Glöggdoft, tindrande ljus och en rejäl skopa sentimentalt gegg. Ja, efter att Kenny bjussat på fem av världens rysligaste julfilmer så måste vi ju också erbjuda något på andra delen av spektrumet. Detta är inte nödvändigtvis de bästa eller mest hyllade - utan snarare de mysigaste julfilmerna - som får en att vilja gosa ner sig i soffan med femton kuddar, trettio filtar, ett gäng varma lussekatter. Julmys handlar trots allt inte efter någon form av perfektion, utan känslan av att stanna upp, andas och njuta - gärna med ens nära och kära. Så här dukar vi fram fem säkra kort, några kända och några mindre så, som definitivt kommer att få dig på rätt humör. Inget blod, inget gegg, bara gemytligt myspys.
It's a Wonderful Life (1946)
Frank Capras eviga klassiker är svartvit, långsam och ibland nästan chockerande uppriktig, men det är ju också därför den känns så genuint mänsklig och är så enkel att knyta an till på ett känslomässigt plan. George Bailey är väl knappast den största glädjesprutan, sliten och grubblande över allt i livet som kunnat bli annorlunda, ögonblick som passerat en förbi och chanser som missats. Men han är likväl också filmens hjärta och just den där nostalgin och tanken på fornstora dar skänker It's a Wonderful Life en märklig mysfaktor. Det är en film som alltid påminner mig om att julmys även handlar om att finna tröst och glädjas åt de små sakerna. Något It's a Wonderful Life gör bättre än någon annan.
Love Actually (2003)
Kärlek och julfirande med Hugh Grant, Colin Firth, Bill Nighy och Emma Thompson bara för att nämna några. Hur kan man inte bli helt varm inombords? Strukturen med små historier gör dessutom Love Actually till en form av minikalender, fylld av överraskningar och kontraster. Å ena sidan kan man skratta gott åt Grants dansande längs Downing Street, men samtidigt känna känslorna välla fram när Thomsons karaktär upptäcker hur hennes man har svikit henne. Det är en smältdegel av uttryck: glädje, ensamhet, längtan, förälskelse och sorg. Ofta också i ett och samma andetag. Nej, allt är inte perfekt och en del av historierna har åldrats, men jag vill likställa Love Actually med ett julbord, där du inte nödvändigtvis uppskattar allt men där helheten gör dig mätt, varm och lite lyckligare.
Home Alone (1990)
Det är oundvikligt. För även om det är lätt att fokusera på Joe Pescis charmanta vrål när han får knoppen uppeldad, eller John Williams tindrande soundtrack. Så kvarstår det faktum att Home Alone är nästan kriminellt mysig och fullkomligen badar i julkänslor från början till slut. Ljusslingorna, snödrivorna, det amerikanska villakvarteret och de absurda mängderna av dekorationer inne i McCallister-huset. Kevin McCallister är ensam, ja - men filmen handlar trots det om familj och gemenskap. Lägg därtill hur det hela är ur ett barns perspektiv, friheten, fantasierna och slutligen också realiteten av hur mycket de nära och kära faktiskt betyder. Sen har vi ju också den där rackarns scenen i kyrkan som aldrig misslyckas med att beröra.
The Muppet Christmas Carol (1992)
Finns det något mysigare än mupparna? Nä, just det. Kombinerat med jultema så blir det nästan helt sanslöst magiskt och om någon någonsin påstår att Kermit, Miss Piggy och alla de andra inte kan leverera julmys, då har den personen aldrig sett The Muppet Christmas Carol. Vilken, helt oironiskt, är en av de bästa filmatiseringarna av Dickens klassiker som gjorts. Michael Caines knivskarpa allvar som Ebenezer Scrooge och de dansanta, tokiga mupparna runt honom skapar en märkligt magisk upplevelse som förmedlar Dickens ikoniska berättelse utan kompromiss, fylld av värme och kärlek som får en på helt rätt julstämning.
While You Were Sleeping (1995)
Här har vi en av de där nästan perfekta kärleksfilmerna från 90-talet som också råkar vara en helt underbar julfilm. Visst, den trycker inte upp glittret och granarna i ansiktet på dig, nej här smyger sig säsongskänslorna på en istället. Mjuka pianotoner och snöiga trottoarer i Chicago vaggar en långsamt i rätt stämning och romansen mellan Bullock och Pullman är bara som glasyr på pepparkakan - man blir helt varm inombords. Lågmält och lättsmält, med alla detaljer som hör julen till, inte minst då familj och gemenskap. While You Were Sleeping påminner oss om att julen inte handlar om storslagna mirakel - utan om att hitta hem, ibland där man minst anar det.
Vilka är julfilmer tycker du är de absolut mysigaste?