World Tour Soccer

Item: World Tour Soccer
Rating: 6
Author: Mikael Sundberg

Sony bjuder på ett enkelt fotbollspel utan varken finesser eller innehåll. Kan det räcka med sparka-och-spring?

Mikael Sundberg Filmbolag 21 augusti 2005

När det handlar om fotbollsspel finns det egentligen bara två alternativ att välja mellan: Electronic Arts FIFA-spel eller Konamis Pro Evolution Soccer (tidigare International Superstar Soccer). Så har det varit sedan 16-bitarseran och så lär det fortsätta länge till. Men det hindrar inte övriga aspiranter från att försöka ta en del av kakan. På sistone har Sony sysslat med World Tour Soccer-serien, och givetvis har det blivit en bärbar version lagom till releasen av PSP.

World Tour Soccer bygger på FIFPro-licensen och har därmed tillgång till alla riktiga spelare. Däremot verkar laguppställningarna en smula gamla, och fotbollsarenorna har då åtminstone jag aldrig hört talas om. Det finns också bara åtta olika att välja mellan, och sju av dessa måste du låsa upp. Bättre förställt är det med lagen. Alla viktigare landslag samt klubblag från England, Holland, Frankrike, Tyskland, Italien, Skottland och Spanien finns med. Dock måste alla klubblag samt ungefär hälften av landslagen låsas upp genom att vinna tävlingar och få poäng, även om jag personligen inte vet någon som kommer att satsa stenhårt på att låsa upp Burkina Fasos landslag. Lite mer spännande är historiska topplag som Liverpool från 70-talet eller England från 1966, men dessa kräver specialprestationer som hat-trick eller flera matcher i rad utan att du spräcker nollan.

Men för mig är då huvudsaken att Sverige är med, eftersom jag är måttligt intresserad av klubbfotboll. Så jag utmanar ett lagom skitlag, typ Costa Rica - nu ska det bli revansch för 1990 - och sätter igång.

Rent grafiskt gör World Tour Soccer ingen större prestation. Det är ganska grå och tråkig fotboll som presenteras. Målburarna är gjorda i massivt stål, de reagerar åtminstone inte på en rökare i krysset signerad Ljungbergs vänsterfot. Själva spelarna är inte mer lika sina förebilder än vad jag är lik, typ, Olof Mellberg. Det finns ett par varianter men de sträcker sig inte mycket längre än "flintskallig kille", "flintskallig mörkare kille", "svarthårig kille" och "blond kille". Ronaldinho är dock sig lik, stackarn.

Fast grafiken är ju inte det viktigaste i ett fotbollsspel. Det allra viktigaste är ju att kontrollen och själva fotbollsspelandet fungerar fläckfritt, och där vet jag inte om World Tour Soccer lyckas riktigt. Spelet använder det klassiska upplägget där du styr en spelare åt gången, skiftar med en knapp och sedan försöker fortsätta styra åt samma håll som spelaren faktiskt var på väg åt. Det finns en del finesser som du kommer åt med L-knappen, men i huvudsak handlar det om att passa eller skjuta. Passningsspelet fungerar bra... nästan för bra. Får du med dig några spelare långt upp på planen går det att passa hela vägen in i straffområdet och sedan peta iväg ett hyfsat skott. Att försöka dra på hårdare skott leder direkt till felskott långt upp på läktaren.

Men problemet är att man måste göra i stort sett allt på egen hand. AI:n hos både med- och motspelare är högst medelmåttig. Om du blir fälld i närheten av en annan spelare kommer han knappast att plocka upp en lös boll. Än värre: i straffområdet verkar spelarna helst springa så långt bort från bollen som möjligt och det kan bara sluta på tre sätt: mål, att spelaren oförklarligt missar från tre meters håll, eller att du får riskera en ful tackling. Det är praktiskt omöjligt att själv navigera alla försvarsspelare på ett effektivt sätt. Dessutom springer spelarna bara åt åtta olika håll, oavsett om du använder den analoga plattan eller inte.

Till detta kommer en kommentator med akut minnesförlust. Allt han minns är spelarnamnen i två olika grader av upphetsning. Så ett spel kan låta "Mjallby... Ljungberg... Linderoth... Ljungberg... Ibrahimovic..." och så ett "IBRAHIMOVIC!" när han kommer till skott, oavsett om det går på mål eller inte.

Det enda som står ut i World Tour Soccer är ett läge där ditt spelande bedöms efter hur snyggt du passar, bryter och gör mål. Att jaga rekord där låser upp nya arenor och lag, men det finns bara sju olika förbestämda matcher att välja mellan. I övrigt bjuder spelet på enkel passa-sparka-spring-fotboll utan FIFA:s superrealism eller den rena spelglädjen i Pro Evo. FIFA kommer ett par veckor efter PSP-releasen, Pro Evo släpps senare i höst. Jag rekommenderar att du väntar på något av dem.

---------------------------------------------------------------------------
Gamereactors stora PSP-special!