Många svenskar saknar förståelse för räntor, inflation och riskspridning. Det visar en ny undersökning från Finansinspektionen som genomfördes under i januari. Därtill tyder årets siffror också på att kunskaperna inom grundläggande ekonomi minskat sedan 2020, då en liknande undersökning genomfördes.
I undersökningen som sammanställts av Origo Group, på uppdrag av Finansinspektionen, har de deltagande svenskarna fått bedöma sitt egna ekonomiska beteende utifrån en rad parametrar. Bland annat har de fått besvara frågor som berör deras ärlighet kring pengar, hur väl de läser ekonomiskt bindande avtal, om de klarar av att betala hushållets utgifter samt rädslan över om pengarna kommer räcka till. En sektor som även inspekterades var pengar och spelande online på plattformar som Videoslots.
Svenskarnas ekonomi och spelvanor
Vissa av resultaten från undersökningen visade oroande siffror när det kommer till ekonomi och spelvanor. Till exempel uppgav 11 procent att de spelar på lotter i det fall som pengarna inte räcker till. Enligt Folkhälsomyndigheten tyder detta på att det finns ett starkt samband mellan ekonomiska problem eller finansiell stress och att svenskar väljer att spela om pengar i allt större utsträckning. Enligt Finansinspektionens sammanställning sker detta främst i åldersgruppen 50-59 år, men förekom även högre upp i åldersgrupperna (70-79 år).
Det som statistiken dock inte visar, är om andra spelformer som vadhållning och casino även är lika högt representerade bland de som väljer att spela om pengar vid ekonomiska svårigheter. Inom dessa speltyper har det under de senaste åren skett en allt större informationskunnighet kring ansvarsfullt spelande, och över 95 000 personer är idag självavstängda hos Spelinspektionens tjänst Spelpaus, vilket visar på ansvarstagande hos svenska spelare i alla åldrar.
Många väljer att inte uppge ett svar
Det är inte bara kring svenskarnas ekonomi i korrelation till spel som tas upp i undersökningen. Intervjuobjekten har i undersökningen även fått besvara frågor kring uppfattningen om sin egna kunskapsnivå beträffande ekonomi. Trots att statistiken tyder på att en av fyra saknar en grundläggande ekonomisk kunskap, har självförtroende att förstå ekonomi ökat bland svenskarna. Främst syns denna ökning bland män, men trots detta innebär det inte att kunskapen eller förståelsen är korrekt. Något som kan skapa glapp, enligt Sofia Tyréus - projektledare inom finansiell folkbildning.
I undersökningen ställs även frågor kring sannolikhet, ränta och bedömningar kring ekonomiska påståenden. Även om medverkanden har svarat rätt på flertalet frågor, är det oroande att en stor del valt att de inte vill uppge sina svar. Bland frågor som berör investeringsrisker, kryptovalutor, kontrakt och aktier är det i snitt ca. 35 procent som inte vill svara på frågan, eller helt enkelt inte vet.
Detta syns även i frågeställningar om exempelvis hur mycket ränta en person betalar om hen lånar 250 kronor från en bekant som sedan återbetalas nästkommande dag. I denna frågade besvarade 10 procent att de inte vet, medan 4 procent valde att inte uppge något svar alls. Även vid frågan om hur mycket 5 personer får var, om de delar på 2 miljoner kronor, är det 10 procent som inte vet, och 3 procent som väljer att inte besvara frågan. Något som tyder på att det är allt viktigare att fortsätta utbilda personer inom privatekonomi med förhoppning om att en ökad kunskap kan göra skillnad i flera ekonomiska frågor.