Svenska
Gamereactor
artiklar

Minnesvärda monster (2)

Monsterdrottningen Lina har listat ännu flera bloddrypande ruskprickar...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Unika ruskprickar finns det gott om i spel-världen. Tack och lov för det säger en monsterfantast som jag. För en tid sedan publicerade jag en text där jag listade några av de monster som gjort ett extra stort intryck på mig, på både gott och ont. Men, listan är lång och idag tänkte jag dela med mig av en handfull monster till här på Gamereactor. Om du inte har läst min första artikel ännu, går den att finna här.

Minnesvärda monster (2)
Laura från TV-spelet The Evil Within är det hittills läskigaste monstret Lina på redaktionen stött på i ett spel.

LauraThe Evil Within
Det här med fobier är ju väldigt intressant, tycker jag. Varför utvecklar vi människor fobier för vissa saker? Saker vi egentligen vet innerst inne inte är farliga? Alla lider vi av någon form av fobi. Jag är inget undantag. Skräckfilm är en genre som alltid har lockat mig, men det är sällan jag stöter på någonting som verkligen skrämmer mig. Med det menar jag att olustkänslan hänger kvar i kroppen även efter filmens slut. Men det finns en typ av karaktär som dyker upp gång på gång i skräckisar. För av någon anledning gillar man att använda sig av bleka tjejer med långt, korpsvart hår i många skräckfilmer. Tjejer som rör sig ryckigt framåt med uttryckslösa ansikten, stirriga ögon och gapande munnar . Ofta gör de dessutom något fruktansvärt, gurglande ljud. Om du precis som jag gillar skräckfilm har du garanterat stött på minst en sådan demon-jänta i en film. Flickorna i The Grudge och The Ring gav mig kalla kårar som ung snorvalp (jag tittade på dem i smyg med en kompis som 10-åring och drömde givetvis mardrömmar efteråt). Den olustiga känslan dessa tjejer gav mig för flera år sedan hänger alltså kvar än idag.

Sedan har vi den fruktansvärda känslan av att vara jagad. Alla har vi någon gång i våra liv drömt att någon eller någonting jagar oss, hur vi kastar oss upp i panik när, vad det nu var som jagade oss till slut fick tag i oss. Tanken på att vara jagad är extremt stressande för mig.
Sedan hatar jag spindlar. Hatar spindlar. Det är någonting med hur de rör sig. Deras många, långa ben och snabba, ryckiga steg. Jag är (om jag får säga det själv) en rätt så avslappnad och orädd tjej för det mesta. Men om man skulle placera mig i ett rum fullt med spindlar skulle denna lugna, orädda tjej snabbt vara ett minne blott. Kvar skulle det gå att finna ett nervklent litet vrak som höll på att dö av ångest. Fobier som sagt. Ett mycket intressant fenomen. Jag trodde väl aldrig att jag skulle få möta mina värsta fobier, hopkokade i en och samma karaktär en dag.

Detta är en annons:

Jag minns fortfarande dagen. Dagen då jag och Laura möttes för första gången. Jag hade precis fått syn på en låda med ammunition, liggandes på en bänk några meter framför mig. Aaaah... lucky me! Jag hade nämligen bara ett fåtal kulor kvar. Jag traskar fram och sträcker mig efter lådan. Plötsligt, hörs ett illvrål och någonting kommer farandes upp genom golvet framför mig. Blod stänker åt alla håll och jag hinner registrera långt, korpsvart hår och massor av armar i den blodiga sörjan på golvet. Sedan springer jag, så fort jag bara kan. Hjärtat sitter i halsgropen och jag vänder mig om för att se vad det egentligen är som har dykt upp från ingenstans. Det är då jag inser att varelsen följer efter mig. Denna "kvinna" kravlar sig fram med oroväckande hög hastighet och är nu bara några meter bakom mig, och hon kommer närmare. Jag måste ta skydd och det är snabbt.

