Det var en svunnen tid, den 21 maj år 2013 för att vara exakt. Världen skulle få sin första riktiga titt på Microsofts nästa konsol, som vi så fantasilöst kallat Xbox 720, på ett direktsänt avtäckningsevent som gick av stapeln i Redmond, Washington. Vår egen Carl Brännström var på plats medan resten av oss på Gamereactors redaktion förväntansfullt satt hemma i Sverige klistrade framför datorskärmarna. Ingen konsol har slukat lika mycket av min tid som Xbox 360, så jag själv var givetvis uppspelt och nyfiken på vad Microsoft hade att komma med. Och vi var nog alla redo för en ny konsolgeneration att kicka igång, då den förra hade frustat på som ett gammalt slitet ånglok två år eller tre för länge.
Vad vi fick se av Xbox One imponerade dock på väldigt få och det förvirrande namnet på konsolen var den minsta av bekymren fansen hyste mot den. Spelen fick lämna utrymme åt prat om de storartade TV-funktionaliteterna som Xbox-divisionen, ledd av Don Mattrick, nu verkade satsa helhjärtat på. Kinecten, som för Xbox 360-eran inte blev någon pangsuccé i längden, hade inte övergivits utan presenterades nu som en ännu viktigare del av Xbox-upplevelsen.
Få människor imponerades av vad vi såg av Xbox One när den först visades upp i maj 2013, och frågorna var fler än svaren.
Lite snack om spel blev det ju givetvis. Det än idag osläppta Quantum Break utannonserades men istället för att visa något om spelet visade de, just det, en TV-serie som spelaren skulle titta på parallellt med spelet i sig. Det är ett spännande koncept som, om det görs väl, kan fungera riktigt bra men det var knappast det mest spännande man kunde visat på en konsolavtäckning. Och det enda tittarna verkade ta med sig från Call of Duty: Ghosts-presentationen som avslutade det katastrofala eventet var att Infinity Ward skapat "fisk-AI" som reagerar på spelarens rörelser, något som snabbt blev ett vanligt förekommande skämt på internet de kommande månaderna.
Mycket negativitet cirkulerade i etern kring Xbox One efter dess premiäruppvisning. Det var dock ingenting jämfört med den enorma svallvågen av klagomål som riktades mot Microsoft efter E3-mässan, månaden därpå. Det var nämligen då företaget försiktigt lade korten på bordet och bekräftade farhågorna om att deras nästa konsol skulle kräva en internetanslutning för att ens fungera. Dessutom försökte de ta kål på begagnathandeln genom att begränsa kundens spridning av deras spelskivor, vilket även eliminerade möjligheten till att fritt låna ut sina spel till vänner. Prislappen landade på 499 dollar, hundra dollar över Sonys Playstation 4-pris - som till råga på allt inför en jublande publik bekräftade att de inte kommer kräva internet eller begränsa användningen av spelskivor.
Det väcktes även oro över sekretess och privatliv då det framkom att Xbox One krävde att Kinect-sensorn var inkopplad för att fungera. Kombinerat med faktumet att maskinen alltid är uppkopplad till internet började folk spekulera kring huruvida Microsoft var ruttna nog att sälja information om deras kunder till NSA för spionage eller ej. Budskapet om visionen för framtidens Xbox kommunicerades extremt dåligt och Microsoft tvingades lägga upp faktablad om hur, en tidigare så simpel sak som, spelskivor skulle fungera på konsolen på deras hemsida. När journalister frågade Don Mattrick om Xbox-fans som inte har ständig tillgång till internet nu överges svarade han artogant att de "har en konsol för dem och den heter Xbox 360". Långfingrar hissades.
Minns ni Adam Orth? Han var creative director hos Microsoft tills han startade en Twitter-kontrovers genom att påpeka att allt borde vara "always-online". Hans argument var att han inte låter bli att köpa en dammsugare för att strömmen kan gå och när någon frågade hur det blir för folk som bor i städer med sämre uppkoppling svarade han med motfrågan "varför skulle jag bo där?". Orth fick snabbt sparken efter detta debacle, varpå han gick och startade studion som just nu arbetar på rymdspelet Adrift, som vi ser fram emot att få spela.
