Backwoods

Västerlänningar som hamnar i en isolerad spansk liten by med evigt ösregn och hotfulla invånare med mörka hemligheter. Nej, det är tyvärr inte filmatiseringen av Resident Evil 4. Däremot är det Gary Oldmans senaste rulle som har blivit omnämnd som en modern variant av den klassiska rullen Den sista färden. Och visst finns det några likheter, eller i alla fall två; bägge filmerna kretsar kring ovetandes stadsbor som hamnar i vildmarken och får problem med skum befolkning. Sedan går filmerna isär ganska rejält tyvärr för hade Backwoods hållit Den sista färden-kvalitet hade betyget garanterat inte hamnat på en 5:a.

Det är slutet av 70-talet och de bägge vännerna Paul och Norman och deras respektive partners har alltså sökt sig till de baskiska skogarna för lite avkoppling och en möjlighet att lappa ihop sina något sargade förhållanden. Men det hinner varken badas eller solas speciellt mycket eftersom de bägge männen hittar ett flickebarn som inte är i bästa skick direkt (läs: misshandlad och instängd). De hjälper flickan att fly och det dröjer inte länge förrän de har en hel bunt måttliga trevliga spanska bybor knackandes på dörren som vill ha tillbaka flickan. Sedan följer en lite märklig historia med våldtäktsförsök, avrättningar och jakt i skogen. Nu fick jag det kanske att låta som en brutal film men det är inte fallet, varken våldtäktsförsöket eller våldsscenerna är speciellt grafiska och kameran viker undan när det börjar hetta till lite.

För ovanlighetens skull spelar Gary Oldman (Dracula, Hannibal) faktiskt ingen bad guy utan en vanlig karaktär på rätt sida av lagen. Däremot känns det lite märkligt att se honom i Backwoods, främst för att hela filmen känns lite udda. Inte nödvändigtvis udda i enbart negativ bemärkelse men jag har svårt att få ett grepp om den, mycket på grund av att den liksom många europeiska filmer har ett lite lakoniskt tonfall och inte det dramaturgiska överspel som sina amerikanska syskon lider av. Tyvärr uteblir spänningsmomenten och den där riktigt råa känslan som gjorde Den sista färden till en så minnesvärd film infinner sig aldrig. Sedan fungerar inte kemin mellan skådespelarna något vidare, kanske delvis beroende på att två av dem kommer från England, den tredje från Italien och den fjärde från Frankrike. Alla engelska brytningar och blandat spanskt tal ger ett lite förvirrat intryck. I alla fall för en icke-lingvist som mig.

Men med tanke på att det är spanske regissören Koldo Serras debutfilm finns det ingen anledning att gå på alltför hårt. Atmosfären, musiken och kameraarbetet är det inget fel på och Backwoods håller sig flytande utan några större bekymmer. Dock har jag ändå svårt att hitta en anledning till varför man bör gå och hyra den.

Utgåvan bjuder på okej bild men rätt mjäkigt ljud. En making of-dokumentär bjuder man också på men tyvärr är den inte textad så kan man inte spanska lär man inte ha mycket behållning av den. Då får man trösta sig med trailern som medföljer istället.