Vi på redaktionen har genom åren manövrerat otaliga mängder fordon i diverse spel. Vi gillar inte alla av dessa - långt ifrån, faktiskt. Vi har nu valt ut de farkoster som vi avskyr allra mest och berättar exakt varför när vi tänker tillbaka på frustrationen och hårsliten...
Simon vrålar av ilska varje gång han tvingas tänka tillbaka på passagen med Centaur Tank i Gears of War 2...
Simon hatar: Centaur Tank (Gears of War 2)
I Gears of War 2 finns ett fordon som jag så innerligt avskyr. De monstruösa vapenmonteringarna och dess skräckinjagande yttre gör bara besvikelsen ännu mer påtaglig när jag faktiskt manövrerar den. Jag talar om Centaur-stridsvagnen i det isbelagda vinterlandskapet, tillika världens sämsta fordon - alla kategorier. Både siktet och riktningen i vilken den åker kontrolleras samtidigt med den vänstra styrspaken, vilket gör den mer än nödvändigt omständlig att ratta runt. Jag minns mycket väl när jag försökte att ta mig an detta kapitel på svårighetgraden "Insane".
Som om inte passagen över isen där spelaren måste kontra vattenhålen var frustrerande nog, blev det betydligt värre med alla fiender som gång på gång stoppade min framfart. Ett torn skulle skjutas ned för att avancera vidare, men pansarvagnen tycktes tåla cirka tre missiler av en Reaver och att hinna parera fanns inte att tala om. Tre Brumaks omringade mig vid ett annat tillfälle och jag dog igen. Igen och igen. Om fordonet hade varit lättare att ratta hade jag sluppit gråtskrika av ilska för att därefter helt och hållet ge upp. Inget annat fordon känns lika utmattande att blicka tillbaka på som denna tank.
Här är spelvärldens sämsta fordon, enligt Aldin.
Aldin hatar: Mako (Mass Effect)
Det går att rabbla upp en rad olika element som gör Mass Effect till ett fantastiskt spel. Strålande berättande, underbart karaktärsgalleri, rik spelvärld, grym handling... listan är närapå oändlig. Men precis som månen har Mass Effect även en mörk sida och den kommer i form av fordonet Mako. Jag vet inte vad som gick snett hemma hos Bioware men jag misstänker att fordonet och dess fysik har designats av obetalda och missnöjda praktikanter. Det känns som en någorlunda rimlig förklaring.
Jag inbillar mig att arbetsförhållandena var så pass usla att de ville förstöra en liten bit av spelet. Något de verkligen lyckades med då fordonshanteringen är sanslöst irriterande. Inte nog med det, terrängen där man måste använda fordonet på är rena rama berg- och dalbanan. Och vad får man om man korsar usel fordonsfysik med bergig terräng? Frustration. Man får renodlad frustation. Jag tillbringade mest troligt lika mycket tid med att köra runt och skjuta fiender som att tumla nedför en brant backe med taket mot marken. Värdelöst fordon, helt enkelt.
Airboat i Half-Life 2. En dundertabbe av Valve i vad som annars är ett fantastiskt spel, menar Mäki.
Jonas hatar: Airboat (Half-Life 2)
Ett av mina absoluta favoritspel någonsin är Half-Life 2. Men det heter ju att även solen har sina fläckar, och det har den ju bevisligen. I fallet Half-Life 2 heter största och egentligen enda problemet "Airboat". Det är motståndsrörelsen som utvecklat detta med hjälp av skrot och skräp, och för mitt liv kunde jag inte förstå varför. Att styra eländet är som att försöka svänga 180 grader med en vespa i en garderob och frågan är aldrig om du kommer fastna, utan hur ofta och om du kommer kunna bibehålla din mentala hälsa någon längre tid.
Men så började jag grubbla på saken och insåg att det ju är genialiskt. Motståndsrörelsen har inte designat dessa som fordon - utan som ett vapen. Sätter sig Combine bakom spakarna är det mentala sammanbrottet givet och striden kan vinnas utan att avlossa en enda kula. Det är ju Gordon det stolpskottet som använder det på fel sätt, och inget annat. För så måste det väl nästan vara, inte skulle väl Valve, skapare av världens möjligen bästa spel göra en sådan dundertabbe?
Jerry frågar sig om Rico Rodriguez ens har ett motorcykelkort...
Jerry hatar: Motorcyklarna (Just Cause 3)
När jag var liten älskade jag att hoppa i sådana där hoppborgar som de satte upp på diverse tivolin, vilket ofta slutade med att alla ungar krockade och näsblodet var ett faktum. Motorcyklarna i Just Cause 3 känns precis som att hoppa i hoppborg: skuttiga och fullkomligt omöjliga att kontrollera. Turligt nog tål Rico Rodriguez det mesta och att åka hoj leder inte till något näsblod, men däremot blir jag som spelare otroligt förbannad när jag får för mig att ratta dessa tvåhjulade hemskheter. Att försöka styra valfri motorcykel i Just Cause 3 är så omöjligt att till och med wingsuiten känns som rena barnleken i jämförelse. Borde det inte vara tvärtom, att de mer traditionella färdmedlen också är de lättaste att köra? Actionhjälten Rodriguez är sannerligen kung i luften, men så fort han ger sig i kast med asfalten börjar jag tvivla på om han ens har tagit körkort? När det gäller motorcyklarna verkar det inte så.
