Flickan från ovan

Filmen:
Peter Jackson hade världens läge att göra en gripande och stark film när han tog sig an Alice Seebolds fina roman Flickan från ovan. Det snackades om Oscarsnomineringar och hypen var enorm innan filmen ens var färdig. Men Jackson sjabblade bort det. Big time. Istället för att verkligen fokusera på det viktiga och göra den till en gripande och karaktärsdriven film, så ringde han sina effektnissar på specialeffektstudion WETA för att vräka på med påkostade effekter som i slutändan stjälper mer än vad de hjälper.

Det här är inte King Kong eller Sagan om ringen - och det är väldigt synd att Peter Jackson inte förstod det.

Flickan från ovan har i händerna på Jackson förvandlats till en tröttsam uppvisning i specialeffekter snarare än en hjärtskärande berättelse om en ung flicka som mördas och hur hon sedan vakar över sin sörjande familj och hennes mördare från ett mittemellanställe mellan himmel och helvete. Jackson älskar att visa hur fantastiskt det ser ut i landet mittemellan och hur ett knallgult rapsfält på en nanosekund förvandlas till en frusen sjö med skridskobana eller hur hus helt plötsligt ploppar upp från marken - allt är möjligt på stället där den mördade flickan befinner sig på.

Men det spelar ingen roll hur otroliga omgivningarna än är och hur hårt WETA jobbat för att göra det så snyggt som möjligt. Det tappar fokus från det viktiga i berättelsen: dramat. När man läste Seebolds bok, så berördes man verkligen över det hemska som inträffar och hur familjen får sår som aldrig kommer kunna läka. I filmen är det bara stundtals som man lyckas förmedla dessa känslostormar.

Det är främst i scenerna som utspelar sig på 70-talet (i den verkliga världen) där vi får följa familjen i deras svåra sorgbearbetning som Jackson lyckas förmedla känslor på ett hyfsat sätt, mycket tack vare duktiga skådespelare där till och med Mark Wahlberg kommer undan med en bra insats som sörjande pappa. Men det är två skådespelare som sticker ut lite extra. Dels huvudrollsinnehaverskan Saoirse Ronan som är filmen stora stjärna, en oskyldig och sprallig tjej som råkar ut för någonting fruktansvärt, men ändå behåller sitt goda humör på sätt och vis. Den andra är mördaren själv, spelad av en tupébärande Stanley Tucci som aldrig varit lika ondskefull och obehaglig som han är i Flickan från ovan.

I biroller dyker bland andra Michael Imperioli (från Sopranos) och Susan Sarandon upp. Sarandon står för filmens stora humorinslag när hon spelar alkoholiserad mormor till den mördade flickan, det är en roll som egentligen hade kunnat skrotats helt, för det sticker många gånger i ögonen att se henne flamsa runt i filmen för att locka fram billiga skratt när berättelsen i sig är såpass tragisk och hemsk. Det är inte Sarandon det är fel på (hon gör en bra insats), utan det är karaktären i sig som stjälper mer än vad den hjälper.

Flickan från ovan har sina stunder då den verkligen greppar tag om tittaren, det är framförallt i scenerna där vi får följa familjens sätt att hantera sorgen som får en att känna någonting fuktigt i ögonvrån, men överlag är den på tok för ojämn och Jackson blir på tok för specialeffektskåt för sitt eget bästa. Här hade man verkligen gynnats av att ha en regissör som aldrig sätter specialeffekter före berättelsen i sig. Jackson är inte en sådan regissör och i fortsättningen hoppas jag att han överlåter det ansvaret till någon som har lite mer spetskompetens på det området...

Bilden:
Säga vad man vill om filmen i sig, men bildkvalitén i Flickan från ovan är verkligen någonting alldeles extra. Här bjuds på en oerhört levande bild som sprudlar av varma och mysiga färger som suger in en i berättelsen på ett fantastiskt sätt. Det är en närvarokänsla som heter duga och som ytterligare förstärks av ett djup som hör till det mest imponerande som jag sett i Blu-rayväg. Att sedan skärpan är suverän med findetaljer som gör en alldeles fnittrig och att svärtan är perfekt är knappast något som sänker helhetsintrycket. Det här är, utan tvekan, en av årets bästa BD-utgåvor i fråga om ren bildkvalitet.

Flickan från ovan är kodad i AVC och har formatet 2.35:1.

Ljudet:
Snudd på lika bra som den makalösa bildkvalitén, men inte riktigt. Det här DTS-HD Master Audio 5.1-spåret fyller sin funktion utan att direkt briljera, mycket för att filmen inte tillåter några större överraskningar på ljudfronten, det är en dialogdriven film som bara stundtals använder sig av ljudeffekter (som tjatter i en galleria eller smattrande skrivmaskiner på en polisstation) som gör sig bra i en surroundmix för att bättra på stämningen. När man väl tillåter det, så är surroundeffekterna överlag precisa och bjuder på härliga riktningsdetaljer som skapar en levande ljudbild i rummet. Men för det mesta är det en ganska anonym mix som inte sticker ut från mängden på något vis.

Dialogerna är i alla fall perfekt fångade och det spelar ingen roll hur mycket bakgrundsljud som än spelas upp samtidigt som dialogerna, det är hela tiden lätt att höra vad som sägs. Musikinslagen är också fint mixade och ligger som ett täcke över berättelsen i många scener. Subtilt och bra.

Extramaterialet:
Peter Jackson är inte den som snålar på extramaterial - det vet vi sedan tidigare och det blir uppenbart även när man kollar på Flickan från ovan. Här finns visserligen inget kommentarspår som annars brukar vara standard på storfilmer som denna, men istället bjuds det på en liten introduktion till filmen av Jackson själv och som kronan på verket en nära 3 timmar lång featurette om skapandet av filmen där man delat upp den i tre delar: filmandet i USA, filmandet på Nya Zeeland och påläggandet av specialeffekter. Det är en matig och intressant dokumentär där man ges en bra insikt i skapandeprocessen och samtidigt bjuds på roliga intervjuer från både skådespelare och folket bakom kamerorna.