De tre första American Pie-filmerna var riktigt underhållande, mycket tack vare suveräna skådespelare som var lätta att tycka om. Det spelade ingen roll att karaktärerna de spelade egentligen var rätt barnsliga töntar, man gillade dem ändå och skrattade gott åt pinsamheterna de hamnade i. Men när någon smartskalle häromåret fick för sig att spinna vidare på konceptet genom att göra filmer kring Stiflers släkt, så fanns det liksom inget att skratta åt längre. Resultatet blev America Pie: Band Camp, en av fjolårets sämsta filmer där vi fick lära känna Stiflers lillebror Matt.
Och nu är det dags igen. Årets upplaga av American Pie bär titeln The Naked Mile och fortsätter på samma väg, den här gången handlar det dock om Stiflers kusin Erik, en överkåt kille som ständigt tjatar på sin tjej om att de måste ha sex. Han vill liksom inte bli retad av sina vänner för att han är oskuld, mm, vi tittare tycker förstås jättesynd om den omogna idioten. Tyvärr är hans flickvän inte särskilt smart och beslutar sig för att ge Erik en skuldfri helg, där han ska få ha sex med andra utan att hon blir sur. Sagt och gjort, Erik reser iväg till sin kusin som är en ökänd partyprisse och som förhoppningsvis ska kunna hjälpa Erik att hitta en villig tjej.
The Naked Mile är precis lika tråkig och värdelös som sin föregångare Band Camp, med den lilla skillnaden att Stiflarna i den här rullen är ännu sämre på att skådespela (det gäller för övrigt nästintill samtliga medverkande). För medan Seann William Scott stal många scener i de tre första American Pie-filmerna enbart genom att vara härligt vulgär i rollen som Stifler, så känns de här talanglösa individerna bara onaturliga i sina replikskiften. De försöker så det knakar att vara roliga i sina haranger där massa "fuck", "bitch" och "pussy" överanvänds, men det misslyckas varje gång. Skådespelarna har sen inte särskilt vettiga karaktärer att jobba med, det enda dem gör är att tjata om att få knalla runt (ni som är gamla nog att förstå vad som åsyftas vet att en bokstav ska bytas ut mot ett U) heeeeela tiden
Man tröttnar också snabbt på alla värdelösa skämt som antingen involverar könsord eller pinsamma sexsituationer i fysisk form. Allt har gjorts förut och då betydligt bättre - inte minst i de tre första American Pie-filmerna, där man gjorde sexhumor med finess och värme. Här dör en gammal kvinna när hennes barnbarn råkar få utlösningen på hennes tröja då hon och pojkens föräldrar kommer in i rummet just då han håller på att spela skinnbanjo. Är sånt kul? Inte det minsta.
The Naked Mile saknar egentligen allt som kännetecknar en bra komedi. Den har misslyckade skämt, jobbiga karaktärer, dåliga skådespelare samt total avsaknad av komisk tajming. Men, och nu kommer vi till det berömda men:et, den är ändå inte helt värdelös. Eugene Levy dyker upp som den pinsamma pappan han porträtterade så bra i de första filmerna och höjer faktiskt filmens kvalité en liten, liten aning - vilket i det här fallet innebär att filmen får en svag 3:a istället för en stark 2:a.
DVD:n från Universal är av väldigt ordinär kvalité. Duglig bild som saknar smuts, men som inte heller lyckas imponera särskilt stort samt ett ljud som förvisso nyttjar samtliga högtalare i surrounden, men detta utan större kraft. Extramaterial saknas, tack och lov.