The Elder Scrolls III: Morrowind (PC& Xbox / 2002)
Det var min gamle vän och före detta Gamereactor-kollega Mikael Sundberg som babblade på om något som hette Elder Scrolls. Jag var hängiven konsolspelare och hade inte lirat någon av de båda föregångarna, som heller inte var några storsäljare. "Man kan göra allt", bedyrade Sundberg enträget, men jag var ointresserad. Rollspel skulle helst vara japanska, färgglada, ha starka karaktärer och en linjär kampanj. Elder Scrolls hade inget av detta. Hur det än var med den saken för sisådär tjugo år sedan, så började jag spela det för att recensera det på Gamereactor. Och såg inte fram emot det alls.
Jag dog av krabbor, jag dog av fiskar och kunde knappt röra mig eftersom jag hade fickorna fulla av skedar (långt över 100 stycken) - något som gjorde mig efterlyst överallt. Jag försökte helt enkelt spela Morrowind på samma premisser som Final Fantasy, och det gick naturligtvis inte. Jag höll på att ge upp flera gånger, men Sunken tjatade och undervisade och till slut fick jag grepp om vad det var jag lirade. Och det var ju tur, för Morrowind står sig som ett av mina favoritspel genom alla tider och än idag älskar jag Bethesdas spel med passion. Det finns inga andra storspel som ger samma enorma frihet att forma sitt eget öde, och där jag helt kan sysselsätta mig med vad jag tycker är roligt. Morrowind gick från något jag knappt ville röra med käpp till ett av mina finaste spelminnen någonsin.
Hogwarts Legacy (PC, PS5 & Xbox Series X / 2023)
Det har släppts ohemult mycket Harry Potter-spel genom åren och det känns som att jag recenserat orimligt många av dem. Och praktiskt taget vartenda ett har varit urusla. Somliga så dåliga att jag delat ut vårt lägsta betyg. Filmlicensspel brukar som bekant heller inte vara något som gör någon glad. Till detta kommer att spel med riktigt problemkantad utveckling sällan blir några kalaslir i slutändan, och gudarna ska veta att det inte varit någon mild resa för Hogwarts Legacy, som jag därmed trodde skulle bli en Harry Potter-bagatell i bästa fall, men en kraschlandning av sällan skådat slag kändes minst lika troligt.
Döm om min förvåning när jag istället fick ett helt makalöst välgjort spel som erbjöd mer än jag vågat drömma om, där allt bara fungerade, kändes relevant och erbjöd så höga produktionsvärden att det var en ren njutning att spela sig igenom allt. Dessutom hade utvecklarna sådan koll på Harry Potters underbara värld att jag slagit ihjäl otaliga timmar med att bara gå omkring på Hogwarts och i omgivningarna för att titta på saker och upptäcka påskägg. När jag summerar 2023 är det stor chans att Hogwarts Legacy kommer vara mitt mest eller näst mest (Starfield är en kandidat) spelade äventyr och jag ångrar inte en enda sekund. Om något sörjer jag att jag inte hann investera mer tid i det - ett spel jag hade väldigt låga förväntningar på.
Halo: Combat Evolved (Xbox / 2001)
En god vän till mig reste till USA ungefär i samma veva som Xbox skulle släppas, och eftersom jag älskade Dead or Alive bad jag honom köpa med konsolen hem för att få spela just Dead or Alive 3. Det var dock det enda jag ville ha. Kompisen vägrade om han inte fick köpa något som hette Halo och provspela. Motvilligt gick jag med på detta. Det kändes mest som ett ointressant PC-spel. När jag väl hämtade Xboxen fick jag se Halo: Combat Evolved och förblev icke imponerad, men när jag själv fick provspela... Ja, där och då hände något.
Det fanns en magi i allt jag inte riktigt sett maken till tidigare. Från att ha varit ett spel jag överhuvudtaget inte ens ville ha, blev Halo det mest spelade för mig under flela års tid (fram tills att Halo 2 släpptes år 2004), och jag och kompisgänget - ibland inklusive Petter Hegevall och hans bekanta - släpade TV-apparater varje helg inför sköna Halo-LAN. Denna era står sig som kanske den enskilt bästa i mitt liv i spelsammanhang och resulterade i många fina vänner och bekanta som jag har kontakt med än idag, och Halo förblir min favoritserie tillsammans med Final Fantasy. Och det är ju inte så illa pinkat av ett spel jag inte ens ville ha.
