Harmoni. Respekt. Renlighet. Sinnesro. Jag får lära mig de fyra hörnpelarna för den traditionella, japanska teceremonin. Befinner mig på just en sådan. Eller ja, så traditionellt det kan bli i en mindre sal tillfälligt ommöblerat för pressvisning. Två kvinnor i klassiska kimonodräkter serverar en samlad skara spelnördar grönt te och små, gröna mochi-kakor gjorda av klibbigt ris och bönsylt. Vi har samlats på Etnografiska museets Japan-del för att få veta lite mer om landet och dess historia, men framförallt om Creative Assemblys kommande krigsherre-simulator Total War: Shogun 2.
Klibbig sötsak och grönt te serverat på traditionellt vis. Någon i gruppen utbrast att "teet smakar som alger". Om det var i positiv eller negativ mening låter jag vara osagt.
Strategi. Diplomati. Krigföring. Herravälde. Det kan man då säga utgör hörnpelarna i Total War: Shogun 2, som blir Creative Assemblys sjunde Total War-titel (om man räknar bort hack 'n slash-spinoffen Spartan: Total Warrior). En återgång dit allt började för knappa elva år sedan med Shogun: Total War.
När man på Creative Assembly bestämde vilket spel man skulle göra härnäst, så körde man en klassisk handuppräckning hos de anställda. Med ganska god marginal föll valet på det sextonde århundradet och Shogun-dynastin. Man hade lärt sig så mycket om konceptet sedan det begav sig senast, och ville ta all kunskap man samlat på sig under åren för att ge det en ny omgång.
Uppdraget? Att återigen dirigera din feodala krigsmaskin med järnhand för att erövra rollen som landets mäktigaste Shogun, förstås. Men med en hel del nyheter. Jag fyrar av ett par frågor till Creative Assemblys influgna PR-manager Mark O'Connel.
Först av allt, för nytillkomna intressenter, vad är det som särskiljer Total War-serien från andra strategispel?
- De flesta andra strategispel är antingen turbaserade sådana eller så sker de helt i realtid. Jag tror att vi är de enda som faktiskt kombinerar båda delarna. Du väljer en klan, sköter diplomati, avancerar i teknologiträd och blandar det med 3D-strider i realtid både på land och till sjöss. Det är något som gör att Total War sticker ut.
Allvarliga samurajer i undersköna miljöer.
Och för de som redan är bekanta med serien, vad är nytt?
- Den största förbättringen vi har gjort är multiplayer-läget. I Shogun 2 är det lika viktigt som vilken annan del av spelet som helst. Vi introducerar även en avatar som du utforma i början av spelet och sedan kan uppgradera. Ju mer framgång man når på slagfältet, desto mer saker låser man upp. Vilket resulterar i allt från att kunna ge din avatar ny rustning till att uppgradera dina trupper. Vi introducerar även onlinetopplistor av olika sorter, där man bland annat kan tävla om att bli den mäktigaste krigsherren i världen.
Just skapandet av ens egen avatar tar upp en ganska stor del av demonstrationen. Mark väljer utseende, färger, klanmärke och visar några av menyerna där man sedan kan göra både sin krigslord och armé starkare. Det finns mycket utrymme till anpassa sin klan som man vill.
Som demot visar oss finns det en hel del djup och möjlighet till finjustering i spelet. Hur lätt kommer det att vara för nybörjare att komma in i det?
- Vi har valt att implementera en berättarröst som kommer att guida spelaren genom spelets alla funktioner första gången man klickar på dem. Man behöver alltså inte ta fram en gigantisk bok för att lära sig allt om spelet. Vi har också isolerat funktioner på ett sätt som gör det lättare för spelare att gradvis komma in i spelet den här gången.
Och ja, det ser ju helt ärligt jättebra ut och allt, men jag börjar bli lite otålig här. Jag vill se krig! Svärd! Blod! Tankarna seglar istället iväg mot kakan jag just åt. Den hade en underlig konsistens. Mjuk och klibbig. Lite läbbig. Jag googlar tingesten, och får fram att 18 personer har dött på grund kvävning av sådana här mochi-kakor mellan 2006-2009. Bara i Tokyo! Till slut avbryts min aningen skräckslagna upptäckt när inledningen till ett stort slag tar form på skärmen framför oss.
