Vad Majsan vill se mindre av 2026 (Del 1)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Epost *

Namn *

Inför det nya året är vi alla mästare på att göra listor på saker vi ska göra och inte göra. Hur vi ska bli bättre människor utan laster så som föda, alkohol eller nikotin. Själv tänker jag varken ge upp den dagliga priten, den goda maten eller de fyra limpor cigg om dagen som jag drar i mig. Men eftersom jag gillar att göra listor tänker jag göra två listor där jag listar vad jag vill se mer av 2026 men även vad jag vill se mindre av. Så jag tänker att vi börjar med del 1 nu och jag tycker vi tar vad Majsan vill se Mindre av 2026. För ska ärligheten fram så känner jag att jag behöver gnälla av mig lite. Ni vet PMS och allt det där som vi stackars kvinnfolk drabbas av ibland.

1. Folk som filmar "Good Deeds"

Ja, du har säkert sett dom. Folk som filmar sig själva när de ska klippa loss ett stackars djur som fastnat i ett nät där det viktigaste tydligen är att fånga det på film i stället för att göra jobbet snabbt och smärtfritt för att minska djurets lidande genom att i stället lägga ner mobilen och använda båda händerna. Eller dom präktiga as som filmar sig själva när de ger mat och filtar till hemlösa. Osjälviska handlingar har inget behov av att delas i media för likes. Osjälviska handlingar gör man av sin egen "godhet" och utan vinning. Allt annat är bara jakt efter bekräftelse och uppmärksamhet på en utsatts bekostnad och det tycker jag är rent vidrigt.

2. Trummande naglar och privatpersoner i reklam

Alla influenser som ska visa produkter och måste trumma med sina långa naglar på precis allt är för mig som om någon drar sina fingrar över skolans griffeltavla. Tror det var någon Victoria Secrets modell som började med det när hon gjorde en djupt crinchy reklam för en bil genom att trumma runt med lösnaglarna på ratten, däcken och bagageluckan och sedan viska bilmärket med en fransk brytning. Snälla, bara sluta. Det var inte ens trevligt första gången och bara för att ni gör det om och om igen så blir ni inga Victoria Secret Angels.

Sen är det något med alla dessa Svenssons och halvkändisar som gör egna reklamfilmer. Jag har alltid ogillat reklam i sig och sett det som ett onödigt ont, men oj vad jag saknar en riktigt bra reklam som inte låter tillgjord som om någon läser från en gömd fusklapp på skånska. Och det är nästan det enda som dyker upp vissa dagar när man surfar runt på luren. En ändlös armé av reklamfilmer där schampo i tvålformat ska krängas, sulor för ont i fötterna och kuddar som ska få dig att sova gott. Men dessa filmer har tyvärr en slags anti-funktion på mig, de får mig bara att scrolla vidare och blocka. Synd att det dock inte verkar hjälpa för där tio blockas ploppar tjugo andra upp som en härlig klamydiainfektion.

3. Get Ready With Me

Finns det någon som verkligen sitter och tittar på dessa videos som tagit över alla sociala medier? Finns det ett intresse att titta på när någon tvättar sitt finniga/finnfria ansikte och sedan börjar det brutala jobbet att smeta på 1200 olika krämer, 2 kilo brunsmet och sedan 45 hg solpuder?

Och det som verkligen skrämmer vettet ur en är när det är ungar i förskoleåldern som sitter och visar upp alla sina tio rynkkrämer och serum som de kladdar på babyface:en innan de lägger en perfekt makeup innan de studsar iväg till fritids med sina överdimensionerade handväskor på axlarna som antagligen rymmer deras överdimensionerade sminkväska så det kan bättra på pudret mellan lek och fruktstunden. Kanske ska man hoppa på tåget och göra en Get ready with me? Fast den skulle mest innehålla klipp på Majsan på holken efter första koppen med kaffe där hon målar sin egna Jackson Pollock tavla i femtio nyanser av brunt för så brukar min morgon se ut. Det värsta är väl att det antagligen finns en marknad även för det.

4. Nättroll

Ni vet de där hemska människorna som inte kan hantera ren samhällsfrihet utan att bete sig som en simpel rövhatt. Antagligen började livet med en mamma som lindade in dom i bomull och inte lät dom lämna husets trygga vrå utan en hockeyhjälm på skallen och mammas hand att hålla i. De yttrar aldrig sina åsikter varken på jobbet eller på middagsbjudningar för de är helt enkelt fega som synden som nickar glatt till allt som sägs. Men i hemmets trygga vrå bakom sin laptop kryper de fram, trollen.

De har bara en funktion och det är att trampa på allt och alla och såra så många de kan. Ingen kan hata som dessa sötnosar. Allt och alla som inte är som dom. Bögar, färgade, trans och skåningar. Allt är woke i deras ögon. Vad woke betyder och innebär har de tyvärr ingen aning om längre för ordet har använts till förbannelse. Varför finns dom? Antagligen en tragisk historia om för lite kramar. Vad vet jag. Annat än att de är sorgliga individer som borde testa att sprida lite kärlek i stället. Skriv något fint till någon nästa gång det kliar i ditt vedervärdiga trollfinger, lovar att det kommer att få dig att känna dig mindre ensam och mindre som en nolla och mer som en människa.

