I denna artikel har samtliga redaktionsmedlemmar på Gamereactor skrivit några tecken om spelet som upptagit mest av vår samlade speltid under fjolåret.
Jonas Mäkis mest spelade spel under 2024:
Like a Dragon: Infinite Wealth
Med Yakuza: Like a Dragon förnyades mitt intresse för serien som tidigare hette Yakuza. Det hade gått från ett actionspel till att bli ett fullödigt japanskt rollspel med menybaserade strider. Upplägget var dock en smula oslipat, men den nya hjälten Ichiban Kasuga blev snabbt en rejält favorit för min egen del. När Like a Dragon: Infinite Wealth släpptes i januari hängde jag därför på låset, det var mitt absolut mest efterlängtade inför det nya året, och jag såg till att njuta mig igenom varenda liten kvadratcentimeter av de två enorma spelvärldarna med de dubbla protagonisterna. Jag klarade samtliga sidouppdrag och stannade kvar länge och väl, samt älskade storyn. När det så småningom blev dags att ta farväl av Ichiban för den här gången, klockade spelet in på närmare 200 timmar för mig och det är därför ledigt årets mest spelade för min egen del - och jag längtar redan efter nästa Ichiban-äventyr.
Olof Westerbergs mest spelade spel under 2024:
Balatro
Jag var tidig på bollen, det får jag ge mig själv, och det har varit otroligt kul att vara med (nästan) från start och se ett fenomen växa såhär. För redan samma vecka som Balatro lanserades, i slutet på februari, åkte jag, min bror och en vän till stugan för en dedikerad spelhelg. Jag hade noterat vilken sanslös kritik Balatro kammat hem, och min vän är en stor pokerfantast, så jag laddade ner Localthunks roguelike redan innan vi åkte iväg - men såg samtidigt till att även införskaffa Super Mario Wonder som backup. Ett wild card och ett tryggt kort, alltså. Men i slutändan spelade vi knappt en timme Mario. Från första stund trollband Balatro oss på ett sätt jag inte trodde var möjligt, och jag fortsatte därefter att spela efter att jag kom hem. På bussfärderna till och från jobbet; ett parti eller två innan läggdags; under långa helgmornar i sängen med en kopp kaffe på nattduksbordet och en underbar flush-lek med precis rätt jokrar som tickar fram sjusiffriga poäng på skärmen. Varje gång jag slog ett nytt rekord eller klarade av en viss lek skickade jag bildbevis till min vän som i sin tur gav sig på att slå det, och aldrig har jag haft det allra minsta tråkigt. Under 2024 har jag helt enkelt inte spelat något annat spel i närheten av så mycket som Balatro.
Petter stoppade in 1100 timmar i Warzone under fjolåret men den 14:e november var det slut på det.
André Lamartines mest spelade spel under 2024:
Gwent
Ah, min trofasta Witcher-spinoff. Vad skulle jag göra utan dig? Jag upplever att jag har varierat mitt spelande betydligt mer i år än vad jag har gjort tidigare, men det spel som har förgyllt såväl morgonrutiner som middagslagning är såklart CDPR:s fristående kortspel som är baserat på Wild Hunts populära sidosyssla. Egentligen är spelet på sin dödsbädd då utvecklarna inte längre uppdaterar spelet annat än att hålla servrarna uppe, men tack vare spelets community hålls spelet vid liv genom att balansera korten varje månad och spelet i sig har agerat som en trogen följeslagare när jag vill ta kål på några 20 minuter här och där i min vardag. Det är kanske inte lika briljant som det var innan CDPR valde att skaka om spelet från grunden för ett antal år sedan, men idag har vi fortfarande att göra med ett finslipat kortspel som utvecklarna otvekligen lagt sin själ och hjärta på att förbättra. Jag vill därmed utbringa en skål för Gwent, och hoppas på ännu ett år fyllt av elaka Niflgaard-upptåg.
Joakim Sjögrens mest spelade spel under 2024:
Warhammer 40,000: Space Marine 2
Det må vara ett relativt jämt skägg gällande vilket spel jag tillbringat mest tid med under 2024, men om jag ska vara ärlig tror jag Elden Rings maffiga expansion Shadow of the Erdtree får stryka på foten i förmån för Saber Interactives grymma tolkning av Warhammer 40,000 om vi ser till antalet spelade timmar. För Space Marine 2 erbjöd inte bara en grym singleplayer-kampanj, utan man svarvade även ihop ett par intressanta flerspelarlägen som höll mig engagerad under flertalet timmar, dagar och veckor. Det var nämligen något ytterst tillfredställande att komma hem efter en lång arbetsdags och låta det virtuella blyet flyga och se de väsnande motorsågssvärden slungas mot varandra, och höstens kalla dagar kantades för egen del av begreppet "Bara en runda till" vilket resulterade i mindre sömn i utbyte mot mer spelglädge. Warhammer 40,000: Space Marine 2 må sedan inte gå till historien som ett mästerverk (åtminstone inte dess multiplayer) men det är helt klart det äventyret jag kommer se tillbaka på med nostalgiska ögon när jag tänker tillbaka till spelåret 2024.