Denna sköna donna klättrar upp till toppen av det vidrigaste jag stött på hittills i ett TV-spel. Själva spelet i sig har sina brister, absolut. Men jag personligen tycker ändå att det är ett spel som är värt tiden, pengarna (och själaångesten) trots allt. Det finns gott om skräckinjagande karaktärer i The Evil Within. Men ingenting kommer i närheten av att slå Laura (eller spider lady som hon också kallas). När hon gjorde entré steg skrajo-metern till kokpunkten och jag känner hur paniken kommer tillbaka bara när jag skriver om henne nu. Om du är sugen på sömnlösa nätter, panikångest och magsår rekommenderar jag dig att köpa ett exemplar av The Evil Within. Hälsa Laura från mig.

Minnesvärda monster (2)
Pyramid Head. Ett av TV-spel världens mest ikoniska monster.

Pyramid Head | Silent Hill
Tunga steg. Ett släpande ljud. Om du är bekant med Silent Hill-spelen sedan tidigare vet du vad som närmar sig. Du ska snart (till din stora förskräckelse) få gå i närkamp med Pyramid Head. En av TV-spel världens mest ikoniska fiender. Rent visuellt föreställer "han" en stor ,muskulös man med en kropp täckt av ärr. På sitt huvud sitter en enorm triangel-formad hjälm. "Mannen" under denna hjälm har inte dragit ett andetag frisk luft eller sett dagsljus på väldigt, väldigt länge. Vem som helst skulle ju bli en aning bitter av det.

Detta är en annons:

Pyramid Head är ett monster som introduceras i Silent Hill 2, där han förföljer vår huvud-karaktär James Sunderland. Ett psykologiskt maktspel som nästan får James att fullständigt bryta samman under sin jakt på mer information kring sin frus död. Mannen under hjälmen pratar aldrig, men då och då kan plågsamma jämmer höras, dessa jämmer låter oss förstå att hjälmen orsakar "mannen" enorm smärta. Pyramid Head är som sagt en muskulös man och skulle med lätthet kunna krossa de flesta med sina bara händer. Ibland stryper han dig, ibland skallar han dig men oftast väljer han att göra det enkelt för sig och slaktar dig på cirka 0,2 sekunder med sitt enorma svärd som han alltid släpar med sig. Det finns inget monster som utstrålar kraftfullhet på samma sätt som detta muskelpaket, vilket gör att han absolut förtjänar en plats på listan över minnesvärda monster.

Minnesvärda monster (2)
Man är beredd på mycket i TV-spels världen. Men kanske inte på att skattkistan fylld med godsaker ska fälla ut tänder och käka upp dig.

Mimics | Dark Souls
I Dark Souls vill allt döda dig. Allt. Inte ens när du tror att du funnit en kista fylld med godsaker kan du känna dig 100% säker. Denna kista kan nämligen vara en väl kamouflerad mördar-maskin. Första gången jag stötte ihop med en Mimic stannade mitt hjärta i några sekunder. Jag var beredd på mycket, men inte på att skattkistan framför mig skulle fälla ut 6000 tänder och äta upp mig på 2 röda sekunder när jag böjde mig ner för att öppna den.

Det var minst sagt en fruktansvärd upplevelse som gjorde att jag därefter ständigt var på min vakt. Speciellt när jag befann mig i närheten av kistor. Du kanske tror att du lätt kan komma undan, bara du är snabb med att hoppa åt sidan precis när du öppnar dem. Men då kommer nästa överraskning. Det är då kistan reser sig upp och börjar jaga dig. Inte nog med att kistan gömde ett tandprytt gap därinne, den köttätande kistan har dessutom både armar och ben. Mimics går att finna i fler spel än Dark Souls-serien. Men jag personligen tycker att just den kista vi finner i Dark Souls är den mest ikoniska, och helt klart den läskigaste. Vilket är ditt värsta minne med en så kallad Mimic? Och från vilket spel?

Minnesvärda monster (2)Minnesvärda monster (2)
Regenerators klättrar högt upp på frustrations-skalan.

