av andra säsongen och The Defenders öppnades nya möjligheter för Matt att skapa nya perspektiv på sig själv som person. En av sakerna som jag och Erik pratade om i början var hur Matt påverkades av allt som hände och i en tredje säsong vill man ju göra något annorlunda; man vill inte spela samma noter som förr, för då ser man ju bara exakt samma karaktär med exakt samma motivation. Det är svårt med tanke på att Matt måste vara densamme, men det som hände honom var en ovanlig och gigantisk vändning i sitt liv och som tillät oss att göra något lite mer annorlunda."
"Matts attityd till Gud har förändrats" fortsatte Cox. "Han har alltid trott på Gud och medan han inte direkt gått och blivit ateist eller agnostiker, har han börjat ifrågasätta Guds välvilja och vitsen med Gud överhuvudtaget. Matt har blivit bitter och plågas av det som hände Elektra. Inte nog med att hon dog, hon blev återuppstånden och blev sedan dödad - igen! Matt skulle nog inte erkänna detta för någon, men han har börjat se Gud som ett grymt väsen. Han kan vara en älskande Gud, men också en straffande sådan"
Murdock känner sig övergiven och vilsen när vi möter honom igen i oktober
Vi går in på hur Matt förhåller sig till andra religiösa figurer i hans liv och Cox berättar att han inte bara uppskattar konflikten mellan Maggie, fader Lantom och kyrkan i överlag; han gillar också hur stridslysten hans karaktär har blivit gentemot sin religion.
"Jag har lekt lite med idén de senaste två säsongerna om att det pågår en inre strid hos honom, kring vem han egentligen är och hans alter ego" fortsatte han. "Jag berättade för Erik att jag gillade hur Matt behöver acceptera den han är och inse att Daredevil inte är ett val; hans verkliga jag är Daredevil, inte Matt Murdock. På många sätt och vis är Matt Murdock en lögn och han vill inte leva i en lögn, han vill inte ljuga för sig själv längre. Han vill inte bestrida vem han verkligen är."
Vi lämnar serietidningskaraktären en stund bär Cox blir tillfrågad hur han har påverkats som människa efter att ha fått sin dotter, vad det betyder för honom. Detta lamslog nästan britten, som för två år sedan blev pappa för första gången och som förgäves försökte hitta rätt ord. Det blir tyst ett bra tag innan han svarar.
"Det betyder att jag njuter av mina lediga dagar betydligt mer än vad jag gjorde förut" sade han med en berörd ton. "Som alla vet så är det ju en underbar upplevelse, varje dag är otroligt speciell. Det finns knappt ord att beskriva det på. Att älska någon så mycket kan också vara något skrämmande, för om man ska koppla det till det vi pratade om tidigare - jag är inte djupt religiös, men jag tror på någon sorts Gud - blir ens barn ovärderligt för en. När jag hör saker på nyheterna om folk och mestadels barn som drabbas, såsom det som hände för två veckor sedan, drabbar det mig på ett sätt som det inte har gjort tidigare och jag finner mig själv undrandes hur religiösa personer bevarar sin tro efter att något sådant händer"
Charlie syftar här på den makabra skolskjutningen i Florida som skedde i mitten av februari och som genast blev världsnyheter. Sådana händelser kan absolut sätta ens tro på spel och denna rädsla för oss vidare till karaktären Matt Murdocks största rädsla i relation till hans tro. Vad kan djävulen möjligtvis vara rädd för i denna säsong?
"Jag är inte säker på om han är medveten om detta eller inte och vi lär se delar av det i säsong tre, men hans största fruktan är att upptäcka att han inte har något syfte. Detta är en av sakerna han har försökt greppa allra hårdast och att navigera sig igenom detta syfte, förstå vad han är menad att göra, förstå vad Gud vill av honom och förstå sin roll i samhället har varit en emotionell pärs för honom. Han har egentligen alltid förhandlat med sig själv och letat efter den meningen, då han alltid trott att han har gjort viss skillnad, men i början av säsong tre har han inte samma kapacitet som förr. Under hans återställning återkommer rädslan om att existera utan syfte, utan förmågan att prestera och utan förmågan att vara den han är övertygad om att han är. Det är en riktig pina"
Murdocks fysiska förmågor fick sig en rejäl smäll efter The Defenders och måste träna på nytt...
