Undangömt bortom polcirkeln finns två avlägsna rymdhamnar i Sverige och Norge som i tysthet formar framtiden för Europas tillgång till rymden. I ett försök att minska sitt långvariga beroende av amerikansk teknik har Esrange Space Center i Sverige och Andøya Spaceport i Norge blivit viktiga uppskjutningsramper för en mer autonom europeisk närvaro bortom jorden.
Europa har hamnat långt efter i rymdkapplöpningen. Medan USA genomförde över 150 uppskjutningar under 2024 lyckades Europa bara med 3. Dess enda operativa rymdhamn ligger i Franska Guyana (tusentals kilometer från det europeiska fastlandet) och dess flaggskeppsraket, Ariane 6, är dyr och kan inte återanvändas, även om den är kraftfull. För en kontinent som strävar efter att konkurrera i en snabbt föränderlig bransch är dessa begränsningar inte längre hållbara. Det är där de nordiska sajterna kommer in i bilden.
Esrange, nära den svenska gruvstaden Kiruna, erbjuder en sällsynt kombination av stor obebodd mark, minimala ljusföroreningar och utmärkt infrastruktur. Platsen användes först för sondraketer på 1960-talet, men har nu uppgraderats för uppskjutningar i omloppsbana, med nya plattor och hangarer redo att ta emot moderna raketer. Dess avlägsna läge, som endast delas med samiska renskötare, gör den idealisk för bärgningsoperationer och känsliga militära laster.
Andøya, en kustnära anläggning i Norge, genomförde nyligen en framgångsrik testuppskjutning med det tyska start-up-företaget ISAR Aerospace. Anläggningen, som backas upp av den norska regeringen och försvarsföretaget Kongsberg, har tillstånd för upp till 30 uppskjutningar per år och har redan rönt stort intresse från Nato och flera europeiska försvarsministerier.
https://www.datawrapper.de/_/GqkUg/?v=2
Bakom denna satsning ligger en blandning av tekniska ambitioner och politisk brådska. Kriget i Ukraina har belyst riskerna med att vara beroende av amerikanska system som SpaceX:s Starlink.
Med Donald Trump tillbaka i Vita huset och allierade alltmer försiktiga med att ändra USA:s prioriteringar, kämpar europeiska tjänstemän för att bygga alternativ som de kan kontrollera. "Ärligt talat tror jag att den största drivkraften var att Trump blev vald igen. Och som sådan gjorde Trump förmodligen mer för det europeiska försvaret än någon europeisk politiker före honom, säger ISAR:s vd Daniel Metzler. "Det skapade verkligen en enorm känsla av brådska."
EU:s vision sträcker sig längre än att komma ikapp. Esrange har tecknat uppskjutningsavtal med sydkoreanska Perigee och amerikanska Firefly, som planerar att skjuta upp med bara 24 timmars varsel i nödsituationer, en tjänst som kan visa sig vara avgörande för att ersätta satelliter under en konflikt. Både Esrange och Andøya förbereder sig också för framtidens rymdfärder, där alla raketpartners arbetar med delvis återanvändbara konstruktioner. ISAR:s nästa generations fordon kommer att testas på Esrange och är en del av ett globalt skifte mot mer hållbara och kostnadseffektiva lanseringar.
Ändå kvarstår utmaningar. Infrastrukturen måste färdigställas, systemen måste testas och Europas ekosystem för lanseringar måste visa sig vara konkurrenskraftigt. Men drivkraften är verklig och växer. Det finns mycket arbete att göra över, säger Lennart Poromaa, chef för Esrange. "Inom något år kommer vi förmodligen att ha hela basen klar."
Kiruna, Sverige - cirka april 2016: Raketmonumentet Esrange Maxus