Petter fullkomligen avskyr hur löjligt understyrda de framhjulsdrivna fordonen i Gran Turismo 5 är.
Petter hatar: De framhjulsdrivna bilarna (Gran Turismo 5)
Nog för att en framhjulsdriven bil, oavsett märke, typ, vilken motor den drivs av eller hur den är uppbyggd - alltid är mer eller mindre understyrd, men i Gran Turismo 5 blev det snabbt löjligt hur sanslöst usla de framhjulsdrivna kärrorna var på att svänga. Det gick knappt att kuska sig runt banornas kurvor i krypfart utan att bilarnas däck började våldsskrika för att sekunden senare styra karossen rätt ut i gruset. Detta innebar att de första två timmarna i Polyphonys femma kändes som rena rama bestraffningen, som hjulburen dödstortyr.
Vid ett tillfälle i The Bourne Conspiracy får spelaren köra en Mini Cooper längs Paris gator. Andreas har lovat sig själv att aldrig igen utsätta sig för något liknande...
Andreas hatar: Mini Cooper S (The Bourne Conspiracy)
Att The Bourne Conspiracy inte var något toppenspel är nog alla hyfsat överens om, mig själv inkluderad. Trots lagom platt gameplay fanns det dock ett tillfälle som jag själv grundligt hatade, nämligen passagen där man var tvungen att köra den otroligt sega Mini Coopern genom Paris. Inte nog med att det inte var samma modell som i den första Bournefilmen (1989 Mini Mayfair MkV) utan en Mini Cooper S som inte ens såg ut som originalet.
Det kosmetiska var i och för sig ingenting jämfört med hur den kändes att köra. Snabb var den visserligen och det är ett plus, men fysiken var under all kritik. Tänk dig en bil som inte är det minsta baktung men som samtidigt betedde sig som om den vägde ett ton och körde på räls. Snabb förklaring, när du svängde och så länge du höll ned spaken gled den lätt som en plätt men så fort du släppte slutade den tvärt och rätade upp sig som om ingenting. Andra saken som jag störde mig stenhårt på var att en Mini Cooper inte är lika stark som en stridsvagn. När du satt i den här kunde du praktiskt taget dundra igenom allt som kom i din väg (och som spelet tillät) utan att den tog någon större skada. Sista detaljen, oavsett hur många delar som hängde löst påverkades inte köregenskaperna... alls. Nej, nu börjar jag bli för irriterad när jag tänker tillbaka på vad den tvingade mig som spelare att utstå. Jag hatar den.
Att försöka röststyra ett spelfordon som inte reagerar på kommando hör inte till Joakims favoritsysselsättningar.
Joakim hatar: Oil Crisis-bilen (Mario Party 7)
Egentligen borde det inte finnas några problem. När kontrollschemat är blott tre simpla kommandon torde det vara fysiskt omöjligt att hamna på den här listan men ändock lyckas Nintendo i sedvanlig ordning att förvåna och träffa stolpen när målet skriker vidöppet. I Mario Party 7 som släpptes till Gamecube fick man nämligen i ett minispel med namnet Oil Crisis ratta runt i en smäcker kärra som styrdes av spelets tillhörande mikrofon. Instruktionerna var sedan simpla, barnsligt enkla rent utsagt. Skrek du "Left!" i mikrofonen skulle bilen svänga vänster och vrålande du "Right!" skulle en högersväng göras. Du behövde inte tänka på att gasa eller att bromsa. Ropade du slutligen "Mushroom!" var det sedan tänkt att bilen skulle ökade sin hastighet men som du säkert förstår funkade det aldrig som det var tänkt. Och jag vill verkligen betona här:
Det fungerade aldrig som det var tänkt.
Vrålade du efter en vänstervridning, flög du åt höger. Begärde du bestämt en högerbåge turbostyrde du istället skarpt åt vänster och började du skriklipa efter mer fart var det fifty-fifty i ren procenthalt på att du drog åt vardera håll. Fartökningen lös dock med sin frånvaro. Du kanske tänker nu att man bara kunde vända på det och säga tvärtom för att kompensera, men nej. Spelet visste vad du försökte göra och uppskattade det inte. Försökte du "fuska" och säga "Right" men ville till vänster valde bilen att svänga åt... ja, du förstår. Höger. Resultatet är ett av de mest frustrerade fordonen som förmodligen skapats i spelsammanhang. Frustration i sin absolut renaste form.
Vilket spelfordon hatar du mest?