Författaren Dan Slott har suttit bakom rodret för Spider-Mans serietidning längre än vad jag kan minnas och jag kan nog inte påstå att han alltid har lyckats att imponera på mig. Men om det är något som man ofta kan lita på så är det att hans större serie-event med Spider-Man många gånger lyckas bjuda på spännande läsning. Hans senaste tillskott The Clone Conspiracy är nu släppt i ett samlat album, på ca 500-sidor, som innehåller alla inblandade tidningar. Men är serien värd din uppmärksamhet? Boken innehåller följande serietidningar:
- The Clone Conspiracy #1-5
- Amazing Spider-Man (2015) #19-24
- The Clone Conspiracy: Omega #1
- Silk #14-17
- Prowler #1-5
- Delar från Free Comic Book Day 2016 (Captain America) #1
Ett läckert omslag av Gabriele Dell'Otto.
Allt börjar med att Peter Parker, som nu är ägare till ett av världens största och mest framgångsrika företag "Parker Industries", får en chans att finansiera en ny mirakelkur från företaget "New U". Denna mirakelkur har botat ett flertal patienter i obotliga tillstånd och är nu redo att expandera sin utveckling och distribution. Men efter att ha infiltrerat New U så upptäcker Peter till sin stora fasa att det finns en mörk hemlighet bakom mirakelkuren. Alla botade patienter är nämligen kloner av deras nu döda original. Peters gamla fiende Miles Warren (aka The Jackal) är dessutom mannen som står bakom tyglarna (samma onda geni som har skapat Spider-Man-klonerna Kane och Ben Reilly). Men det blir svårt för Peter att kämpa emot när han upptäcker vilka som nu har kommit tillbaka från de döda.
Även om det här inte är ett nytt scenario för Spider-Man, som redan har varit med om flera jobbiga situationer med kloner, så lyckas Slott att fånga min uppmärksamhet väldigt snabbt in i sin berättelse. Han använder sig av den emotionella tyngd och de moraliska frågorna som vår hjälte måste tampas med när han ställs inför dessa återuppväckta individer. För vad innebär det att vara en klon? Och när en klon besitter samma minnen som det döda originalet, vad är det då som avgör att hens nya liv inte är "på riktigt"? Samtidigt så är serien fylld av överraskningar runt varje hörn som får mig att vilja fortsätta läsa. Det blir en spännande resa fylld av häftiga ögonblick tillsammans med många av Spider-Mans klassiska figurer.
Spider-Man upptäcker snabbt hemligheten bakom den nya mirakelkuren.
Allt balanseras väldigt bra mellan Slotts två serier, som tillsammans bygger upp den större delen av berättelsen. I tidningarna The Clone Conspiracy #1-5 så styr han huvudberättelsen samtidigt som tidningarna The Amazing Spider-Man #19-24 fokuserar på att gå in lite djupare i olika nyckelscenarion. Sen har vi även The Clone Conspiracy Omega #1 som fungerar som en avslutning. Den här strategin var ett perfekt val för den här serien, som har många sidospår som annars hade riskerat att bli underutvecklade.
Det tråkiga är dock att sidoserierna Silk (av Robbie Thompson) och Prowler (av Sean Ryan) inte lyckas hålla samma klass som huvudserien. Jag blev lite avtrubbad av dessa tidningar då de ofta kändes som pauser från huvudberättelsen (som jag inte ville ha). Men det är värt att nämna att båda bjuder på lite blandade ljusglimtar i formen av smådetaljer som tillför till det stora hela.
När det kommer till den blandade skaran av illustratörer så tycker jag att alla gör ett bra jobb i deras respektive titlar. Men det är Jim Cheung, tecknaren i The Clone Conspiracy #1-5, som verkligen briljerar. Hans vassa bilder bidrog till att majoriteten av seriens mäktigaste stunder blev riktigt minnesvärda.
Illustratören Jim Cheungs bilder är en av höjdpunkterna i boken.
Serien håller som sagt en ganska bra kvalitet under större delen min läsning (utöver dipparna i sidoberättelserna) men Slott lyckas tyvärr att tappa en hel del av detta mot slutet av berättelsen. Några av seriens mest intressanta interaktioner får aldrig ett ordentligt avslut och en del sluttrådar knyts samman lite för fort. Ett ok avslut på en serie som startade med betydligt bättre potential.
En annan tråkig miss är att Marvel inte har placerat de individuella serietidningarna i en korrekt läsordning i det samlade albumet (något som de i regel brukar göra). Istället så är varje separat titel staplade efter varandra. I början av boken får man visserligen en guide för hur numren bör läsas, men det hade varit betydligt lättare om man bara hade justerat detta från början.
För att summera så bjuder The Clone Conspiracy på en spännande berättelse som du definitivt borde spana in om du gillar Spider-Man. Den håller inte riktigt samma klass som Slotts bästa serier med spindeln men är långt ifrån den sämsta och bjuder på en bra mängd av minnesvärda ögonblick. För alla er nya läsare så rekommenderar jag dock att ni först plockar upp serierna Superior Spider-Man och Spider-Verse innan ni dyker ner i den här berättelsen (alla dessa böcker går att hitta hos vanliga bokhandlare). Men hursomhelst så får The Clone Conspiracy en riktigt stabil tumme upp.