När vi blir nyfikna på hur mycket vi kommer att få se Murdocks advokatliv berättar Cox att han ännu inte vet då han fortfarande har ett antal avsnitt kvar att spela in, men att livet som advokat känner mer obetydlig än någonsin i denna säsong. "Vad jag kan säga är att den här nya attityden vi har pratat om påverkar hans relation till karriären som advokat och just den delen av hans liv känns som ett avlägset minne snarare än en central del av hans liv."
En av oss frågar Cox hur hans relation till lagen ser ut om Foggy i slutändan är en bättre advokat än Matt. Cox skrattar och undrar om Henson verkligen påstod något sådant, men gav sig sedan. Den Daredevil han beskriver verkar inte längre lägga det hjärta i lagboken som Foggy alltid har gjort, åtminstone inte på samma vis.
"Det ligger nog en sanning i det, faktiskt, åtminstone just nu. Tidigare lekte vi med idén om att Matt alltid var bättre lämpad för yrket och var mer kvalificerad för juridikskolan än Foggy och jag tror absolut att Matt är kapabel att vara en briljant advokat, men han har blivit så emotionellt präglad av fallen han får och av Wilson Fisk att det mest fördunklar Matts omdöme. Det påverkar honom på ett personligt plan, där hans förhastade handlingar gör att han inte känner sig användbar som advokat."
Det låter sannerligen som att Murdock brottas med sig själv under majoriteten av den tredje säsongen och när vi väl försöker luska ut något om hans förhållning till seriens nyare karaktärer, poängterar han att Murdock - på grund av avskilda natur - inte har interagerat särskilt mycket med omvärlden, som ju förmodar att han är borta, men Maggie blir givetvis ett ljus i hans mörker.
"Ingen vet var han är, ingen vet som har hänt honom, så majoriteten av hans interaktioner är såklart med syster Maggie och fader Lantom. Relationen med Maggie, med Joanne, har i synnerhet varit härlig att vara med om för att den är så annorlunda. Hon var en del av hans uppväxt innan hon försvann från hans liv och nu har hon tvingats tillbaka till hans liv för att se efter honom; hon hjälper nämligen inte bara honom på ett fysiskt plan och med att gömma honom, hon agerar också som den spirituella och emotionella guiden han aldrig riktigt har haft. Jag uppskattar våra scener ihop och jag längtar efter att få se dem senare för att vi ser en annorlunda Matt Murdock, framförallt när han öppnar upp sig och börjar se henne som någon med ett positivt inflytande snarare än någon som gör livet surt för honom."
Den där syster Maggie låter som en riktig hårding. Förhoppningsvis får jag veta mer om Charlies kemi och relation med Joanne Whalleys nunna Maggie när jag väl får prata med henne.
Murdock omfamnar mörkret, samtidigt som han önskar att få ett stopp på det hela
Cox fortsätter att rota i Murdocks bekymrade själ innan det är dags att återvända till inspelningen. "Det som är kul med Matt är att han tidigare har ifrågasatt allt han har gjort och plågas av skuldkänslor och funderingar om han gjorde det rätta. På grund av hans nya uppfattning av Gud har han nu blivit mer våghalsig, mer orädd och känner att vad som än händer, så händer det bara: 'Det här är den jag är just nu. Om jag innerst inne är djävulen, så är jag väl det och får ta itu med den eviga fördömelsen senare. Just nu kan jag inte betvivla den jag är, jag är Daredevil och jag gör det på mitt sätt.' Det jag verkligen har uppskattat med den synen är att Matt innerst inne, till skillnad från sitt gamla jag som var försiktig med att lämna ledtrådar, vill åka fast.
"Jag minns inte var jag hörde detta - kanske var det från någon film eller någon nyhetshistoria - men jag minns en seriemördare som efter att ha utfört sina dåd skrev 'Snälla fånga mig snart innan jag slår till igen' på sin vägg. Man trodde inte att det var ett skämt och att mördaren verkligen menade det. Jag vet inte varför, men jag tänker på det varje gång jag tänkte på Matt i denna säsong, som att han tänker 'Jag kan inte sluta. Om jag inte är menad att göra detta, är det på tiden att någon stoppar mig'"
Intervjun börjar dra ihop sig nu och ändå försäkrar han sig om alla journalister i rummet fick sina frågor besvarade innan han gick. Vilken ängel den mannen är. Men nu kallar Hell's Kitchen på sin hjälte. Dags att sätta på sig bandanan igen och vi gör oss redo att ta emot seriens tre nya karaktärer: Ray (Jay Alee), Maggie (Joanne Whalley) och en sprillans ny karaktär spelad av Wilson Bethel. Missa inte den sista delen av min Netflix-resa!
