Det finns mycket roligt man kan hitta på med bin. Inte minst språkligt. Det finns ju nästan hur många ord som helst som man kan kombinera ihop med bi. Bifoga, biträda, bistå... Ja, ni fattar att det är upplagt för massa lustigheter om man gör en film om bin. Dessutom gör Jerry Seinfeld röst åt huvudrollsinnehavaren plus att han producerat och skrivit manus. Som sagt: upplagt för lustigheter.
Det är alltid underhållande med filmer som tar avstamp i djurs syn på människans aktiviteter och där man utgår från att djur har en högre medvetandegrad än vad vi människor vanligen ger dem cred för. Här är det alltså utifrån bins ögon som vi får se världen. Och till att börja med är det en rätt trevlig värld som biet Barry lever i. Han har precis slutat skolan och ska börja i kupans stora honungsfabrik Och vem vet, när han har vuxit till sig ytterligare så kanske han är mogen för jobbet som pollensoldat.
Men Barrys lugna tillvaro får ett abrupt slut den dagen han för första gången träffar en människa, till råga på allt råkar det vara en riktigt söt tös. Inte blir det bättre av att han får reda på att honung, den som han och hans biklan tillverkar, säljs i livsmedelsbutikerna lite hur som helst utan binas tillåtelse.
Bee Movie är en söt film. Och då tänker jag inte bara på all honung som figurerar. Karaktärerna är rara, rösterna är söta och musiken är übergullig. Storymässigt är jag dock inte imponerad. Första tredjedelen känns tröttsam och synnerligen blek. Sedan känns mittenpartiet helt okej för att sedan förbytas mot en parodi på Ray Liotta, amerikanska rättsväsendet och massa faktamässigt tveksam ekologisk sensmoral i slutet. Framförallt den sista delen är jag dessutom skeptisk till om barn kan tillgodogöra sig. Har kidsen verkligen koll på vem Sting är? Nåväl, det är givetvis ingen big deal men betyget hade kunnat bli lite mer generöst om man hade fått med sig hela familjen.
Vill man baka summa kardemumma så kan man säga att Dreamworks fortsätter kämpa för att tangera första Shrek-filmens kvalitet och framgång. Bee Movie är ett helt okej försök och ingenting som jag ångrar att jag spenderade en och en halv timme på. Men den är inte i närheten av att vara lika trollbindande som Råttatouille, varken visuellt eller berättarmässigt.
Utgåvan är riktigt gul och tjusig. Det mest givande är tveklöst kommentarspåret med Jerry Seinfeld. Annars återfinns två featurettes, den ena med tekniskt innehåll och den andra en genomgång av röstskådisarna. Förutom det finns en del pyssel för barn där man kan fråga biet Barry saker och få svar. I vanlig ordning en fin utgåva från Paramount.