Det verkade som att Xbox-communityn världen över stod i brand. Högprofils-Youtubare som Angry Joe, Alpha Omega Sin och Jim Sterling gjorde flera, långa videos om hur Microsoft spottar kunder i ansiktet genom att begränsa deras användning av underhållningselektronik de betalat för och hur Xbox One markerar slutet, eller åtminstone en ny farlig era, för kundens rättigheter. Forumen rasade och ändlösa mängder av nu före detta Xbox-fans proklamerade att de nu överger skeppet och simmar i hamn till Sony, som ju gjorde och sade så mycket rätt. Xbox One var det enda spelvärlden pratade om.
Och det hjälpte!
Den 19 juni, inte ens en vecka efter konsolens första E3-mässa, publicerade Don Mattrick ett inlägg på Xbox Wire med titeln "Your Feedback Matters - Update on Xbox One". De hade bestämt sig för att helt slopa anslutningskravet och skivrestriktionerna som ett svar på den överväldigande tsunami av negativ kritik de fått från både media och konsumenter sedan maskinens avtäckning. Jag skrev nyheten om det här på Gamereactor och är fortfarande en av mina mest lästa texter på sajten. Microsofts omvändning betydde mycket för fansen och även om flera av dem ändå inte var redo att förlåta riktigt än betydde detta ändå att många med gott hjärta kunde köpa konsolen.
Mindre än en månad efter DRM-pudeln tillkännagavs det också att Don Mattrick skulle lämna Microsoft för att börja en ny karriär hos Zynga, ett företag kanske mest kända för webbaserade spel som Farmville och Mafia Wars. Cirka två år efter det fick karln lämna Zynga också, då företaget inte hade fått det upplyft de hade hoppats på - ytterligare ett tecken på att Mattrick kanske inte är särskilt synkroniserad med vad konsumenten vill ha.
Angry Joe var en av de många Youtube-personligheter som högljutt protesterade Microsofts nya policys.
Kräftgången fortsatte. Xbox One landade på hyllorna den 22 november - för jänkarna och de större länderna i Europa. Vi i Sverige och andra mindre länder fick vänta till den 5 september året därpå (för att Kinecten skulle anpassas till svenska, något som fortfarande inte hänt). De största kedjorna importerade dock konsoler från bland annat Tyskland och England, så att få tag på en konsol var inte svårt ens för oss svenskar. När konsolen lanserades officiellt på vår marknad var snacket så ljummet att det saknade motstycke. Det gick dock bra för konsolen på det stora hela. Innan 2013 var över (d.v.s. mindre än på en och en halv månad) hade Microsoft lyckats kränga 3 miljoner exemplar och även om det vid det laget hade gått ännu bättre för den främsta konkurrenten Playstation 4 så är det imponerande siffror som pekar på att marknaden i allra högsta grad var redo för nya konsoler efter Xbox 360 och Playstation 3.
Xbox One hade dock ett par handikapp som gav Playstation 4 försprånget, och räknar då inte ens in den beska eftersmaken många fortfarande hade efter DRM-fiaskot och det andra. Dels var Kinect-sensorn fortfarande något som konsumenten tvångsmatades med och dels kostade Xbox One hundra dollar mer än Playstation 4, som dessutom var den kraftfullare maskinen.
Xbox One fick även ett ganska rörigt användargränssnitt som designats kring Kinect. Här fanns det betydligt många fler funktioner än vad som erbjöds borta på Playstation 4, men maskinen var å andra sidan bra mycket långsammare och knepigare att lära sig. Microsoft hade mycket att göra innan deras mest högljudda kritiker skulle konverteras och det visste de om. Deras första objekt på att-göra-listan var att hitta en ersättare till Don Mattrick, någon som vet vad fansen vill ha och delar deras värderingar.
Phil Spencer är väldigt omtyckt, inte bara för de goda valen han gjort för Xbox-divisionen, utan även för hans oerhörda ödmjukhet. Spencer är en man som inte alls räds att gratulera Sony för deras framgångar och verkar trivas bra med konkurrensen.
Den 31 mars år 2014 gjordes det känt att Phil Spencer skulle bli nästa "Head of Xbox" och framtiden för Xbox One såg med ens mycket ljusare ut. Detta var en man som gjort sig känd för att lyssna på vad Xbox-fansen ville ha och hade en ödmjukhet som få andra företagsledare visade. Ett av de första, riktigt stora besluten som togs under Spencers ledning var att slopa Kinect-kravet. Xbox One började nu säljas billigare utan sensorn, vilket omedelbart gjorde konsolen lite attraktivare för den generella köparen.
