Filmen:
Vad jag gillar med postapokalyptiska rullar är att se hur människor klarar sig i pressade situationer och hur de ska överleva alla nya vardagsproblem de står inför. I World War Z får vi följa med i början av slutet och man hinner aldrig se hur världen anpassar sig, vilket är något som jag tycker är mer intressant. Men nu ska jag inte bedöma filmen för vad jag önskar att den hade varit, utan för vad den faktiskt är. Det är action och äventyr rakt igenom med snyggt foto och effekter som gör en belåten. Det märks att budgeten har varit enorm.
Även om all action är underhållande så består filmen av några självklara element som faktiskt gör det lite klichéartat. Vi har familjefadern Gerry Lane (Brad Pitt) som utan att blinka tar sig an rollen att rädda världen, en flicka med astma som så klart inte har sin medicin med sig, presidenten som är död samt det faktum att ingen har koll på vad som egentligen händer. Det känns som att jag har sett filmen förr.
Allt börjar med några få lugna minuter. Den å så lyckliga familjen sitter i sin bil i frid och fröjd. På radion får man höra att en spridning av "rabies" har nått 12 länder på kort tid. Nu vet vi att det snart är dags för kalabalik. Som på beställning, bjuds du nästan direkt på scener där zombies går bananas och skallar sig igenom bilrutor bara för att få smaska i sig lite människokött. Jag har vant mig vid det klassiskt sega zombietempot från bland annat The Walking Dead, men i World War Z finns det istället en otrolig energi bland de odöda och det känns uppfriskande. World War Z tar oss från fullkomlig familjelycka till total kaos på bara några minuter. Man kan snabbt konstatera att ett världskrig utan dess like har startat.
För mig känns filmens knappa två timmar allt för hetsiga. De hade kunnat göra en något längre film med fler scener som erbjuder ännu mer subtil spänning. Trots att manuset blev omarbetat flera gånger, känns det som att man stressat igenom filmen mer än man hade behövt. Jag hann aldrig riktigt komma i stämning förrän allt urartade. Berättartempot hade kunnat vara något lugnare. Vad jag har förstått så är filmen, efter alla bearbetningar med manus, långt ifrån lik den bok som berättelsen är baserad på. Har själv inte läst boken, men förstår att det finns många besvikna fans där ute.
Jag brukar tycka om Brad Pitt. Han har gjort många grymma filmer, men i World War Z gör han dock en ganska ljummen rollinsats tycker jag. Jag hade hoppats på mer från hans sida. Mr Pitt gör absolut ingen katastrofdålig prestation, men jag tycker att han passar bättre i mer komiska roller som i Inglorious Basterds och Burn After Reading där han är helt fantastisk. Det finns tyvärr inte heller några intressanta biroller att stötta sig på, förutom en tandlös och fängslad CIA-agent som verkar vara den som har mest koll på läget.
Det finns flera scener som jag stör mig på. Till exempel när en vetenskapsman dör på det mest korkade sättet. Det var rent av skrattretande. Trots att jag var ganska missnöjd över berättandet i World War Z, så var jag samtidigt underhållen av de stundtals häftiga scenerna och effekterna. Jag tyckte om den tillfälliga lösningen på problemet, hur de kamouflerade sig för att vinna lite tid. En medioker men ändå sevärd film.
Bilden:
Bilden var inte alls så klar som jag förväntat mig i denna storfilm. Stundtals ganska grådaskiga färger, kändes tyvärr lite blekt. Om man är ute efter att få se en pampig actionfilm med oslagbar bildkvalitet, är World War Z tyvärr inte det rätta alternativet. Bilden har formatet 2.40:1.
Ljudet:
I det här DTS-HD Master Audio 7.1-spåret finns det inget att klaga på. Effekterna lyfts fram och diverse omänskliga ljud som våra zombievänner ger ifrån sig får sin rätta kraft.
Extramaterialet:
Materialet känns väldigt standard, inte alls något märkvärdigt. Producenter och diverse författare berättar om arbetet runt filmen och man får även en insyn kring det vetenskapliga runt berättelsen och vad en zombie faktiskt är.