Intryck från Call of Duty: Black Ops 7-betan
14 november är det dags för årets upplaga och en skeptisk Hegevall har tillbringat några kvällar med den öppna multiplayerbetan...
Att konstatera att jag varit kritisk och negativt inställd till Call of Duty: Black Ops 6 och det arbete som Treyarch gjort med det spelet - skulle i alla tänkbara situationer och scenarion beskrivas som en regelrätt underdrift. Jag har, som aktiv Warzone-fanatiker, verkligen avskytt Black Ops 6 av hela mitt sotsvarta hjärta och det av ett antal anledningar. Dels har jag ogillat Omnimovement från dag ett, detta trots att det på pappret och i smart upplagt förhandsmaterial verkligen såg ut som att det skulle kunna tillföra något till en ytterst statisk formel.
Slutresultatet var inget annat än en helt onödig gimmick som bara geggade ned en i övrigt ren och rå spelmekanik som fungerade utmärkt innan Omnimovement tillkom. Treyarch plockade sen även bort mitt favoritvapen Riot Shield och ersatte det med en skateboard (!) och en slagborr, de kastade bort Urzikstan (Warzone) och ersatte den med Area 99, den enskilt sämsta battle royale-kartan i något som som jag någonsin testat) och drog ned texturminnet riktigt rejält, satte in assets från ett 2010-bibliotek som fick Black Ops 6 att se ut som en tidig PS4-titel. Singleplayer-delen med stealthuppdrag där jag ombads promenera runt och fotografera gamla klockor, ska vi dessutom inte ens prata om, här.
Det sjöngs därmed inga glädjevisor här hemma i det Hegevallzka residenset när Activision meddelade att 2025 års Call of Duty även det utvecklades av Treyarch och var en mix mellan Black Ops 6 och Infinite Warfare, med inbakade delar av den utskällda futurismen, vägghopp, singleplayerknutna feberdrömmar och fokus på Omnimovement, igen. Jag begravde huvudet i händerna, om vi ska vara helt transparenta här, och suckade såpass djupt att jag nästan tuppade av. Black Ops 7 kändes bara för några månader sen inte för en sekund som ett actionspel som jag skulle ha särskilt roligt men och inte heller det Call of Duty som spelserien behöver eller fansen bett om. Efter att has tillbringat ett par kvällar med den rådande betaversionen, är jag dock beredd att kalla åtminstone multiplayerdelen för överraskande bra.
Call of Duty: Black Ops 7 känns (multiplayer) såhär på förhand knappast som det där spelet ur denna hyperpopulära spelföljetong som kommer att omvända skeptiker eller locka tillbaka de gamla fans som sen länge övergett Activisions krigsjätte. Det är ingen spelmässig revolution det här, det finns lite och ingen framåtanda i såväl grafik som mekanik eller upplägg och det är väl snarare så att många av aspekterna som skapar den helhet som idag är Call of Duty, börjar kännas hopplöst förlegade, inte minst jämfört med närmaste konkurrenten Battlefield 6. Det går dock inte komma från att Black Ops 7 har en grundläggande spelkänsla som för egen del enkelt slår EA:s utmanare på fingrarna såhär på förhand. "Gunplay" i Black Ops 7, är nämligen alldeles strålande.
Omnimovement har fått åka i baksätet i det här spelet, som det känns. Det ligger väl kanske i bagageutrymmet och skäms om vi ska vara helt ärliga och det är något positivt, enbart. Utöver det är springtempot inte lika hysteriskt som i Black Ops 6 och detta, tillsammans med att man nu glider kortare distans när man använder "slide" och hoppar klart lägre, gör att upplevelsen för egen del framstår som mindre arkadmässigt glättig och ger de inbitna hoppskjutarna mindre övertag, vilket alltid är välkommet. Wallrunning-biten är dessutom bara enklare vägghopp som inte har samma hysteriska funktionalitet som i Infinite Warfare eller Advanced Warfare, utan snarare bara möjliggör hopp upp på avsatser eller till våning två, utan att tvingas hasa sig upp för en stege med risk för att bli krutad i ryggen av förbipasserande 14-åring.
När det gäller kartorna är betan en mixpåse, däremot. Det finns ett par riktigt fina kartor här som är tighta, trånga, ombytliga och smart utformade rent geometriskt medan ett par av de andra känns som dumma, kassa, fantasilösa versioner av andra dåliga, gamla, återanvända Call of Duty-kartor som ingen någonsin gillat. Det märks att Treyarch fått hjälp utifrån med vissa (Beenox och High Moon är bäst på att designa kartor inom Call of Duty-sfären idag) och att ambitionsnivån på dem är olika hög. The Forge ser ut som en storföretagsreception med tillhörande utomhusfontän och den är lika fantasilös som platt och tråkig, och för tankarna till Xdefiant snarare än något annat. Färgsättningen är grå, grå och grå och därmed så extremtrist att det är svårt att säga något positivt om den.
Cortex ser ut som en bas för en gammaldags 007-skurk, komplett med vacker västsida mot turkost havsvatten och med någon slags knallorange forskningsdel med Alien-doftande labb och annat gorm, och denna är riktigt bra. Jag gillar framförallt ventilationstrummorna som blir till lönngångar, som för tankarna till Goldeneye 007. Sämst av alla de nya banorna såhär långt är den snötäckta militärbasen Imprint. Där snackar vi oinspirerad sörja anno 2012, som inte erbjuder något av värde. Bäst såhär långt anser jag Blackheart vara, den futuristiska basen ute på vattnet, som inte bara är sådär Halo Reach-snygg i sin estetik men även supertrång med massor av skrymslen och vrår. Här märks det att bandesignen fått ta tid och att utvecklarna har tänkt till sett till arkitekturen.
Det enda (förutom ett par halvkassa banor, vilket är väntat i alla spel av det här slaget - allt kan inte vara fullträffar) som jag inte gillar såhär långt i Black Ops 7 (loadouts-systemet och menyerna är förbättrade precis som ingame-chatten och surround-ljudet) är väl grafiken, då. Det går såklart inte att undkomma det faktum att den lastgamla IW11-motorn nu verkligen behöver bytas ut då Black Ops 7 precis som föregångaren ser ut som Playstation 4-spel snarare än en 2025-titel som i mitt fall snurrar på en PS5 Pro. Motorn behöver bytas ut inför nästa år och då måste ett rejält kliv ini framtidens grafikteknik tas. Med det sagt är jag fortsatt försiktigt optimistisk till ändringarna som kommer i Warzone i och med 14 november. Försiktigt optimistisk till nya Resurgence-kartan Haven's Hollow och till den "nya" spelkänslan. Jag är även positivt inställd till multiplayerdelen nu som med lite tur kan komma att gjuta nytt liv i Call of Duty som helhet, vilket verkligen behövs.




















