
Filmen:
Cowboys, indianer och banditer gaddar ihop sig för att banka upp ett gäng inkräktande rymdhuliganer, hur ballt låter inte det? Den vansinnigt upphetsande trailern fick mig att skaka av förtjusning och jag ignorerade alla varningssignaler från det stora landet i väster som antydde att filmen hade en hel del i övrigt att önska. Det är svårt att få till en mer sofistikerad skara filmfolk än den Cowboys & Aliens stoltserar med. Eller vad sägs om Iron Man-regissören Jon Favreau i regissörsstolen, Steven Spielberg som producent och Bondhjälten Daniel Craig och Mr. Harrison Ford himself.
Vad kunde gå fel? En hel del visar det sig. Daniel Craig spelar revolvermannen Jake Lonergan som vaknar upp svettig och blödandes i den varma Arizona-öknen med minnesförlust och en märklig manick runt sin handled. Han stapplar sig till den främlingsfientliga westernhålan Absolution och blir fängslad. Då attackeras hålan brutalt av utomjordingar men Jake upptäcker att handledsmanicken är ett riktigt fetingvapen. Efter den inledande attacken förväntade jag mig två timmar hejdundrande episk action mellan cowboys och aliens men istället bjuds jag på en slätstruken westernhistoria. Jake rider runt och verkar inte riktigt veta vad han ska göra och utomjordingarna med oklart motiv förutom att de verkar vara sugna på guld roar sig med att kidnappa människor med lasso, spränga kossor och vara allmänt oförskämda.
Manuset, som varit ute och vänt hela 8 gånger hos diverse manusförfattare blev till slut en mycket banal historia. Den kliché-drypande westernmiljön med karaktärer lika intressanta som pappfigurer och aliens som ser ut som de gjort under de senaste decennierna räddas inte ens av mästaren på tomma ansiktsuttryck Daniel Craig eller en butter Harrison Ford. Jon Favreau ville mycket med Cowboys & Aliens och förutsättningarna var goda men han fegade och gav oss ett trist hantverk utan originalitet och fart, som Wild Wild West fast utan humor.
Bilden:
Filmen må ha ett och annat att önska men bilden är det inget fel på. Det sandpinade Arizona ser läckert ut och alla Harrison Fords rynkor går att urskilja. Skärpan är finfin och bilden är härligt dynamisk med kraftfulla färger och fyllig svärta. Det ser fantastiskt bra ut och speciellt scenerna i stenlandskapet bjuder på högupplöst visuell extas. Filmen levereras på en BD50 med AVC-kodec och formatet är 2,40:1.
Ljudet:
På ljudsidan är det inte sämre. Spänn fast er i soffan för här blir det åka av. LFE-spåret är något av det tyngsta jag hört och kombinerat med det perfekta utnyttjandet av surroundkanalerna har vi en vinnare. Dialogen är superklar och även när det hettar till klarar DTS-HD Master Audio-mixen av att separera ljudet. Full pott.
Extramaterialet:
Som extramaterial har vi till att börja med ett kommentatorsspår med regissören Jon Favreau som med stor entusiasm berättar om filmen. Igniting the Sky: The Making of Cowboys & Aliens heter den 40 minuter långa dokumentären om filmen som tar upp det mesta. Om du tycker om babbel så missa inte den 80 minuter långa pratsessionen med Jon Favreau och skådespelarna.