Mark ska försvara ett fort mot en anstormande belägring. Innan slaget börjar ställer han upp bågskyttar vid murarna och backar upp dem med ett gäng samurajer. Skillnaden mot belägringsslagen i tidigare spel sitter mycket i att forten i Japan såg annorlunda ut. De var ofta strategiskt byggda uppe på höjder och bestod av flera lager med murar. En bra taktik är därför att placera ut bågskyttar vid den yttersta muren vid slagets början, för att sedan falla bakåt med dem till nästa mur när fienden intagit det första lagret. På så sätt effektiviseras deras utdelade skada rejält.
Något Mark tyvärr misslyckas med. Fienden har ganska snart tagit över borgen och förlusten är ett faktum. Men det var en episk fight. Den snöklädda miljön storslagen och striden likaså. Får berättat för mig att över 65 000 enheter på skärmen samtidigt är tekniskt möjligt, och samtliga är motion capture-animerade. Med en hyfsat stark dator utlovas en visuell upplevelse utöver det vanliga. Och visst ser det riktigt läckert ut.
Storskaligheten behåller man från tidigare spel.
Vi återgår till frågorna.
Kan du berätta mer om den politiska aspekten i spelet?
- Ta till exempel möjligheten att adoptera européernas handeldvapen. Något som kommer på bekostnad att du måste överge din religion och konvertera till kristendomen, vilket vissa folkgrupper kommer att reagera olika på. Spelvärlden består också av ett antal olika klaner, och det vore inte vist att göra sig ovän med dem alla på en gång. Ibland kan det vara mer lönsamt att börja mer fredligt och bygga allianser innan man ger sig ut i krig. Baksidan är att desto mer makt du får mot slutet av spelet, desto mindre kommer även dina allierade att gilla dig.
Förståeligt. För mycket makt har en förmåga att fördunkla sinnen med paranoia, åt båda håll. Och här tänker jag sådär lagom sömlöst smyga in lite nylärd, japansk historia: Titta på den mäktiga länsherren Hideyoshi från slutet av 1500-talet, bara. Han var god vän med den japanska teceremonins fader, Sen Rikyu. Men Hideyoshi blev så småningom misstänksam och trodde att Rikyu planerade att ge honom förgiftat te, vilket slutade med att länsherren beordrade Rikyu att begå seppuku (ett rituellt självmord). Och så var det med det.
Era senaste Total War-spel har utspelat sig i den västerländska världen, men nu har ni valt att gå tillbaka till feodala Japan. Hur relevant är den historian för oss européer?
- Jag tror att det är något som många kommer att vara intresserade av. Jag menar, alla gillar ju ninjor och samurajer! Jag tror att vem som helst som gillar krigsspel kommer att uppskatta tidsperioden. Vare sig du gillar pilbågsskyttar, samurajer, kavalleri eller handeldvapen så har du det bästa från den tidsperioden att leka med.
Undertecknad i diskussion med Creative Assemblys PR-manager Mark O'Connel.
Finns det någon specifik berättelse att följa under kampanjens gång?
- Det är inte samma berättande som till exempel Napoleon där du följer hans historia och hur han kom till makten. Här startar du där din klan skulle vara rent historiskt. Resten lämnar vi till spelaren, så du kan forma din egen historia. Sedan kan du gå i olika riktningar där särskilda historiska händelser kanske skulle ha hänt om situationen du skapade vore korrekt. Det är inte strikt bundet till Japans verkliga historia. Vi har dock stoppat in tonvis med riktig historia i spelet, men det är upp till dig att hitta den.
Hur skiljer sig singleplayer och multiplayer åt?
- De är mer lika varandra den här gången. Du kommer att kunna spendera lika mycket tid i vilket som. Dels har du har en singleplayer-kampanj och en co-op-kampanj där du arbetar tillsammans med en kompis, dels klassiska multiplayer-matcher där ett matchmaking-system ser till att striderna blir jämna. Det finns också trevliga saker som att när du når framgång i singleplayer-kampanjen så låser du upp nya saker i multiplayerläget. Det hela är balanserat på så sätt att du får ut det mesta av spelet genom att pröva på alla olika delar.
Och så slutligen: Vad är det allra häftigaste med det här spelet, om du bara fick välja ut en sak?
- Haha, svårt att säga. Jag ändrar mig varje gång någon frågar. Men jag måste nog säga belägringsslagen. Främst eftersom de är väldigt utmanande och så annorlunda från det vi tidigare gjort i serien.
Jag tackar för pratstunden och mördarkakan samt konstaterar att Creative Assembly, föga överraskande, på förhand ser ut att kunna leverera ännu en storslagen strategiupplevelse när Total War: Shogun 2 släpps senare i mars.