Flera av oss på redaktionen plöjde ned tid i Segas senaste under året som gick.
Patrik Severin:
Counter-Strike 2
Jag vill tro att jag spelat mest Total War: Warhammer III, men enligt min årsrevy på Steam är det på en delad plats med Counter-Strike 2. Jag kommer förmodligen spela denna följetong resten av mitt liv. Trots att Counter-Strike 2 idag är mer av ett online-kassino är dess spelmässiga grundkonceptet briljant. Jag tror att det beror på hur pass psykiskt påfrestande spelet i sitt tävlingsläge kan vara. Det är en berg- och dalbana av känsloutryck och det är förmodligen detta som gör det så pass bra. Det beror på att ett spel som bara belönar eller straffar blir kämpigt att sitta med länge. När min favoritkarta Train nyligen kom tillbaka efter en paus blev jag mer än överlycklig att fortsätta traggla i denna evigt relevanta taktiska förstapersonsskjutare. Total War: Warhammer III är en annan typ av underhållning som fokuserar på att du flyttar trupper, sköter diplomati och bygger upp städer i en stor sandlådevärld. Med massiva styrkor, fantastiska fraktioner och kontinuerligt uppdaterat innehåll är det en fröjd för mig som aldrig hade råd att köpa miniatyrerna som barn. Att få se all bakgrundsinformation och alla berättelser komma till liv är en upplevelse i sig. Det är en bonus att spelet är betydligt billigare att hålla på med än det fysiska figurspelet. Även nästa år lovar gott med en potentiell utannonsering av nästa Total War, som om ryktena stämmer ska baseras på det mer populära Warhammer 40K.
Moa Andersson:
Baldur's Gate 3
Jag var otroligt skeptisk när Baldur's Gate: 3 släpptes. Så pass skeptisk, att det inte var förrän det redan hade hunnit blir år 2024 som jag verkligen gav det en ärlig chans. Dungeons & Dragons konceptet hade aldrig direkt tilltalat mig och hela grejen med att vänta på sin tur, passade inte riktigt in på någon som stundom har tålamod likt en treåring. När inte heller Divinity-spelen föll i min smak, var det svårt att motivera mig själv till att testa Baldur's Gate: 3, trots alla lovord och en tjatande sambo. Men, efter att ha sneglat över sambons axel ex antal gånger när han själv utforskade Faerûn - blev jag nyfiken. Sedan är det vad man säger, historia. Jag har lagt hundratals timmar på att utforska världen och karaktärerna som Larian Studios har komponerat ihop till en magisk symfoni och kan fortfarande upptäcka nya saker till min stora glädje och fascination. Det finns inget annat spel som ens kan komma i närheten av antalet timmar som jag har lagt under det gångna året på att spela detta helt fantastiska, magiska och genomgående suveräna spel.
Joel Pettersson
Balatro
"Ohyggliga mängder" skulle jag svara om någon frågar hur mycket Balatro jag spelat under året. Premissen är lika simpel som briljant - skapa så bra pokerhänder som möjligt i kombination med en större skara jokrar som kirrar så att dina poäng ökar i takt med att din lek växer och utmaningarna tuffar till sig. Har flera gånger refererat till Balatro som ett spel som kickar igång dopaminet och endorfinerna och lämnar dig med en direkt trivsam och angenäm känsla. Gångra den känslan med 3000 när jokrar, folierade kort och tarotkort agerar i absolut samklang och lämnar dig med en öppen, saliverande mun och uppspärrade, galna, ögon när siffrorna du spelat fram tickar upp till direkt fånigt höga tal. Eftersom den känslan ändå infaller rätt sällan, då man oftast förlorar långt innan man når dit, fortsätter man att jaga den likt en heroinist på jakt efter nästa tripp. Balatro är helt otroligt. Så är det bara.
Petter Hegevall:
Call of Duty: Warzone
Det är ingen konst för den som spelat Warzone i stort sett varenda kväll under hela 2024, läst varenda rad om spelet, skrivit om det på sin egen spelsite och följt utvecklingen inifrån spelbranschen - Att inse att det råder ett internt krig om Call of Duty. Det har under hösten/vintern blivit så otroligt uppenbart att Treyarch och Infinity Ward (till att börja med) vägrar samarbeta och har noll utbyte av varandra och varandras jobb med världens största actionspelserie. Det står även klart att Treyarch struntar högaktningsfullt i det hårda arbete som primärt Raven Software lagt ned på att under 2024 slipa Warzone till en diamant. För 14:e november när Treyarch tog över stafettpinnen och introducerade Black Ops 6 i Warzone... Då dog spelet likt en säl som klubbats i skallen med en kulhammare. Grafiken var sabbad och spelet såg helt plötsligt ut som en PS4-titel. Ljudet var sabbat, levlingssystemet för vapnen - sabbat, loadoutsystemet, fungerade inte, servrarna var lika usla som för två år sen igen och mängden fuskare dubblades, över en natt. Värre insidersabotage inom spelvärlden såg vi aldrig röken av under fjolåret och efter 1100 timmar under året som gick, avinstallerade jag Call of Duty: Warzone. Innan det, dock. Innan den 14:e november 2024 spelade jag och tre vänner direkt hysteriskt mängder. Varje kväll hoppade vi ned över antingen Vondel, Fortune's Keep eller Urzikstan och försökte vässa vårt lagspel för att i slutändan vara det sista av 16 lag som stod kvar. på täppan.
