Som grafisk formgivare vet jag såklart hur svårt det kan vara att försöka göra alla inblandade nöjda. Det var i mångt och mycket just den biten som fick mig att lämna reklamvärlden för att istället satsa på tidningsmakeriet där i början av 2000-talet, och hela den där gamla ordspråket om för många kockar, stämmer oftast riktigt bra när det gäller kommersiellt effektiv grafisk design. Det är svårt, helt enkelt. Att designa saker för Gamereactor, där den enda som kan tvinga mig att göra ändringar eller börja om från början - är den där jävla Hegevall. Då kommer min fantasi och kärlek för allt vad typografi heter - till sin fulla rätt. Men så fungerar det ju inte, inte i den "vanliga" världen i alla fall. Där ska oftast en hel kedja av beslutstagare och chefer säga sitt och oftast har ju dessa radikalt olika smak vilket försvårar sådana processer något grönjävulskt.
Och kompromissen som stavas spelomslag (eller filmaffischer) kan inte vara någon särskilt enkel grej att arbeta med. Inte för en sekund. Som utvecklare vet jag ju (efter att ha besökt hundratalet spelstudios) att de alltid vill släppa sina spel förpackade i de där stilistiska, konstnärliga askarna som skvallrar om en designmedveten produkt proppad med karaktär. men som utgivare handlar det såklart enbart om att sälja spelet till så många som möjligt och om det då krävs att spelomslaget är fullständigt nedlusat med manér, budskap, moment, vinjetter och objekt - så får det ju helt enkelt vara så. Och allt oftare nuförtiden ser det ju ut precis så i spelvärlden. Det6 har blivit sämre och sämre, enligt mig - de senaste åren. Omslagen har under de senaste åren nedlusats av objekt och för egen del tror jag snarare att detta kan vara kontraproduktivt. Fört spelköparna är inga dumskallar. Och att kleta ned omslagen på det sätt som jag ger några rätt extrema exempel på nedan, tror jag inte fungerar - i längden.
Låt oss börja med ett ganska försiktigt exempel som enligt mig inte är någon egentlig katastrof men där ursnygg art från ett av de bästa teamen (när det kommer till konceptgrafik) i spelvärlden sabbats helt och hållet av en apful, gigantisk logotyp som ställts upp plus en helt onödig (klarröd) ruta med text i, text som dessutom trängs på den röda plattan utan luft att andas eller någon slags finurlig disposition. Det här omslaget hade varit så otroligt mycket snyggare om Konami förstorat bilden 25% och lagt en mycket mindre logotyp i botten av bilden och den där hemska röda boxen på baksidan.
Ollys Moss-illustrationen på ett Chimera-kranium är så otroligt läcker, inte minst eftersom skallens tänder utgör siluetten av en raserad stad med frihetsgudinnan längst till höger. Underfundigt, skickligt utfört och en bild som perfekt sätter stämningen av vad spelet kommer att erbjuda. Tycker jag. Med när Sony sedan blaffade in fler manér och vinjetter än vad jag kan räkna till, sabbade de hela omslaget. Tyvärr. Playstation Move-bollen, "Only On Playstation"-blaffan, 3D-boxen, PS Network samt Sony-kristallen hade de enkelt kunnat lägga på baksidan utan att det hade påverkat detta omslag det minsta, annat än åt det positiva hållet.
Nog för att Crash passar bäst i ett omslag som inte är stiliserat och minimalistiskt, men detta är ju bara fånigt. Detta ser verkligen ut som att 200 grafiker kräkts över hela fodralet. Bara en sådan sak som att Activision kände sig tvungna att nämna på två olika ställen att detta spel innehåller tre titlar, känns nästan äckligt. Det hade väl gått lika bra att nämna det en gång på ett snytt sätt i samband med logotypen i sig?
Man vet med all tänkbar säkerhet att det är illa när utgivaren pular in så många moment i toppen av ett omslag att det liksom förstör hela originalbilden, vilket detta fodral är ett praktexempel på. Kolla bara på hur all Sonys information i topp sabbar rubbet av en i övrigt läcker bild och på köpet får det Heavy Rain att de ut som ett billigt B-spel.
Nu tycker ju jag att bilden som utgör detta omslag är horribelt ful (liksom logotypen som känns så ogenomtänkt och menlös) men att sabba rubbet genom att stoppa in den där enorma åldersmärkningen är ju snudd på bisarrt. Jag förstår att det är viktigt att informera spelköparen om att detta är barnförbjudet men skulle inte åldersmärkningen kunna hitta en lite mindre påtagligt störande plats? Måste den ta över allt?
Vissa omslag känns i dagsläget mer som usla skämt enligt mig som gammal grafisk formgivare. Detta FIFA-fodral är ett av dessa. Mängden rutor och lådor/plattor som här trängt gör att bilden på Messi egentligen inte fyller någon egentlig funktion. Bilden i sig är dessutom märklig då den saknar fotboll och mest ser ut som två medelålders herrar som flyr för sina liv. Möjligen eftersom alla moment och rutor på omslaget driver dem till absolut vansinne.
Här har Sony stoppat upp spelets logotyp så pass högt upp i bilden så att det ser helskevt ut, bara för att få plats med den där stora "You'll Need These!"-boxen. Skulle det inte kunnat ha räckt med den där VR-raden i toppen? Jag förstår inte grejen med att dubbla samma budskap på samma 12 centimeter stora yta. Tror utgivarna att dagens spelköpare är idioter?