För första gången sedan 1972 åker människor till månen.
Onsdagen den 1 april kommer fyra astronauter (tre amerikaner, en kanadensare) att spänna fast sig i NASAs Orion-kapsel ovanpå den höga Space Launch System-raketen vid Cape Canaveral, Florida, och påbörja en tio dagar lång resa som kommer att ta dem (bokstavligen) längre från jorden än någon människa någonsin rest. De kommer inte att landa. Inte än. Men de kommer att svänga runt månen och komma tillbaka, en avgörande testflygning som markerar början på något mycket större. Missionen kallas Artemis II.
Senast människor stod på månens jord var i december 1972, när Apollo 17-astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmitt vandrade i Taurus-Littrow-dalen. Sedan dess har månen varit robotarnas exklusiva domän.
Artemis II kommer inte att ändra på det omedelbart. Som vi sa, det är ingen landning planerad. Men det är det första bemannade testet i NASAs bredare Artemis-program, ett flaggskeppsprojekt som har kostat uppskattningsvis 93 miljarder dollar sedan 2012 och syftar till att få astronauter tillbaka på månens yta senast 2028, denna gång vid den robusta och vetenskapligt rika sydpolen.
Uppdraget är också ett strategiskt uttalande. Kina har gjort tyst men stadiga framsteg mot sin egen bemannade månlandning med sikte på 2030. USA, det enda landet som någonsin har satt människor på en annan värld, är fast beslutna att inte ge upp den marken.
