Fartblind av näthype

Ni känner säkert själv igen scenariot. Man sitter och följer ett spel. Först från det att man hör rykten om det. Sedan när det utannonseras och bekräftas vara något som känns spännande för just dig. Därefter kommer bilderna som får det att kännas ännu mer rätt. För varje gång nya bilder kommer, ser spelet ännu lite bättre ut och folk på forum tycks fatta grejen. Det här kommer bli stort. Första filmen kommer och det hela ser ännu lite bättre ut i rörelse. Förtittarna poppar upp och skvallrar om ett grymt spel. Ett demo gör dig 100% övertygad och till sist kommer positiva recensioner.

Ett riktigt grymt spel. Total hype. Fansen till det format som får spelet jublar (förutsatt att det inte är multiformat) och de format som blir utan har fans som istället sörjer, alternativt postar inlägg om hur mycket andra spännande spel som kommer till deras format och att de ändå inte är riktigt sugna.

Näthypen är total och alla tycks ryckas med i extasen. Det här har potential att bli precis hur stort som helst och förhandsbokningslistorna på Webhallen, Amazon och andra ställen skvallrar om übersuccé. Spelet kommer. De som bokat köper sina spel. Ingen annan. Spelet debuterar visserligen på topp 5 (eller kanske topp 10) på försäljningslistorna, men den där givna förstaplatsen tycks utebli och vad sjutton gör tramsiga Singstar Abba och urgamla Mario Kart Wii före på listan?

Singstar Abba har dominerat svenska försäljningstoppen sedan det släpptes. Till Playstation 2. Och Mario Kart Wii har för länge sedan åkt förbi 10-miljonersstrecket och är redan nu upp i siffror som inget Halo-spel eller Grand Theft Auto sannolikt någonsin kommer nå upp i.

Redan veckan därpå har spelet halkat otaliga placeringar. Inte ens de som har rätt format tycks prioritera spelet utan handlar annat istället till sin konsol. Veckan därpå är det nära att det halkar ut från listan och ytterligare en vecka senare är spelet som skulle förändra allt borta från listorna helt. För att aldrig mer återkomma, möjligen tillfälligast undantaget vid en kraftig prissänkning.

Vad hände? Hur gick det här till? Miljontals förhandsbokningar väl? Den totala hypen? Alla sade ju att de skulle köpa spelet? Hur kan man inte handla ett spel som fått så grymma betyg? Och hur kan de som har konsolen avstå från en sådan godbit till förmån för multiformatstrams eller äldre spel? Ja, och så kommer till sist den där jävla Mäki med en gnidigt otrevlig blogg om hur det efterlängtade mästerverket floppat.

Om du har hängt med i spelbranschen några år och är en flitig Gamereactor-besökare är det mycket troligt att ovanstående scenario har inträffat för dig någon gång. Man kan liksom inte begripa hur ett påkostat, läckert, bra och älskat spel som alla snackat om i åratal plötsligt bara floppat. Hur kan det egentligen hända?

Killzone 2 och Halo Wars har båda betydligt fler förhandsbokningar än Resident Evil 5. Betyder det att de också kommer att sälja bättre? Ta inte gift på det bara...

Tja, jag tror mig ha svaret. Du har helt enkelt varit fartblind... av näthype. Problemet är det att få människor följer spel lika slaviskt som just du gör. Jag skulle kunna tänka mig att vi snackar om absolut max fem procent av alla spelare. Tänk efter, om du inte är jätteintresserad av bilar. Följer du då varenda tillverkares nya kärror och modeller från ritbordet till spionbilder och tester samt till slut färdig produkt?

Följer du film på samma sätt och läser filmforum om hur allt startat med embryon och hur idéer pitchas till filmbolagen för att steg för steg växa till en film? Gör du det med musik? Med sport? Med TV-program? Arkitektur? Historia? Förmodligen inte. Man har bara tid med att verkligen låta sig uppslukas av en eller två eller absolut max tre hobbys på det sättet. Att bli så intresserad så att det tar timmar i anspråk varje dag. Mer räcker inte tiden till för. Dygnet har bara 24 timmar.

95% av alla som köper spel har helt enkelt missat all hype. Plötsligt finns det här spelet du läst om så länge och som du vet praktiskt taget allt och lite till om bara ute på marknaden för normalintresserade människor. Lite som du läser att det nu finns en ny Ford Focus ute, eller kikar på en ny trailer till en film du inte hade hört talas om innan. Ja, eller hör en hitlåt på radion och genom den hittar en ny artist som musikälskarna känt till flera år redan.

Så ser verkligheten ut. Och bland alla de som säger att de ska köpa ett spel, så kommer inte alla göra det ändå. Många vill nog gärna, men har i slutändan inte råd. Och så har vi ju alla som säger att de nu ska köpa en konsol för det eller det spelet. Där kommer ännu färre göra det. När det kommer till kritan så går man inte omkring och köper hårdvara för tusentals kronor för att ett visst spel släpps. Gör man det, så är man extremt hardcore och i ännu större minoritet än de 5% jag nämnde ovan.

Ett relativt billigt men asgrymt spel som Ikaruga och ett av tidernas mest påkostade spel, Shenmue 2, är båda spel som fick fantastiskt mycket hype, det skrevs spaltmetrar om dem och foum över världen flödade över med beskrivningar från hardcore-spelare som ansåg dem vara näst intill nirvana. Hur de sålde? Inte ett jota...