5. Multiplayerspel

Varför känns det som att nästan alla spel som släpps försöker tvinga in oss med att leka med en massa främmande människor? Vad är det för fel med att vilja spela ensam? Jag vill se mer singleplayerspel nästa år som tar strid mot de stora multiplayertitlarna som spottas ut på löpande band. Jag tycker inte om folk, ska det vara så svårt att fatta. Och enligt en ny undersökning verkar jag inte vara ensam då de flesta spelare verkar föredra singleplayerspel framför just multiplayer. Så mer ensamma spel åt folket! Spel utan dansande avatarer och färggranna vapenskins!

6. Dropship Kina-dynga

Jag är så satans trött på att alla klipp som cirkulerar på nätet med B-kändisar som säljer sig själva för att sälja usla produkter till överpriser från "svenska" producenter som egentligen är ren och skär dropshipping från Kina och deras barnarbetarfabriker. Det är samma skit som säljs av Shein och TEMU och Ali Express som i stället fått en mellanlandning på ett företag i Sverige som sedan säljer varan till dig men för ett nu dyrare pris.

Och detta känns som om det blivit vardag nu. Allt du köper från vad jag innan tyckte var väletablerade kedjor är nu varor med tvivelaktig kvalitet som massproducerats i Kina som håller en vecka efter du packade upp den. Det känns även svårt att freda sig emot skiten då de döljer sig på svenska sidor som inte precis skyltar med att det är dropshipping. Vad hände med kvalitet och lite härlig etik?

7. TV-serieslakt

Dom senaste åren har de stora streamingkanalerna tagit rollen som både barnmorska som tar emot födelsen av en ny TV-serie och viskar välkommen till världen med en älskvärd stämma men i nästa sekund även rollen som Döden i svart kåpa som hugger dolken i alla som vågar gå under deras måttsticka av för få tittare, om så bara för en helg. Spelar ingen roll om TV-serien legat högt på listorna, skarprättarbilan har svingats och huvuden har rullat om de påhittade tittarsiffrorna inte hållit måttet eller om den varit för dyr att producera.

Eller kanske bara om någon på Netflix vaknat på fel sida av sängen, vad vet jag? Många stackars serier fick se sig mördade efter bara en ynka säsong och vi är nog många som blivit bittert besvikna när stämpeln CANCELLED viftats med som en trollstav. Jag känner mig liksom lurad på tid när jag inte får veta hur något slutar. Det blir som om jag läst en bok och när jag kommer till sista kapitlet så möts man av blanka sidor och två ord. FUCK YOU i svarta bokstäver och det är fasen inte schysst. Vad hände med Rip och Beth i Yellow Stone? Vad hände med Alina i Shadow and Bone? Mind Hunter, tog mördarna slut? Slutade Pete vara sneaky? Räddade Harry Vanderspeigle jorden från resten av utomjordingarna?

Nä, har man gett ut en serie borde man fasen vara tvungen att stå ut med sitt val. Hela skiten ska ut, som en bajskorv som inte vill komma ut. Bara ta en microlax och härda ut till det bittra slutet. Och vill man lägga ner den borde man fasen vara tvungen att skriva en sista säsong för att vi ska få ett avslut som vi förtjänar även om det råkar vara att Rip får huvudet avbitet av en varg eller bara blir dumpad av Beth och Alina blev slukad av skuggan. The End. Hur svårt ska det vara?

8. Åldersdiskriminering

Efter att jag passerade 40-strecket kom jag på mig själv att ibland stirra på min spegelbild i skarpt ljus för att leta efter rynkor som jag vet är på väg. Fina linjer har dykt upp runt ögonen och jag gillar dom för jag ser dom som ett tecken på att jag skrattat mycket i mitt liv. Dock lever vi i en tid där rynkor ska utrotas till varje pris och där en åldrande kvinna borde lägga sig under kniven och förvandla sig till en karikatyr av en tjugoåring för att accepteras.

Det ska lyftas och dras tills man inte känner igen sig själv och helst ska man pumpa plytet fullt när man ändå är igång så man ständigt ska se ut som om man blivit stucken av ett argt bi eller någon gett än en fläskläpp. De stackars Hollywoodskönheterna som en gång i tiden listats som världens vackraste men nu vägrat botox och fillers tapetseras upp i närbild med en före och efter bild med 30 års mellanrum jämte varandra och ord som att de åldrats dåligt basuneras ut till resten av världen. Har ni tänkt på att vi alltid säger "Hon ser bra ut för sin ålder" när vi ser någon vacker som är äldre?

Varför säger vi det? Kan vi inte bara säga att hon/han ser bra ut, punkt? Och när kommer tiden då vi kvinnor kan koppla av och se ut som vår farmor och mormor utan att skämmas? Är det någon som hade vågat säga till Thyra och Evy att de hade sett snygga ut om de bara hade färre rynkor och mindre hängande bröst när de passerade de 70 medans de matade barnbarnen med hembakat och sockerdricka?

