Måndag - Snilleblixt! Den manodepressiva idén är lika briljant som idiotisk - sälja ett och ett halvt års ackumulerade recensionsexemplar och konsumera upp alla stålars på ny hårdvara i ett enda galet svep! Yes! - Hej, har jag kommit till godisbutiken? Jag heter Pippi och har en väska med guldpengar. Kan jag få två pStwo tack, en fjärrstyrd scartväxlare, en HD advance, en 120-giggare, åsså en sån där nätverksgrunka. Jävlar, maskinparken börjar bli respektingivande, men själva spelandet ligger på is. En dublett av Um Jammer Lammy och Poy Poy 2 är numera det enda som står och blänger i hyllan - hotfullt.
Tisdag 06.15. En stenhård spark i ögat. Jag är pappaledig. Sonen har vaknat och då ska jag också göra det om vi så ska gå omvägen förbi käkkirurgen innan han är klar. Ett år, men jag lovar, han tejpar hälarna som en UFC-mästare. Förmiddagen är lätt monoton. Läser Totte och katten cirka 35 gånger. Ungen har minne som Leonard Shelby i Memento. Man får väl reagera om han börjar ta polaroidbilder. Sedan tittar vi i djurboken. Allt heter häst.
Onsdag. Tekniktankar som inte leder nånstans. Hur kommer det sig att chipfri hårddiskdumpning av spel plötsligt blir möjligt i gamla PS2 nu, samtidigt som man lanserar nya PStwo som inte har plats för hårddisk? Programvaran HD Advance är genial för att placera spel på hårddisk och därmed undgå den döende lasern i gamla konsollen. Problemet: Är grejen laglig över huvud taget? Rent spontant verkar det ju som ett klockrent brott mot privatkopieringsrätten. Jurudik vs samvete. Jag känner mig som en newbie på ett forum. Fjärren till scartpisset är död. Måndagens köpfest känns som rena vansinnet. Någon som urinerat i byxorna vintertid? Same feeling. Poy Poy 2 suger.
Torsdag - utvecklingssamtal med fröken. Ödestimma för son nummer två - och undertecknad - eftersom jag ljugit mig fri från den här typen av sammankomster under tretton års tid. Nu finns ingen återvändo. Jag får sitta i en skolbänk. Fröken är snäll och engagerad. Min son har fått fylla i löv i en ritbok. Är du uppmärksam - fyll hela lövet med färgat krita. Upplever du dig som ganska uppmärksam - fyll i halva lövet med kritan. Nej, han är inte adopterad från Ceylon för två veckor sedan. Nej, han är inte tre år, han är elva och jag är stolt över att han utan att knorra faktiskt suttit och tagit denna uppgift på allvar. Själv känner jag ett oerhört sug att stämpla fast locket på bänken med en spikpistol.
Fredag - TV-hatet fortsätter. Så här har det sett ut: Linda Isacsson är ute på uppdrag på Azorerna. Inte sådär låtsasfarligt utan på riktigt. Hon badar i ungdomens källa vilket kanske inte skadar. ZAPP! Kristian Luuk skojeliskojar med Ola Salo som självklart är bisexuell. ZAPP! Om man kastar om bokstäverna i Sven Melander så blir det mental istid, nästan. ZAPP! Ungdomar säger vad vuxna tycker. De representeras av ungfeminister av endera könet som repeterar glosor till en kompisflock. Den tänker inte själva men det är fredad zon. De är vår tids lördagsrebeller. De fanns även för 85000 år sedan men då kröp de omkring i vattenbrynen och åt mollusker. Den politiska korrektheten är en dyster täv och den härskar i eoner.
Lördag - Småland, Tenhult. Shit, stuck in this fuckin town. Även pappa kan få känslan av leda. Inget att göra... Allt är tråkigt. Man är för gammal. Alla bara retas... Dags för veckans andra tokryck. Kamrat A. Möller och jag kände såhär: I helvete heller, upprorens tid får bara inte vara förbi! Vi är ju de 60-talister som med möda lagt en död filt över samhället och med detta hindrar alla begåvade spolingar att komma fram. Vi har inoficiella kontaktnät och tvekar inte att utnyttja dem när det gäller. Vi har pengar and we got guns. A. Möller behövde bara lyfta luren:
-Hallå Putte, läget? Har du några datorskärmar vi kan få skjuta sönder? Samtalet gick till den lokala återvinningsstationen där föreståndaren gladeligen bistod med prima grejer för omedelbar destruktion. Hur det gick ser ni på bilden. OBS, gör inget liknande om inte pappa är med. Han måste ju också få ha lite roligt.