Patrik spelade ordentliga mängder Counter-Strike 2 under 2024.
Johan Vahlström:
EA Sports FC 25
"The same procedure as last year, Miss Sophie?" "The same procedure as every year, James." Så lyder citatet från Grevinnan och betjänten, vilket passande nog är en klassisk nyårsfilm. Det passar också bra när vi detta nyår tittar tillbaka på mitt 2025. Det brukar alltid vara en kamp mellan de två sportspelen EA Sports FC (FIFA) och MLB The Show. I år har det också släpps en helt otrolig mängd bra japanska rollspel som sugit ut hundratals timmar (102 timmar på Like a Dragon: Infinite Wealth), men det var ändå inget snack. 208 timmar på basebollspelet och det hann bli hela 318 timmar med EA Sports FC 25 innan jag lade det på hyllan i november. Det är helt klart inte de bästa spelen jag spelat i år, men det är såna spel som inte har något riktigt slut och som bara går att slå på och spela lite då och då. Tråkigt (?) nog är jag nästan helt säker på att nästa år kommer att se ut precis likadant. MLB The Show 25 från mars när det släpps fram till september då EA Sports FC 26 troligtvis kommer.
Henric Pettersson:
Dead by Daylight
2024 var ett riktigt bra år för Dead by Daylight vilket mina 242 timmar tydligt indikerar. Under det gångna året har spelet uppdaterats kontinuerligt med innehåll som gång på gång tvingat mig tillbaka. Julevent, halloweenevent och 2v8-läget har varit ett par saker som fått mig spela kopiösa mängder, dock är det kanske inte de huvudsakliga faktorerna. För under 2024 har Lara Croft, Alan Wake, Dracula från Castlevania, Vecna från Dungeons & Dragons och två helt unika mördare släppts. Med andra ord har spelet expanderats en hel del och tack vare Supermassives The Casting of Frank Stone har universumet nu också skänkts mer lore. Dead by Daylight har följt mig i sju år nu och jag fortsätter konstant imponeras av Behaviour Interactives hårda slit och passion för att expandera, justera och polera detta utsökta asymmetriska skräckspel.
Conny Andersson:
Like a Dragon: Infinite Wealth
Jag borde ju krypa till det berömda korset här och säga att online-matcherna i Rainbow Six: Siege triumfar precis allting jag kört i form av ren speltid. Men jag gör en fuling och går på vilket single-player som det blivit mest av. Så när jag kikar genom något av de storslagna äventyren jag fått njuta av under 2024 så står det klart att det är Ichibans galna upptåg på Hawaii som jag tillbringade mest tid med. Infinite Wealth blev det första i denna långa serien som jag körde hela vägen tills eftertexterna så det kommer för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Även om det tog cirka 100 timmar så är det också inte allt av vad jag kunde fått ut. För om jag nu bestämmer mig för att göra Dondoko Island, i vad som bara kan beskrivas som årets mest fullfjädrade minispel, till den lyxresort som det förtjänar att vara - ja, då snackar vi ett antal timmar till. Men jag var tvungen att bli färdig för att kunna gå vidare till andra spel, till slut. Jag har saknat det galna gänget typ varje dag sedan vi skiljdes åt i somras. Våra fina stunder under 2024 var en riktig höjdpunkt och det går ju alltid att återvända för att ses igen. För även om nu 2025 kommer vara proppat med releaser att se fram emot, så är det inte alls omöjligt att det sker.
Niclas Wallin:
Golf With Your Friends
När jag summerar året så kommer det inte som någon större överraskning att Golf With Friends ligger i topp i antal speltimmar. Det är ju absolut inte det roligaste jag vet, men i goda vänners lag så blir det ju förstås en annan grej. Många sena kvällar har det blivit, många, många hål har spelats och ännu fler svordomar har yttrats. Alla som någonsin spelat detta smått sadistiska spel förstår nog vad jag menar här men trots detta har vi fortsatt att gnugga och till viss del ändå lyckats bemästra det. Jag kan nu med viss stolthet konstatera att jag har par på nästan alla banor, det är bara de allra värsta som återstår och det får bli ett projekt för 2025. Lite drygt 200 timmar landade jag på till slut och det är nästan ett halvt dygn mer än det näst mest spelade som är NHL 24. Mitt nyårslöfte blir därför att försöka spela lite mindre av detta och beta av backlogen istället, men vi får väl se hur det går när grupptryck och så vidare kommer in i bilden.
Vilket var ditt mest spelade under 2024?