Sedan dess har det hänt mycket för Xbox One. Snacket om TV har i det närmaste dött ut helt (faktum är att de flesta TV-serier som var under utveckling för Microsoft lagts ner) och fokus ligger nästan exklusivt på spel, spel och ännu mer spel. Och det gäller inte bara de större titlarna utan även mindre indiespel. Ori and the Blind Forest är ett exempel på ett underbart litet spel som Microsoft var noga med att ge ett välkomnande hem till och mycket mer av den varan (tänk Cuphead och Inside) är att vänta sig. Under Phil Spencer har Microsoft även börjat titta närmare på vilka outnyttjade skatter de faktiskt sitter på och Rare Replay är ett direkt resultat av det. Rare har dessutom äntligen fått friare tyglar till att göra något helt nytt med Sea of Thieves, en klar kontrast till tiden då de fick göra Xbox Live-avatarer och Kinect-sportspel.
Cuphead ser verkligen helt bedårande ut med sin handtecknade 50-tals-estetik.
Sedan lansering har de varit bra på att uppdatera användargränssnittet med funktioner som fansen velat ha (inte minst stöd för externa hårddiskar, möjlighet att ta okomprimerade screenshots och bakåtkompatibilitet) såväl som stabilitetsuppgraderingar men det är förhoppningsvis nu i höst det stora uppsvinget sker med vad Microsoft kallar "New User Experience". Det är ett helt nytt gränssnitt som denna gång inte designats för att användas med Kinect-sensorn, något som mest troligt kommer göra upplevelsen bra mycket intuitivare för den med bara handkontroll som styrdon.
Sedan Phil Spencer tog över skutan har Xbox One som underhållningsplattform stadigt ökat farten och det ser verkligen inte ut att sakta ner än på ett tag - Microsofts resterande 2015 och 2016 ser extremt lovande ut med ett stort gäng av exklusiva (och tidsexklusiva) titlar som ser ut att bjuda på något för alla. Nyss släpptes Rare Replay och Gears of War: Ultimate Edition, och snart är det dags för Forza Motorsport 6, nästa del ur världens just nu bästa racingserie och månaden därpå släpps Fable Legends och Halo 5: Guardians (ett spel vars tyngd och betydelse knappast behöver förklaras). I november kommer sedan Rise of the Tomb Raider, uppföljaren till ett av 2013 års mest uppskattade äventyrsspel. Dessutom har de på gång en Xbox One med snabbare hårddisk (SSD-hybrid) och en ny Elite-handkontroll där du själv kan byta ut delarna för att skapa den optimala för just dig, dina händer och dina behov.
Och 2016 är också proppat av spännande spel. Finska Max Payne-skaparna Remedy släpper sitt första nya spel på fem år i och med Quantum Break, Platinum Games bjuder på actionfyllt rollspel och drakar med Scalebound, Crackdown 3 kommer utmana genrens giganter med bisarra mängder förstörelse och Mega Mans pappa Keiji Inafune gör Recore i samarbete med gamla Metroid Prime-utvecklare. Kanske fetast är dock motorsågsgevärets återkomst i Gears of War 4 av The Coalition, nästa del ur en serie som visat sig oerhört viktig för Microsoft sedan originalet släpptes på Xbox 360 år 2006.
När Black Tusk Studios, som fått arbetet att bringa Gears of War till nästa generation, bytte namn till The Coalition blev det tydligt att Gears-varumärket är väldigt viktigt för Microsofts framtidsvision för Xbox.
Det är helt enkelt en ljus framtid som Xbox One-ägare går till mötes framöver. Det är en konsol som till en början av många upplevdes som ett dåligt skämt, som nu på egna meriter utan problem kan stå pall med konkurrensen i det så kallade konsolkriget. Vilken av de två giganternas konsoler som är den mest köpvärda får var och en bestämma, men med tanke på hur mycket nytt Microsoft har att komma med under de närmsta månaderna i jämförelse med sin konkurrent är det omöjligt att förneka att Xbox One idag är ett minst lika bra alternativ - och den totala comebacken är ett faktum.