CSI: Miami - Säsong 7

Filmen:
Miami är en härlig stad. Sol, bad, god mat, kubaner, pensionärer och den allmänt avslappnade atmosfären genomsyrar staden. Men CSI: Miami vill ge en annan bild av paradiset. Bisarra mord och komplicerade brott är tydligen ren vardagsmat för Horatio Caine (David Caruso) och hans gäng kriminaltekniker. Spin-off-serien CSI: Miami mottogs inte med öppna armar av gänget bakom det ursprungliga CSI. Inte blev det bättre av att David Caruso tilldelades huvudrollen. En skådis vars största bedrift varit några säsonger av NYPD: Blue och två mindre lyckade kalkonfilmer. Men nu är CSI: Miami inne på sin nionde säsong och när inte tittarsiffrorna sjunker så varför ändra ett vinnande koncept?

Säsong 6 av CSI: Miami slutade med en obligatorisk cliffhanger. Horatio Caine lämnades till synes åt sitt öde blödandes på nåt flygfält. Men alltihop var en bluff för att förvilla skurkarna och kunna sätta dit de större fiskarna. Säsong 7 fortsätter att bygga vidare på karaktärerna och vräker på med än mer komplicerade mordfall och komplotter, föga förvånande. Efter ett visst antal avsnitt av CSI har man betat av en stor del av de möjliga scenarios som finns. Detta antal har CSI: Miami passerat för länge sedan och många avsnitt tenderar att bli rent slentrianmässiga. Fast några enstaka avsnitt sticker ut och är riktigt sevärda.

När CSI kom var det lite fräscht och spännande. Ett flashigt och snyggt förpackat melodramatiskt kriminaldrama med intriger, snabba klipp och relativa realistiska brottsbekämpningsmetoder. Nåja, i grunden iallafall. Jerry Bruckheimers prägel på CSI går inte att missa. Det är snygg och lättkonsumerad underhållning enligt Bruckhemimer-skolan. Seriens stora akilleshäl är David Caruso. Hur han fick förtroendet att axla huvudrollen i CSI: Miami förstår jag inte. Mer malplacerad skådespelare än så här går knappt att finna. När han tar av sig brillorna och klämmer ur sig en käck kommentar vill jag bara gräva ner mig. Jag stör mig också på den överförenklade presentationen. Flashiga datoranimationer och fånigt avancerade manicker förtar lite av äkthetskänslan.

Har du följt CSI: Miami från starten är säsong 7 ett måste. Den är varken bättre eller sämre än de tidigare säsongerna och det är lätt att känna igen sig. CSI har även den fördelen av det är lätt att komma in i serien. Du behöver inte traggla igenom 150 avsnitt för att komma ikapp. Hade det inte varit för David Caruso hade CSI: Miami åkt upp några snäpp på kvalitéts-skalan men nu är den bara ett medelmåttigt om än snyggt kriminaldrama.

Bilden:
CSI: Miami - säsong 7 på Blu-ray är en trevlig visuell bekantskap. Bilden är knivskarp och detaljerad och borde inte göra någon besviken. Miami ser ut precis som man föreställt sig. Solblekt och gult för det mesta. En aning brus kan antydas i utomhusscener men inte så att det stör. De fylliga färgerna hjälper också till att göra CSI: Miami till en visuell fröjd. Svärtan är på topp och bilden är ren och fin. CSI: Miami - säsong 7 levereras på 4 stycken BD50-skivor och formatet är 1,78:1.

Ljudet:
CSI: Miami låter minst lika bra som den ser ut. Många TV-serier har fjösigt och tråkigt ljud men här har de inte sparat på krutet. Ljudkvalitén är uppe och nafsar på de stora långfilmerna och DTS-HD Master Audio-spåret bjuder på en detaljerad och dynamisk ljudupplevelse. Dialogen är kristallklar och musiken är perfekt inmixad. Surroundkanalerna används för att förstärka ljudbilden och omsluter på ett snyggt sätt. Basen trycker också på där det behövs. CSI: Miami - säsong 7 på Blu-ray både låter och ser ut som en storfilm, underbart.

Extramaterialet:
På extramaterialsidan bjuds det på en 21 minuter lång tillbakablick på de tidigare säsongerna. Det finns även en 15 minuter lång bakom-scenen variant om säsong 7. Ingen av dessa är något vidare bra, snabba klipp från filmen och tråkiga intervjuer. Till sist har två avsnitt belönats med kommentatorsspår.