Regenerator | Resident Evil 4
Jag knappar in olika kombinationer på skärmen framför mig och till slut lyckas jag äntligen knäcka koden. Dörren intill mig öppnas och jag går in och ser mig omkring. Jag verkar ha kommit till ett laboratorium. Innanför dörren ligger en människoliknande varelse med grådassig hud på en brits. Den ser allt annat än trevlig ut. Men den rör inte en fena, tack och lov. Detta ska dock förändras ganska snart. Jag har precis traskat in i ett rum fullt av bekymmer, bekymmer som stavas Regenerators.

Regenerators är slutresultatet på ett experiment som gick, fruktansvärt fel. Dessa långa, gråa och något klumpiga monster kanske inte känns som en större utmaning till en början. Men låt dig inte luras. De är nämligen i stort sett omöjliga att ta kål på. Du kan peppra skott på dem, armar och ben kan skjutas loss och flyga åt alla håll men inom några sekunder står fanskapet hopmonterat på nytt, redo att göra ett nytt försök att döda dig. Om du kommer för nära kan en Regenerator grabba tag i dig och blixtsnabbt dra dig till sin famn. Inte för att ge dig en kram, utan för att kunna ta sig en stor tugga av ditt huvud. Du kan endast ta kål på dem med ett speciellt typ av vapen där siktet kan lokalisera monstrets "svaga punkter". När du väl gjort dig av med dem går det att döda en Regenerator. Jag minns fortfarande hur modet sjönk i bröstet när jag gick omkring där i de mörka, långa korridorerna och plötsligt hörde de välbekanta flämtande ljudet från en Regenerator. Min enda chans till överlevnad var att på ett mirakulöst sätt försöka ta mig förbi fanskapet och springa så fort som möjligt. Vilket inte var det lättaste i de trånga korridorerna.

Kan det bli värre? Såklart det kan. Utvecklarna bakom Resident Evil 4 tyckte visst inte att spelarna hade fått lida tillräckligt. För när jag trodde att jag äntligen hade lyckats ta mig förbi alla Regenerators, stötte jag ihop med en uppgraderad och betydligt mer skräckinjagande variant av detta monster. En Iron Maiden. En Regenerator, täckt av taggar. Dessa taggar gör underverk för att skruva upp olustkänslan i kroppen. Den ser riktigt otäck ut. Men givetvis fyller taggarna en funktion också. Dessa taggar kan nämligen skjutas ut ur deras hud med blixtens hastighet. På en irritation-skala mellan 1-10 landar detta fanskap på en 12:a.

Minnesvärda monster (2)
Revenants. Ett skelett täckt av blod, senor och metall.

Revenant | Doom
Skelett är ju inte direkt någonting unikt och revolutionerande. Dom finns, överallt. De dyker upp i spel, filmer, böcker, tidningar, på Greveholms slott och i garderober hemma hos kvinnor i Bergsjön. Så hur kan då ett så pass ordinärt monster klättra upp på min topplista? Jo, man slänger helt enkelt på skelettet en jet-pack och en raket-kastare.

Året är 1993. Bland annat känt som året då de smartaste, snyggaste, roligaste och charmigaste människorna i världen är födda. Jag bland annat (Obs. Detta var endast ett dåligt försök till att vara rolig, jag är inte narcissist). Men år 1993 är också känt som året då Doom släpptes lös på marknaden. Spelet blev genast en succé och succén har fortlöpt i 25 års tid. I Doom har vi fått möta en hel del äckel genom åren och många av dem har hängt med enda från starten 93. Revenants är ett av dessa monster. Ett skelett täckt i senor, blod och metall. Dessa benrangel försöker verkligen med allt för att göra livet surt för den som har oturen att stöta på dem. De är snabba, vilket gör det svårt för spelaren att skjuta ner dem och oftast är det fler än en Revenant som går till attack. Det gäller att försöka skjuta ner dem så fort som möjligt. De fortsätter nämligen att peppra missiler mot dig tills antingen du eller den faller ihop död.



Loading next content