Game of the Year 2025: Årets estetik

(5) Outer Worlds 2
Retrofuturism är tacksamt, absolut. Men det är inte ofta stilen sitter som ett smäck så som Obsidian lyckats med i The Outer Worlds 2. De har inte legat på latsidan med en enda genomgående look - nej, här blandas och ges det åt höger och vänster. Ena stunden möts vi av klinisk rymd-art deco, en kvart senare sparkar man grus i en sci-fi-westernstad, för att strax därefter sugas in i ett färgsprakande virrvarr av delikata maskinerier, dränkta i neonljus och flimret från de DOS-drivna datorskärmarna. Obsidian mixar friskt, vågat och ytterst kompetent med Fallout, BioShock, 2001: A Space Odyssey och Jetsons som tydliga inspirationskällor. Det är inte många som slår The Outer Worlds 2 på fingrarna när det gäller estetik inte.

(4) Lego Voyagers
Att kalla Lego Voyagers för ett av årets vackraste spel är i sanningen ingen överdrift. Redan när den första trailern visades upp drog redaktionens alla Lego-nördar ett kollektivt "åhh" som antagligen hördes hela vägen till Billund i Danmark - där deras huvudkontor ju som bekant finns. För det var inte bara de löjligt gulliga plupparna - spelets två huvudkaraktärer - som fick oss att smälta. Nej, det är den där skandalöst perfekta återgivningen av Lego. Allt från färgpaletten till den där speciella texturen på ytan. Lägg därtill det filter som smakfullt skruvat upp mättnaden till precis lagom nivå och som får det hela att kännas som ett enda skimrande minne från barndomen. Voyagers är en estetisk triumf där varje liten detalj sprudlar av kärlek och gör oss sådär fånigt lyckliga.

(3) South of Midnight
Man vet att när Compulsion Games levererar något, så kommer det sticka ut från mängden, och South of Midnight var inget undantag. Estetik kändes handgjord och rotad i amerikansk folktro snarare än i traditionell fantasy, och dess ljuvliga mellansekvenser var stop motion-animerade på ett sätt som liksom ramade in berättelse. Dess grova texturer och mjukt flödande animationer levandegjorde den amerikanska södern på ett sätt som fick valda delar av redaktionen att omgående boka en Louisiana-resa för att njuta bland dimmiga träsk, frodiga skogar och vinda stugor mitt ute i ingenstans.

(2) Clair Obscur: Expedition 33
Clair Obscur: Expedition 33 utmärkte sig redan från första gången det visades med en riktigt säregen design, till synes inspirerat av konstnären Salvador Dalí. Världen bjöd på ett Frankrike vi aldrig sett maken till förr, lågmält och drömskt med en färgpalett präglad av dämpade toner, mjuka kontraster och ett nästan måleriskt ljus. Resultatet blev en känsla av melankoli och stillhet, vilket såklart gick väl hand i hand med spelets ofta hopplösa tema. Om det var något spel i år vars miljöer kändes handmålade snarare än generiska och hade varierade och levande karaktärer som bodde i dem - så var det just detta franska äventyr.

(1) Keeper
Från första stunden som vi lade ögonen på Keeper så visste vi att vi hade något speciellt. Men det är först när man följer fyrtornets hela resa som man på allvar inser vilket bedårande vackert spel detta är. Uttrycket att något är "som em tavla" må tillhöra en av de största klyschorna - men den är likväl sann. Keeper är som att stiga in i en sådan. Men det är inte enbart att det ofta ser ut som en bedårande målning som gör detta speciellt. Det är fantasin, detaljerna, hur allting känns passande och galet på samma gång. Keeper är ett stillsamt och annorlunda spel. Något som rent spelmekaniks inte bjuder på särskilt mycket mer än en färd framåt. Men det räcker. För det är i mångt och mycket en resa som man egentligen bara borde ta för att njuta av hur ett spel kan vara ett rent konstverk.