Om du saktar ner och tänker till lite bortom de som säger att de solklart ska köpa ett hypat spel på nätet, och tänker på de spel som brukar toppa listorna. Som du vet är det oftast Wii-spel som toppar på världsbasis och Playstation 2 är kanonstark i Sverige. Hur ofta ser du folk som glider in på Gamereactors forum och snackar vitt och brett om att de ska handla Wii Play på fredag eller att de bestämt sig för att köpa schlagerversionen av Singstar till Playstation 2?

Inte så ofta va? Och trots det är det dessa spel som sedan toppar. Trots att inte en kotte snackat om dem ens. Och sedan går Animal Crossing: Wild World till Nintendo DS och säljer tio miljoner, en siffra Halo 3 verkligen får kämpa för att nå och som det kanske kommer upp i mot slutet av levnaden för Xbox 360. Ja, och Mario Kart Wii har på bara det knappa år som gått sedan det släpptes seglat förbi Gran Turismos livstidsförsäljning trots att Playstation hade sålt mycket mer när det kom. Och så har vi Singstar Abba som totaldominerat julhandeln och krossat exakt allt motstånd.

Samtidigt sitter du häpen och chockad och undrar vad som hände. Varför köpte ingen Mirror's Edge som det varit så mycket snack om eller Little Big Planet som varit en ännu större snackis och lanserats med Sonys dyraste reklamkampanj? Jo, för att folk helt enkelt inte hade hört talats om dem. De gick in i spelaffären som de gör varannan månad för att leta efter ett billigt och kul spel som passar hela familjen. Little Big Planet var för dyrt (ökade mycket riktigt sin försäljning lite när priset sänktes) och Mirror's Edge såg bara konstigt ut på asken.

Köpa en Playstation 3 för att leka med trasdockor var inte något som tilltalade andra än de mest hårdkokta fansen. Sedan hjälpte det inte att det utnämnts till 2008 års bästa spel, inte ens de som redan hade sin konsol valde att handla. Och för Mirror's Edge gick det ännu sämre. Fräscha nya idéer lönar sig långt ifrån alltid. Snarare mycket, mycket sällan. Sedan får hypen från fansen som ser kvaliteten vara precis hur stor som helst på nätet.

Nu är det givetvis inte bara därför spel floppar. Det kan vara spel som riktas till en målgrupp som inte finns till formatet. Kolla Rares gulliga spel till Xbox 360 till exempel. Det kan vara dålig marknadsföring, för dyr hårdvara eller att spelet helt enkelt inte blir nog bra. Men när stora och bra spel som på alla sätt och vis inte riktigt lyckas, beror det nästan uteslutande alltid på att mainstream helt enkelt inte fastnade för spelet. Det var bara du, jag och våra gelikar som köpte sig spelet och resten hoppade över det till förmån för annat som aldrig diskuteras på spelforum, men väl bland fabrikarbetare på rökpaus, bland brandmän vid dagens lunch eller i personalrummet på ett sjukhus.

Det ska vara lättbegripliga spel. Spel med ett budskap som är lätta att förklara för sina kollegor. Inte spel som hardcore-spelare stänger sig själva inne med och som känns alltför nördiga. Och de får gärna ha en stark licens bakom sig och några lyckade spel, för framgång föder alltid framgång. Finns det gott om snack om att ettan och tvåan var bra, så kommer trean gå ännu bättre. Kika på Grand Theft Auto III till exempel, eller varför inte Halo-sviten.

Visst, nu fick både Grand Theft Auto IV, Halo 3 och The Elder Scrolls IV: Oblivion betyget 10/10, men det är långt ifrån alltid en säljgarant. Tvärtom har alla dessa spel faktiskt fått en del kritik av läsare trots deras fina betyg. Men med så urstarka föregångare spelade det ingen roll och alla har sålt helt löjeväckande mycket. Något jag bestämt hävdar mer beror på tidigare framgångar och breda massans medvetenhet snarare än höga betyg. Att de sedan är lättspelade och relativt strömlinjeformade jämfört med föregångarna (vilket just är vad många hardcore-spelare klagat på) har nog snarast stärkt dessa spels popularitet.

För på samma sätt som den som köpt en Saab som rostat kring dörrlisterna inte vill köpa en ny Saab oavsett om fem år passerat och nya modeller fått goda recensioner, vill inte den som köpt Tomb Raider: Angel of Darkness och blivit djupt besviken handla på sig det nya Tomb Raider: Underworld trots att det är så mycket bättre. Och på samma sätt tror jag att The Godfather II kan komma att få vissa problem, trots att det tycks bli ett strålande spel för att många minns det första som lite av en besvikelse. Bränt barn skyr elden, lyder ett gammalt svenskt talesätt som även tycks gälla spelköpare.

Nu skulle jag inte vilja gå så långt som att säga att hype och goda betyg är betydelselöst. För så är det inte och det är svårt att få till braksuccéer utan att ha stöd av lojala fans och höga betyg att luta sig emot. Men det allena räcker inte på långa vägar. För om inte den breda massan fattar grejen med ett spel, hjälper det inte hur bra det är och hur mycket just du älskar det. Det kommer ändå betraktas som en försäljningsmässig miss och jag kommer skriva ytterligare en gnällig pessimistblogg om vilken väldig flopp det blev.

Det är väldigt sällan näthypen omsätts i några verkliga scenarion och kom ihåg att den breda massan inte talar om huruvida de tänker eller inte tänker köpa ett visst spel. De har de inte tid med, för de står i spelkön på Ica Maxi för att köpa sig ett ex av Wii Fit för att göra sig av med de där extrakalorierna de satte på sig under december månad. Ett tips de fått av sina breda massan-kollgor på jobbet. Så se till att inte fartblindas av näthypen så slipper du bli lika chockad varje gång du kikar på försäljningslistorna i framtiden. Jag lovar.