
(10) Zack Snyder
Hur stormförtjust fanboy-tokig jag nu än är i Watchmen (director's Cut), går det naturligtvis inte komma från det faktum att Snyder i grund och botten är en kass filmregissör. Sucker Punch, Man of Steel, Batman v Superman, Army of the Dead, Rebel Moon och Rebel Moon: Part Two är självlysande bevis på hans oförmåga att inte regelrätt dumförklara sin publik.
(09) George Clooney
Lika bra som Clooney är framför kameran i filmer som Oh Brother, Michael Clayton, Up in the Air, The Descendants samt Three Kings - Lika bedrövlig är han som regissör, tyvärr. The Tender Bar, Monuments Men, Suburbicon och Leatherheads är alla exempel på hur George vare sig kan berätta en historia på ett fängslande och personligt vis men även har problem med att få ut det mesta/bästa ur sina skådespelare.
(08) McG
Charlies änglar, Charlies änglar: Utan hämningar, 3 Days to Kill och Terminator Salvation är för mig alla talande för den brist på regikapacitet och talang som den en gång stekheta Hollywood-älsklingen McG huserar.
(07) Michael Bay
The Rock är enkel att älska. Tramsigt störtskön, kultförklarad 90-talsaction dränkt i komisk timing och överdrivna stereotyper till karaktärs-karikatyrer. Resten av Bays filmbibliotek är svårare att hylla, dock. Armageddon, Pearl Harbor, 6 Underground, Ambulance, Transformers: The Last Knight, Transformers: Age of Extinction, Transformers; De besegrades hämnd, 13 Hours... Det finns så mycket övermättat, slaskigt, spattigt, planlöst skräp i denna gubbens portfolio att det nästan är en smula absurt.
(06) Brett Ratner
Hercules var precis som Tower Heist samt Movie 43 rena rama skräpet för att inte tala om Rush Hour 3, X-Men; The Last Stand samt After the Sunset. Visst, i den första Rush Hour-filmen går det såklart att hitta beståndsdelar som bygger en lyckad helhet. Det var dock den där lyckträffen det i en pöl av ruttna filmer signerat Ratner.
(05) Eli Roth
Om man som regissör står bakom följande filmer, är man naturligtvis inte särskilt bra på sitt jobb: Borderlands, Thanksgiving, Death Wish, Knock Knock, The Green Inferno, Hostel och Cabin Fever. "Shock Value" har alltid varit gore-kungen Roths signum men mellan blodbaljorna har det sen länge märks av stora, djupa sprickor i den mörkröda fasaden.
(04) Tyler Perry
Nog för att den ytterst snillrike entreprenören Perry lyckats karva fram en egen subgenre (filmer specifikt skrivna, producerade och regisserade för en afroamerikansk publik - enbart) i en redan konkurrensmässigt snortuff filmbransch, går det inte förneka att han i grunden är en ganska bedrövlig historieberättare. Divorce in the Black, Madea-filmerna, Mea Culpa, House of Payne, Beauty in Black är alla tydliga exempel på detta.
(03) Dennis Dugan
Var ska jag börja egentligen... Benchwarmers, Jack and Jill, Grown Ups, Grown Ups 2, Chuck & Larry, , Love, Weddings & Other Distasters, National Security är bara några av alla riktigt usla skräpkomedier som Dugan regisserat och även om det går att vifta bort samtliga som "halvroligt nonsens med Sandler bakom spakarna" går det inte att undkomma det faktum att Dugan är sanslöst kass.
(02) Steven Brill
Hubie Halloween är ju inte en bra film. Det är inte heller The Do-Over, Walk of Shame, Tungviktarna, Little Nicky, En sen natt, The Weekend, Drillbit Taylor eller Sandy Wexler. Brill har regisserat samtliga, vilket säger allt.
(01) M. Night Shyamalan
Med tanke på hur urskillningslöst, initierat och passionerat jag älskar Sjätte sinnet känns det såklart trist att kasta den gode Shama-lala-dingdong under bussen på det här viset, men det måste ske - för den här gubben är utan tvekan Hollywoods sämsta och att han får fortsätta att göra uppmärksammad högbudgetfilm är för mig en massiv jättegåta. Bland hans värsta bottennapp hittar vi såklart filmer såsom Lady in the Water, The Happening, Trap, Old, Glass, After Earth, The Last Airbender samt The Visit.