(5) Sonic the Hedgehog 2
Det var i uppföljaren som Sonic Teams koncept verkligen levde upp tills in första potential och det var här som Segas laserblå långdistanslöpare på riktigt sprang från konkurrensen. Sonic 2 var och är dränkt i egensinnighet och innehåller så mycket fantastisk bandesign att det är i det närmaste omöjligt att välja en favorit.
(4) Astro Bot
Nog för att både Rescue Mission (PSVR, PS4) samt Astro's Playroom var riktigt trevliga plattformsspel, men inget av dem var ens i närheten av någon topp-fem-lista över genrens bästa titlar genom alla tider. Inte ens nära. Det skulle dock visa sig att Sony-studion Team Asobi ruvade på de bästa plattformsbanorna som genren någonsin berikats med och att de skulle nyttja sin fulla kreativitet först när det var dags för den gulliga Playstation-robotens första fullfjädrade Playstation 5-äventyr. Gamereactor delade ut maxbetyget 10/10 till Astro Bot och även om jag inte skrev den recensionen, står jag också där - med samma åsikt. Detta är briljant, helt enkelt.
(3) Nights: Into Dreams
Sonic the Hedgehogs pappa Yuji Naka var tydlig med att han inför lanseringen av Sega Saturn verkligen ville göra ett racingspel men det bidde inget sådant, för under tiden som han och parhästen Naoto Ohshima snubblade över regelrätt briljans under konceptstadiet och bytte tanken på racing mot svävande, toksnabb drömaction som för sin tid var lika svårdefinierat som omöjligt att förklara för den som aldrig själv testat. Nights var märkligt. Abstrakt. Udda. Det var även otroligt charmigt, varierat och belönande rent spelmekaniskt och jag älskar det - för evigt.
(2) Super Mario World
När Nintendo var på väg att färdigställa arbetet med deras 16-bitskonsol och uppföljaren till Nintendo Entertainment System, som på flera sätt definierade var TV-spel verkligen var (och är) var det såklart alldeles självklart att såväl Link/Zelda som Super Mario skulle vara en del av den efterlängtade lanseringen. Alla vet vi hur rasande bra Super Mario World är, som på flera sätt är det perfekta, sidoscrollande 2D-plattformsspelet, erbjuder perfekt svårighetsgrad, lysande design, underbar spelmekanik, fenomenal musik och otroligt bra variation.
TIDERNAS BÄSTA PLATTFORMSSPEL:
(1) Super Mario 64
För mig är det i stort sett omöjligt att välja favorit mellan Super Mario World och Super Mario 64. Det går nästan inte och vecka-för-vecka byter de plats, skulle jag tro. Det blir lite för mig som att försöka välja vad jag gillar mest; Snickers eller Kolaguf. Jag behöver båda i mitt liv. Jag gillar båda två så pass mycket att jag bara inte kan välja en favorit men om jorden var på god väg att utrotas och jag bara kunde få med mig en enda låda med godis till Mars och ett enda spel, skulle jag klämma ned en Snickers-kartong i ryggsäcken samt ett exemplar av Shigeru Miyamotos Nintendo 64-mästerverk. För det är ju (och framförallt "var") precis så bra att det måste hamna först här. Proppad av fantasirikedom, uppfinningsrikedom, Miyamoto-magi, variation, charm, humor, experimentlusta och allt där i mellan. Tidernas bästa plattformsspel, helt enkelt.
Vilka är dina fem favoriter?