9. AI-Videos

En av mina största hobbys vid sidan av TV-spelandet är att fotografera och filma. Jag ser det som ett kreativt sätt att utrycka mig på när jag inte skapar på annat vis med pensel eller lera och det ligger mycket tid bakom bilderna för att hitta rätt ljus, komposition, vinklar och objekt. Alla kan köpa en dyr kamera och ta bilder på samma objekt eller vy men ingen bild kommer vara den andra lik. För det krävs mer än att bara trycka på slutarknappen. Det krävs en del kunskap men framför allt ett öga för detaljer och vad som gör en vacker bild.

Men så plötsligt dök då AI upp som ett brev på posten och ändrade om spelplanen. Alla kan med bara några knapptryckningar på ett tangentbord skapa bilder som bara de mest fulländade fotograferna kan komma i närheten av. Och det är väl ingen big deal om det hade stått på alla bilder och videos att dom är just AI genererade men så är tyvärr inte verkligheten längre. För det tränade ögat och för den skeptiske kan man se vilka bilder och filmer som är AI gjorda men det sorgliga är den stora massan av folk som är totalt clueless och som slukar allt med hull och hår som äkta.

Antagligen är det samma personer som aldrig gör någon källkritik i nyheter eller osanningar på nätet och som tror på allt som tex Trump bubblar ur sig på sin sanningskanal. Men jag hoppas verkligen se mindre av AI som är omärkt. Men mest av allt är jag trött på alla AI-videos av katter som räddar bebisar från björnar och pumor på verandor. Om något så kanske jag borde skriva i min Mer av- lista ordet Fantasi. För det är något som sorgligt nog försvunnit från många. Förmågan att skapa något eget och inte kopiera det som alla andra gör just nu. För vad är resultatet? 200 bebisar som blir räddade av fluffiga katter från blodtörstiga björnar.

10. Mikrofonkåta matlagare

Som hobbykock kan jag ju erkänna att jag kollar mycket recept på Insta, Facebook och Tuben. Det finns dock något som tar bort smakupplevelsen och suget på recepten och det är vissa matkreatörers förkärlek till att överdriva alla ljud i sina mikrofoner. Allt hackande, knådande och skalande vrids upp till max och det retar gallfeber på mig. Men de gör också en sak som får mig att vilja kräkas rakt ut och det är att ha sin mick nära munnen när det provsmakar och äter av maten och ljudet av en vuxen människa som slurplar och smaskar är något av det värsta ljuden jag vet. Kanske sitter det i sen jag var liten och vi fick lära oss bordsskick innan vi ens lärde oss att äta med bestick som små, men just att låta som en glufsande gris när vi åt var ett fett nej från pappa Jörgen med ett J. Fan vi fick inte ens tugga tuggummi för det lät och gav ett lågbegåvat intryck. Där var det ord och inga visor. Så ja, mindre idisslande matkreatörer. Det finns ju så många duktiga som jag nu antingen stänger av ljudet på eller som jag bara slutar titta på.

Tröstpriset: Samtal på högtalare på allmän plats

Vi har alla råkat ut för dom. Dom som skrattar som galningar teatriskt högt och har sina telefonsamtal på högtalare för resten av världen att behöva lyssna på. Oftast på tåg, bussar och i kön på ICA där man på något sätt inte kan slippa undan utan att krossa rutan och hoppa ur i farten. Nej, plötsligt hamnar man mitt i en konversation emellan en arg mamma som försöker få sin tonårsdotter att komma hem eller någon som rabblar matvaror och vad han ser framför sig på hyllorna eftersom han tydligen inte kan handla utan sin frus rådgivning vilket säkert kan vara otäckt för en man som släppts ut ensam med egna beslut för första gången och en lapp med sällsynta saker så som mjölk nerskrivna på en skrynklig lapp.

Eller bara sliskiga raggarsamtal som är på tok för intima att du helst vill hälla syra i dina ögon för att radera bilderna som flashade förbi eller helt enkelt personliga utsatta samtal där en stackare inte har en aning att en hel busslast med främlingar lyssnar till vad som borde vara ett samtal för två. För en månad sedan blev jag själv och min syster just oavsiktliga tjuvlyssnare till ett sådant samtal på Blomsterlandet i Partille då en äldre stilig kvinna med nopprig päls förde just ett sådant samtal med en intet ont anande väninna som tydligen hade stora problem med vaginal torrhet och salvor som inte hjälpte. Samtidigt som man blev så där fnissig av att få höra något hemligt blev jag samtidigt fruktansvärt upprörd för kvinnan utan ansikte på andra sidan luren som på något sätt blev rånad på sin värdighet.

Kan vi liksom inte bara klubba igenom att man alltid informerar den man pratar med att hon/han nu är på högtalare? Eller så kan vi helt enkelt bara ge fasen i att använda högtalarfunktionen offentligt? Ingen vill veta var du köpt din tröja, vem du låg med i lördags eller receptet på din Janssons. Det är trots allt bara en rätt för dom som tycker om att äta potatisgratäng men vill att den ska vara äcklig.

Hur ser din lista ut?