24 - Säsong 7

Filmen:
Har du tänkt på att Jack Bauer aldrig någonsin pissar, tömmer tarmen, äter mat eller duschar? Åtminstone inte vad vi får se och med tanke på den lilla tiden mellan varje gång man inte ser honom i varje avsnitt, så förefaller det väldigt troligt att han inte blir hungrig särskilt lätt och att han förmodligen har världens största urinblåsa samt ser till att göra nummer två på toaletten innan varje dygn där världen eller åtminstone USA ska räddas tar sin början.

Nu är han inne på sitt sjunde dygn i TV-serien 24:s historia och inte heller den här gången visar han några tecken på trötthet eller toalettbehov. Han fortsätter dock att skrika "damn it" i var och varannan mening samtidigt som han inte drar sig för att tortera eller döda skurkar för att få fram svaren han är ute efter. Den här gången handlar det om afrikanska krigsherrar som fått tag på en makapär som tar sig igenom alla möjliga brandväggar och möjliggör för dem att bland annat ta kontroll över flygledningstorn för att ge konstiga landningstillstånd till flygplan som inte har en aning om att dem kommer att flyga ner mot en säker död. Anledningen till att man fixat fram den hemska makapären är för att tvinga USA att dra tillbaka sina trupper från en stundande invasion av landet Sangala som krigsherrarna styr över med järnhand och utövar folkmord på daglig basis. Jack Bauer tänker såklart inte låta skurkarna vinna och trots att han inte längre arbetar för CTU och står åtalad för en rad anklagelser om tortyr, så ser han till att göra sitt yttersta för att rädda dagen - precis som han gjort under 6 dygn tidigare.

Säsong 7 av 24 skiljer sig från tidigare säsonger, dels för att man innan säsongen började släppte ett långsfilmlångt avsnitt kallad "24: Redemption" som utspelar sig innan säsong 7 tar sin början (så att kolla på den innan man ser säsongen kan vara en bra idé, även om det absolut inte är ett måste), CTU är nedlagt (vilket man saknar) och för att Jack agerar i stort sett utan myndigheternas hjälp, men också för att man denna gång uppenbarligen lyssnat på fansen när det kommit till att skriva ihop berättelsen. Tony Almeida (Carlos Bernard) dog som bekant i säsong 5 efter att ha blivit stucken i hjärtat av en adreanalinspruta serverad av självaste Peter "Robocop" Weller, fansen grät och hade sina teorier om att Tony inte var död på riktigt utan bara fejkat det hela, många skrattade nog åt dem teorierna. Men inte manusförfattarna till 24 som uppenbarligen gillade idén och nu låter Tony gör comeback i serien. Ta-daaa, han lever och frodas, men inte som den hjälte vi känner honom utan som en ljusskygg individ inblandad i hotet mot USA.

Jag är lite kluven inför hans återkomst. Å ena sidan har jag alltid gillat karaktären, men när han dyker upp här med en nästan konstant viskande röst komplett med rakat huvud och orakat ansikte känns det bara långsökt och lite småtramsigt. Men han växer ju längre säsongen lider och i slutet är det inget snack om att återkomsten trots allt har sina ljuspunkter.

I övrigt är det ungefär samma visa som tidigare säsonger: korrupta personer i regeringen, personer som försöker avslöja dessa korrupta personers identiteter, dubbelspel, misstro mellan allt och alla, många vändningar i handlingen, patriotism, lite halvdassig logik, massvis av action och Kiefer Sutherland i sitt livs roll som hårdingen Jack Bauer. Han sparkas, slåss, skjuter och torterar folk med en respektingivande framtoning som passar Sutherland som handen i handsken.

Andra som gör bra ifrån sig är Tony Todd som general Juma och James Morrison som Bill Buchanan. Sämst är som vanligt Mary Lynn Rajskub vars enda ansiktsuttryck är något som påminner om en blandning mellan ett mumintroll och någon som har ont i kroppen. Bedrövlig skådespelerska som dock får sällskap av Janeane Garofalo som gör en minst lika usel insats som FBI-agent som hela tiden ska lägga näsan i blöt.

Jag gillade faktiskt säsong 7 av 24, det är en nervig och tät säsong som känns bättre än den något halvdana säsong 6 och närapå lika bra som den briljanta säsong 5, men serien lider fortfarande av att vissa vändningar känns krystade (hela biten med hur Dubaku levt dubbelliv och skaffat flickvän är ju som ett skämt) och att det ibland blir tröttsamt att höra på politikerna som bakom stängda dörrar hela tiden ska ha den ena superduperhemliga skurkagendan efter den andra. Överlag är det ändå en stark säsong som nästan hela tiden bjuder på spänning, action och välskrivna karaktärer.

Kul också att man i TV-serien ligger så före i tiden när det gäller valet av amerikanska presidenter. Man har ju tidigare, långt innan Barack Obama blev president, haft två mörkhyade presidenter och nu låter man en kvinna spela rollen som den amerikanska presidenten.

Bilden:
Tråkigt nog levereras säsong 7 av 24 på en ganska medioker Blu-rayutgåva på bildfronten. Bildmässigt är skärpan helt okej och detaljrikedomen klart duglig, men det är också det enda som är riktigt positivt med transfern, i övrigt är det väldigt mycket polariseringar som kikar fram i såväl utomhusscener som inomhusscener. Till och med i karaktärernas ansikten kan man ibland uppfatta ett visst lager av brus. Färgerna känns något matta medan svärtan ändå lyckas krama ur sig ett rätt så bra djup och utan några spår av grådaskighet.

Det luktar marginellt bättre DVD-kvalité lång väg, även om man ibland glänser till.

Bilden är kodad i VC-1 och har formatet 1.78:1.

Ljudet:
Säsong 7 av 24 levereras med ett DTS-Master Audio 5.1-spår som sopar banan med dem flesta andra TV-seriesläppen på Blu-ray. Här är det ett mastigt och välmixat ljudspår med kraftfull bas, snortajt surround och riktigt bra riktningseffekter som hela tiden känns ljuvliga att lyssna på. Det skapas en tung och tät ljudmatta där explosionerna och skottlossningarna (som ibland låter aningen för överdrivna) kramar ur det mesta av högtalarna och där dialogerna är kristallklara att lyssna på. Det är skönt också att man inte låter någon högtalare vara tyst, här använder man verkligen alla högtalare för att skapa den grymma ljudbild som man målar upp under varje avsnitt. För att vara en TV-serie är det här verkligen imponerande och det blir svårt för konkurrenterna att bräcka det här snudd på perfekta ljudspåret.

Extramaterialet:
Här finns en hel uppsjö av godis för den som är intresserad. Kommentarspår till vissa avsnitt, några smådokumentärer om skapandet av serien och en annan som diskuterar musiken i serien samt några bortklippta scener.